Savethebaltic.se/Waterforlife.se

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Lusläkemedel ledde till dödlighet hos strandräkor


strandreka

Norge: Vi har tidigare presenterat ett inlägg från Arbetarbladet 2018-01-20 där man misstänker att laxodlingar har orsakat Massdöd av skaldjur efter kusten i Norge efter lusbehandling

Nu har försök gjorts av norska Havforskningsinstituttet om effekter på strandräkor. Endast två procent av en vanlig dos lusbekämpningsmedel teflubenzuron, som ges till odlad fisk har tillsatts i fodret, vilket ledde till dödlighet och effekter på stammar av strandräkor.

I försöket vid Havforskningsinstittutet fångades 100 räkor och placerades i två olika tankar på land. Hälften av räkorna fick en tillsats av teflubenzuron i fodret under en period av 98 dagar.

Femtio procent dödlighet
Under 98-dagarsperioden dog 50 procent av räkorna som hade fått Teflubenzuron i foderet. Hos räkorna som inte fick lusmedel i fodret var det bara 2,5 procent dödlighet.

-Inga av de överlevande räkorna som hade fått teflubenzuron i fodret hade synliga skador, men vi såg effekter på några av generna hos räkorna. Det visar att även mycket små doser leder till effekter även om man inte ser det, säger Pål Olsvik, forskare vid Havforskningsinstituttet.

Strandräkor är en art som är mycket vanlig i kustzonen, men de flyttar ner till djupare vatten på vintern. De är ätbara och smakar gott. I Danmark finns kommersiell fångst av strandräkor.

Så till effekter på gener
Forskarna undersökte också utseendet hos 35 olika gener hos strandräkorna. De såg effekter av teflubenzuron på på sju olika gener såsom koder för proteiner som reglerar stress och skalömsning hos räkorna. . Dessutom såg de en effekt på utseendet hos en gen som reglerar avgiftning av främmande ämnen i räkornas kroppar.

-Vi valde att undersöka strandräkor eftersom det inte tidigare gjorts försök på denna art. Vi gav små doser för att se vilka effekter det gav, eftersom det finns sådana doser som de kan tänkas utsättas för i det område de lever i , säger Bjørn Tore Lunestad, forskare vid Havforskningsinstituttet.

Mest använda lusbekämpningsmedel
Hos skaldjur och insekter består det yttre skelettet av en substans som kallas kitin. Lusmedel som teflubenzuron och diflubenzuron verkar genom att angripa bildandet av kitin, vilket förhindrar skalömsning och lusen dör.

När fiskodlingsanläggningar behandlas med lusmedel sprids lössen i strandområdet och kan därmed nå de skaldjur som lever i området kring odlingarna.

Teflubenzuron och diflubenzuron är bland de mest använda lusmedlen i fiskodlingarna . År 2016 användes 4,2 ton teflubenzuron och 4,8 ton diflubenzuron.

https://www.fhi.no/hn/legemiddelbruk/fisk/2016-salg-av-lakselusmidler-er-synkende/

Läs mer om laxlöss HÄR

Källa: Havforskningsinstituttet 2018-01-29 av: Forskare Pål Olsvik, pal.olsvik.@hi.no
och forskare  Bjørn Tore Lunestad, bjorn-tore.lunestad@hi.no  publicerat av: Veronica Nagelsen
Översättning Lena Hjärpne

https://www.imr.no/hi/nyheter/2018/januar/lusemiddel-forte-til-dodelighet-hos-strandreker

About tipota15

Jag heter Lena Hjärpne, född och uppvuxen i Stockholm. Är gift och har vuxna barn. Vi har sommarhus vid Höga Kusten där vi bor stor del av sommaren. Jag är engagerad i föreningen Rädda Höga Kusten som arbetar för att fiskodlingar i öppna kassar, med den miljöförstöring det innebär, ska upphöra och att modernare teknik, slutna system på land, ska användas.

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on januari 29, 2018 by in Fiskodling, Forskning, Gifter i vår vardag, Havslöss, Lena Hjärpne, Norge, Norska laxindustrin.
%d bloggare gillar detta: