Savethebaltic.com

Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Vad menar Björn Rosengren egentligen?


frågetecken

Som du kanske sett, har Björn Rosengren skrivit en debattartikel i Dagens Industri om fiskodlingar och hur den kan rädda landsbygden. Dessutom sjunger han den norska fiskodlingens lov. Detta har även delats på några norska och danska sidor på internet.

Här får du som inte sett detta en möjlighet att läsa Björns debattartikel innan du tar dig an de tre svar som skickats till DI, men ännu inte publicerats.
https://www.di.se/debatt/bjorn-rosengren-fiskodling-kan-radda-sveriges-landsbygd/

De tre som svarat på Björn Rosengrens debattartikel är Nils-Erik Vigren och Dag Sjögenbo från föreningen Rädda Höga Kusten samt Charlie Fredriksson, deltagare i arbetet med ”Handlingsplan för svenskt vattenbruk” och var då medlem i den s.k. miljögruppen.

Jag lovar, att detta är mycket intressant!
Jag önskar ”God Läsning!”

Jag hoppas också att dessa svar kan inspirera just dig att skriva ett till Björn Rosengren!

Nils-Erik Vigrens svar:

Svar på Björn Rosengrens debattartikel i Dagens Industri 171217

Bästa Björn Rosengren!

Med viss bävan tar jag upp din kastade handske! Detta därför att Du är f.d. näringsminister och f.d. landshövding medan jag bara är fårfarmare! Men efter fem år i motståndsrörelsen mot de allvarligt övergödande öppna kassarna för fiskodling känner jag aktörerna i branschen. Du är inte en av dem! Faktum är att jag välkomnar din debattartikel just därför att jag inser att Du gör alla vattenbrukare med omodern teknik en riktig björntjänst! Stort tack!

Dock lyfter jag på hatten för det engagemang Du lite yrvaket visar för svenskt vattenbruk! Är det vad Du känt i hjärtat under lång tid eller är Du köpt de senaste veckorna för några sekiner av de som av ekonomiska skäl vill använda öppna kassar. Både jag och deras främsta företrädare deltog på konferensen i Göteborg 5-6 dec. 2017. Arrangörer: JV tillsammans med HoV. Ämnesrubriken: Informationsutbyte uppdelat på odlingsteknik och beräkningsmodeller. Märkligt att ditt namn har saknats på alla deltagarlistor sedan i varje fall 2013.

Du sjunger de öppna kassarnas lov när Du lyfter fram Norges produktion av lax. År 2016 producerade de 1,2 miljoner ton. Utsläppet längs atlantkusten av fekalier, urin och överblivet foder var lika stort som motsvarande från 17 miljoner människor. Omräknar vi utsläppet i ton fosfor och kväve behövs nästan sju fullastade långtradare á 40 ton varje dygn. Tyvärr sprids de fiktiva lasterna ut längs Norges atlantkust. Ett annat gigantiskt problem är att den odlade laxen angrips av laxlus. EU gav därför Norge tillstånd att 10-faldiga de kemiska tillsatserna i fiskfodret. Där finns bl.a. endosulfan, världens starkaste insektsgift. Flamskyddsmedel används när fiskmjölet fraktas från Peru. Väteperoxid används före slakt. Den släpps sedan ut i havet och ger svåra skador på räkorna. Den vilda laxstammen är halverad i Norge. Beräknas vara borta om några decennier. Rekommendationen i Norge: Barn och kvinnor i fertil ålder ska inte äta odlad norsk lax. Mitt råd även till dig! Skippa den helt!

Ditt förslag är att Sverige omgående ska producera 50 000 ton regnbåge i öppna kassar. Du skriver att detta skulle ge positiva miljöeffekter! Låt oss titta på de faktiska konsekvenserna! Enligt förslaget skulle 30 000 ton odlas i Jämtlands och inre delen av Västerbottens län. Resten skulle odlas utanför Höga Kusten. Av det totala utsläppet av fosfor i inlandet, sammanlagt drygt 127 ton, skulle runt 80 % via nedströmseffekter nå Bottenhavet och Botten-viken, d. v. s. 101 ton P. Utanför Höga Kusten skulle tillföras 85 ton P. Totalt c:a 186 ton.

Några jämförelser: A) P-utsläppet blir betydligt mer än hälften av vad alla reningsverk i Sverige släpper ut. B) Enligt Alliansregeringens uppdrag skulle våra fem vattenmyndigheter beräkna kostnaden för att förhindra 700 ton P att läcka ut i våra omgivande hav. Deras kostnadskalkyl blev 20 miljarder under 10 år. Vad får skattebetalarna för sina pengar om det under samma tid läcker ut drygt 1800 ton P från omoderna fiskodlingar? C) En människa producerar i snitt 0,9 kg P varje år. Utsläppet av näring till de hav jag nämnt skulle då motsvaras av att lite över 200 000 människor under ett år förrättar alla sina behov vid Bottenhavets och Bottenvikens stränder. Det blir en hel del under 10 år! En del av denna näring kommer sedan att med den motsols gående strömmen runt dessa hav transporteras till Östersjön. Tycker Du fortfarande att denna omoderna produktion är positiv för miljön?

Säkerligen känner Du till MMÖD:s domslut 2017! Avslag på fortsatt odling utanför Höga Kusten. Allt ska vara borta 200313. Avslag sedan i Storsjön för ansökan om 1 700 ton regnbåge. Den förening jag representerar, Rädda Höga Kusten, har varit delaktig i dessa för oss positiva domslut. Därför är miljömarodörerna med sina öppna kassar djupt oroade. Din björntjänst förbättrar inte deras situation! Notera dessutom att vi efter en produktion på ”bara” 2 400 ton regnbåge har mer än 100 km allvarligt övergödda stränder utanför Höga Kusten. Vi kräver att vattenbrukarna utifrån Miljöbalkens krav ska sanera för att förhindra livshotande leverskador, ALS och Alzheimers för oss som bor nära dessa stränder. De konsekvenserna gäller under 30 år framåt om ingenting görs. Kostnadskalkyl 250 miljoner…

Till sist! Jag diskuterar gärna offentligt med dig! Det här ämnet är outtömligt! Jag kan berätta mycket för dig om de fantastiska möjligheter Sverige har om vi satsar på modern teknik.  Redan nu står Europas största aquaponianläggning i Härnösand! Produktion: Regnbåge och tomater! Tar Du upp min kastade handske?

Nils-Erik Vigren för Rädda Höga Kusten

*****

Dag Sjögenbos svar:

Fiskodlingar förstör Sveriges landsbygd

 Genmäle till Björn Rosengren

Björn Rosengren har nu gjort en ny felnavigering. Inte till nattklubb denna gång utan till fiskodlingar. I Dagens Industri 2017-12-17 kommenterar Du fiskodlingsindustrin. Några av Dina sakfel och oklarheter behandlar jag här.

Du skriver att lagstiftningen är föråldrad utan att ange vad som bör ändras eller hur. Du förefaller syfta på Miljöbalken. Vi påminns om kommentaren från landsbygdsminister Bucht efter domarna i mars 2017 från MMÖD (Mark- och Miljö Överdomstolen) om att stoppa fiskodlingarna vid Höga Kusten: ”Sverige har en stark miljölagstiftning och det skall vi ha!”

Du påstår att vi har en ”rostig förbudslagstiftning” utan att ange vad Du syftar på. Anser Du att det är rostigt att bevara naturen vid god hälsa? Är inte det huvudsyftet med miljöbalken? 

Du jämför med verksamheter i Norge som Du lyfter till skyarna. Sanningen är att åtskilliga norska vatten är förstörda. Därför planeras omfattande flytt till nyetableringar på Island. Östersjön saknar golfström som kontinuerligt skickar gödseln vidare som i Norge.

Du påstår felaktigt att teknikutvecklingen ligger före miljöbalken. Teknik-utvecklingen i Sverige har bromsats av myndigheter som bedriver sin tillsyn genom att se genom fingrarna på föråldrad teknik. Därför har omodern teknik tillåtits i ett flertal år i strid med miljöbalken. MMÖD:s domar i mars 2017 kan ses som ett försök att återställa ordningen.

Miljöbalken säger bl. a. att den som förorenar skall städa efter sig. Det handlar om betydande kostnader. Vår förening, Rädda Höga Kusten, har försökt skydda områden där skador från fiskodlingarnas dumpning av gödsel har estimerats till kostnaden 250 Mkr. Ingen villighet att bekosta sanering har hittills visats från odlarna. 

Du påstår felaktigt att Sverige ligger i framkant inom näringen. Sanningen är att andra länder har hunnit betydligt längre när det gäller introduktion av ny teknik med slutna system med försumbar påverkan på naturen.

Du påstår att odlingsverksamhet kan rädda landsbygden. Du har fel om Du avser verksamhet med föråldrad teknik (öppna kassar). Tvärtom drabbas landsbygden värre än storstäder vilket historien visar. Inga storskaliga odlingar nära våra storstäder är kända. Odlarna förväntar sig att möta lättlurade lantisar på landsbygden. I Höga Kusten var det myndigheterna som var lättlurade och trodde på miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) som målade verksamheten i rosenrött och teg om den omfattande naturförstörelsen som verksamheten resulterade i. I sådana MKB-er finns bevisen svart på vitt om bedrägeri enligt brottsbalken (kap 9).

Det handlar om att lämna vilseledande information i syfte att få ekonomisk vinning. Vi har tyvärr ännu inte sett någon åklagare vakna.

Med lättlurade myndigheter på landsbygden får invånarna dras med förstörd natur. Jämför t ex med ett försök att starta odlingar i Stockholms skärgård för ett flertal år sedan. Försöket stoppades omedelbart, det blev inte ens en formell ansökan vilket tyder på att myndigheterna lämnat negativt förhandsbesked. Det var ungefär samtidigt som myndigheterna vid Höga Kusten blundade och svalde.

Kvantiteten gödsel som produceras vid odling av regnbåge är lättberäknad. Enligt avdelningen för marinekologi vid Stockholms universitet handlar det om 3 kg gödsel för varje kg regnbåge, se figur. Förhållandet är biologiskt och förändras inte av fodrets kvalitet eller kvantitet. Detta är ett av de fakta i målet som odlarna hittills har negligerat för att slippa redovisa vart gödseln tar vägen.

Du vill producera 50000 ton årligen, Du skriver lax men menar sannolikt regnbåge och förefaller okunnig om skillnaden mellan arterna lax och regnbåge. Du vill således producera 150 000 ton gödsel men säger ingenting om hur den ska tas om hand. Genom avtrubbning av miljöbalken vill Du tydligen att gödselkvantiteterna skulle hanteras som hittills, dvs dumpas i naturen och förstöra bad, fiske och friluftsliv. Jag anser, i motsats till Dig, att det inte gagnar landsbygdens befolkning.

Affärsidén att storskaligt förstöra naturen och att låta skattebetalare bekosta städning i strid med miljöbalken kan ge stora vinster för företagen och motsvarande förluster för medborgarna. Jag anser att det innebär stöld av skattemedel och är en av flera metoder som organiserad brottslighet använder eftersom stora kapitalflöden (som skatter) alltid har lockat till sig brottslighet. Varför stödjer Björn Rosengren den affärsidén?

Dag Sjögenbo

sekreterare i RHK och brottsoffer (miljöbalken och brottsbalken)

Dag

******

Charlie Fredrikssons svar:

”En avgörande regionalpolitisk insats som dessutom ska få hela Sverige att leva igen och fyllas med lysande stugfönster”.                                                                                  Ungefär så börjar Björn Rosengrens debattinlägg i Dagens Industri beträffande odling av fisk.

En vacker vision som emellertid ej är helt problemfri att förverkliga, inte minst ur miljömässiga aspekter.   Först några fakta beträffande norsk laxodling:
Norge producerar c:a 1.2 miljoner ton lax per år  i sina kassodlingar, utspridda längs hela Atlantkusten. Produktionen sker i stora nätkassar vilket ger enorma avfallsmängder i form av fiskfekalier som, enligt de långa skorstenarnas princip, tillförs havet.   Denna avfallsmängd är jämförbar med orenat avloppsvatten från c:a 12 miljoner människor.  Norsk laxodling kännetecknas också av sjukdomsbekymmer, laxlusproblematik och omfattande bruk av kemikalier. Rymningsfisk, laxlus och sjukdomar från kassarna hotar nu även att utrota vildlaxbestånd i flera älvar. Det råder även  brist på foderfisk/naturligt laxfoder. Dagens foder är därför huvudsakligen baserat på soja- och rapsprotein med ett allt mer krympande innehåll av nyttiga Omegafetter.

Förutsättningarna för kassodling av 50 000 ton lax i Sverige är mycket små. Här förekommer i stället kassodling av röding och regnbåge, c:a 13 000 ton år.  Noterbart är här också att Jordbruksverkets ”Handlingsplan för svenskt vattenbruk” från 2015, för utveckling av fiskodling i Sverige, i första hand förordade kassodling.                                        Men med anledning av oacceptabla föroreningsmängder och övergödningsbekymmer, samt omfattande lokala protester mot algblomningar och rymningsfisk, har Mark- och Miljööver-domstolen under 2016 i flera domar beslutat om avveckling av befintliga kassodlingar. Även ett för vattenmiljöer prejudicerande utslag i Europadomstolen(den s k Weserdomen) har  medverkat till  MMÖD:s beslut.                                                                                                                                                          

Vid kassodling dumpas den ändliga resursen fosfor på sjöbottnar, varför EU nu rekommenderar s  k RAS-odlingar (Recirculating Aqua Systems).  D v s landbaserade odlingar som kan ta hand om och återanvända fiskfekalier för produktion av biogas, gödsel, mm. Således ett ekologiskt kretslopp.   RAS medför dessutom att problemen med rymningsfisk och smittspridning elimineras.

Björn Rosengren menar att miljöbalken bör uppgraderas så att lagen hinner ikapp teknik-utvecklingen. Vilket vore positivt, men han drar fel slutsats om vad som skall styra denna ändring.  De fodermängder som åtgår för olika odlingstekniker är lika stora och innebär därför ej något incitament för att styra utvecklingen mot bättre teknik.                                                                                                                                                          Av många andra skäl bör däremot alla fiskodlingar styras mot modern RAS-teknik:  Miljövänligt, bättre fiskhälsa, jämnare produktion och en  bättre arbetsmiljö.  RAS-odlingar kan dessutom placeras nära konsumenter för att kontinuerligt levererera dagsfärsk fisk.
Efter att RAS utomlands under några år haft en del barnsjukdomar är tekniken nu mogen, varför det i Sverige projekteras för flera RAS-odlingar.  Med produktion av 2 000 – 4 000 ton fisk per anläggning.

Björn Rosengren påstår att vi ligger i framkant vad gäller ny och miljövänlig fiskodlingsteknik. Tyvärr är sanningen att Sverige ej har någon nämnvärd kompetens vad gäller landbaserad RAS-teknik, varför vi än så länge är hänvisade till utländsk teknik, främst från Danmark.

Beträffande ostron, så förekommer de i relativt små områden i Skagerack och Kattegatt. Fiskas en del, men i små mängder.  Nyligen har även ett odlingsförsök inletts med avsikt att producera 350 ton. Eftersom ostron dessutom växer långsamt i våra kalla vatten förefaller  Rosengrens uttalande, ” finns flera hundratusen ton som inte plockas upp”,  mest att vara ett utopiskt önsketänkande.  

Med avsikt att stödja svensk fiskodling är Björn Rosengrens debattartikel hur som helst välkommen. Branschen har definitivt en utvecklingspotential, men endast om den nuvarande och förorenande kassodlingstekniken byts ut mot ekologiskt hållbara alternativ, exempelvis RAS eller Aquaponi.

Att sedan 50 000 ton fiskodling skulle få hela Sverige att leva igen och med många lysande fönster i glesbygden som följd, är nog att måla upp alltför ljusa framtidsutsikter….

Charlie Fredriksson

Deltagare i arbetet med ”Handlingsplan för svenskt vattenbruk”. Var medlem i den s k miljögruppen, vars intentioner om en ekologiskt hållbar fiskodling kördes över  av kassodlingsindustrins företrädare.

About tipota15

Jag heter Lena Hjärpne, född och uppvuxen i Stockholm. Är gift och har vuxna barn. Vi har sommarhus vid Höga Kusten där vi bor stor del av sommaren. Jag är engagerad i föreningen Rädda Höga Kusten som arbetar för att fiskodlingar i öppna kassar, med den miljöförstöring det innebär, ska upphöra och att modernare teknik, slutna system på land, ska användas.

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on december 27, 2017 by in Fiskodling, Flugfiske, Hållbara vatten, Lena Hjärpne, Miljögifter, Nils-Erik Vigren.
%d bloggare gillar detta: