Savethebaltic.com

Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Lusätare i norska fiskodlingar – är det en bra lösning?


 

rensefiskLäppfisk, är en sorts fisk av flera andra arter som äter laxlöss och kallas rensefisk.
Och eftersom laxlöss fortfarande är ett stort problem för odlingsnäringen har läppfisken blivit populär de senaste åren som ett alternativ till den kemiska avlusningen av odlad fisk.
Läppfisken ska hålla laxlössen i schack. Men nu är forskare oroade över hur de påverkar resten av havet.

Nu kräver vattenbruksindustrin så stora mängder läppfisk att fångsten av dessa har blivit en egen näring längs kusten. Och det gör vissa forskare oroliga.

”Tyvärr vet vi lite om hur läppfisken från Skagerrak påverkar bestånden på Vestlandet. Kanske är det svårt att säga säkert. Eller kanske det kommer att påverka bestånden betydligt – och i värsta fall på ett negativt sätt.

Det säger forskaren Enrique Blanco Gonzales vid universitetet i Agder. Han har nyligen publicerat en studie om läppfiskarna och vilka konsekvenser de kan ha för den norska kusten.

Var femte fisk är från Skagerak
Nästan 20 procent av all läppfisk som fångas i Norge tas för närvarande i Skagerrak och fraktas till Vestlandet. Under säsongen 2017 utgör dessa 26 miljoner fiskar.

Vi fiskar också mer och mer rensefisk (fler arter som äter löss).  När det gäller Skagerak, fiskas det drygt 16 procent mer i år än förra året.

För landet som helhet har fisket också ökat. År 2015, första året då fångsten blev registrerad, fångades det 20.8 miljoner läppfiskar i Norge. Två år senare har fångsten ökat med drygt 25 procent totalt, visar en översikt från Fiskeridirektoratet.

I kronor och öre beräknas det totala värdet av läppfisket nu uppgå till 316 miljoner kronor fördelat på 683 båtar.

Ingen vet hur många de är
I studien pekar forskare på positiva aspekter av den nya fiskerinäringen.

Fångst av läppfisk skapar jobb och intäkter längs kusten. Och än så länge är läppfisken ett effektivt och bra hjälpmedel för laxodlare. Läppfisken äter laxlus och håller laxen frisk.

Men de uttrycker också oro. Speciellt för två saker: Antal fiskar som fångas i söder och genetisk inverkan på vild läppfisk i väst.

”Det första handlar om att vi inte vet hur stort beståndet av läppfisk egentligen är i ett visst område. Och så vet vi inte hur det är med bestånden i södra och östra Norge är, när uttaget är så stort som det är, säger Gonzales.

Färre fiskar på Sørlandet
I detta sammanhang är fem miljoner verkligen bara ett nummer. Ingen vet om detta är mycket eller litet.
Undersökningar gjorda av Gonzales kollegor hösten 2016 tyder dock på att antalet Bergnebb (Stensnultra på svenska) som också är en art av läppfiskar, kan ha minskat mellan 33 och 65 procent på Sørlandet där dessa fiskas, i förhållande till orörda områden.
För Grønngylt är siffrorna ännu högre. Samma undersökning gav skillnader från 16 till 92 procent.

– Delar av denna studie genomfördes mot slutet av säsongen, och vi bör vara försiktiga med att lägga alltför stor vikt vid detta. Men det är helt klart att det visar att det kan finnas mycket stora skillnader i antalet fiskar mellan områden där de fiskas och i områden där de inte fiskas, säger han.

Forskaren påpekar också att fisket är relativt nytt. Det var kvotreglerat för första gången år 2016. Det betyder också att vi ännu relativt lite vet om fiskets påverkan på bestånden över tid ännu.

Universitetslektor Enrique Blanco Gonzales vid UiA:s naturvetenskapliga institut, har tillsammans med en holländsk kollega, publicerat den första översiktsartikeln om fiske av läppfiskar i Norge.

Påverkar livsmedelskedjan
Uttaget av nu fem miljoner fiskar per år i Skagerak påverkar inte bara stammen på Sørlandet i sig självt. Den kan förmodligen tåla en nedgång för att återhämta sig senare – även om det kan ta tid.
Men forskaren vid UiA är är bekymrad över vad som händer i den marina miljön där läppfiskarna finns.

– Vi vet väldigt lite om vad som händer. Men läppfisk är ett viktigt element i livsmedelskedjan och ekosystemet i Skageraks kustzon, och uttaget kan tydligt påverka detta ”, säger han.

 Genetiskt olika populationer
Det andra problemet gäller genetik. Undersökningar på området tyder på att det finns en genetisk skillnad mellan populationerna av särskilt bergnebb och grønngylt i Skagerak och på Vestlandet.

Det är här genfrågan kommer in. När säsongen slutar på hösten dumpas flera miljoner läppfiskar från Skagerrak ut ur laxbassängerna och in i fjordarna på Vestlandet. Detta görs för att industrin fruktar att laxlöss kan få fäste på rensefiskarna och därmed återintroduceras i bassängerna när nästa generations lax släpps in. Därför släpps läppfiskarna ut när säsongen är över.

Och medan de är något annorlunda genetiskt sätt är läppfiskpopulationerna samtidigt så lika att de parar sig. Detta gäller Bergnebb, Berggylt, Gressgylt og spesielt Grønngylt.

”Återigen är det så att vi i slutändan inte vet mycket om vad som ska hända. Vilka genetiska egenskaper kommer läppfisken från Skagerrak att tillföra bestånden på Vestlandet? Frågar Gonzales.

Läs också:. Rognkjeksen (Sjurygg) sltiter med helsa

Det kan bli som med vildlaxen. För egen del är vetenskapsmannen mest bekymrad över vad som kan hända med populationer på Vestlandet då många fiskar från Skagerak dumpas i fjordarna där.

I det värsta tänkbara scenariot, det kan gå med läppfisken på Vestlandet, som med vildlaxen. Blandningen av odlas lax som rymt från fiskodlingar anses vara ett av de största hoten mot vildlax.  Redan under hösten 1987 konstaterades ett betydande inslag av rymd odlad lax i vilda laxbestånd i Norge, särskilt på Vestlandet där tillväxten i fiskodling hade varit snabbast.

Inte bärkraftig
En bra lösning på problemet har man ännu inte funnit, Det har snarare blivit större och omfattar nu hela landet

Kunskapen om läppfisk och forskning på fisket av dessa är i det hela sparsam och utan tydliga slutsatser.
Vi vet alltför lite i dag om hur läppfisket i Skagerrak påverkar både bestånd och biologi – på både Sørlandet og Vestlandet. Det är därför inte möjligt att kalla det bärkraftigt som det är nu, säger han.
Mekanisk avlusing
I den nyligen publicerade vetenskapliga artikeln diskuterar forskarna också två möjliga framgångsfaktorer, om man vill begränsa fisket ännu mer. En är att man behåller rensefisken i bassängerna över vintern och använder dem igen när våren kommer.

Fruktan att rensefiskarna själva kan få löss och överföra dessa till lax är stor, vilket således gör det säkrare att släppa ut dem ut och byta ut dem med nya.

 Läs: MEN OM DE SOM ÄTER LÖSS BLIR SMITTADE???

Ett annat alternativ är att odla rensfisk. I Norge finns nu nästan 20 företag och tillsammans nära 50 licenser relaterade till denna typ av odlingar. De flesta av dessa är dock inriktade på odling av Berggylt, som är mindre effektivt än Bergnebb och Grønngylt, men fungerar i kallare vatten. Bergnebb och Grønngylt lämpar sig inte särskilt väl för odling . Också Sjurygg försöker man introducera som ”lusrensare:” Som Beggylt fungerar de bättre i kallt vatten, dock utan att vara lika effektiv som Bergnebb och Grønngylt.

Läs: Fiskodlingarnas superheroes eller martyrer? 

– Uppfödning av rensfisk kan vara en väg att gå, särskilt i norr. Men personligen tycker jag att det skulle vara en fördel om fler tittade på tekniska möjligheter för rensning av laxlöss. Framtiden är kanske mer för att hitta ett framgångsrikt sätt att ”tvätta” löss från lax, än att flytta miljontals fisk från Sørlandet till Vestlandet varje år, säger Gonzales.

Referens: Enrique Blanco Gonzales: The development of the Norwegian wrasse fishery and the use of wrasses as cleaner fish in the salmon aquaculture industry. Fisheries Science. 2017. DOI: https://doi.org/10.1007/s12562-017-1110-4 (Sammanfattning)

Källa:  Forskning.no, Jan Arve Olsen, informationschef Universitetet i Agder
Publicerad: 2017-12-12
Jan Arve Olsen/Översättning: Lena Hjärpne

https://forskning.no/2017/12/bekymret-leppefisken/produsert-og-finansiert-av/universitetet-i-agder

 

About tipota15

Jag heter Lena Hjärpne, född och uppvuxen i Stockholm. Är gift och har vuxna barn. Vi har sommarhus vid Höga Kusten där vi bor stor del av sommaren. Jag är engagerad i föreningen Rädda Höga Kusten som arbetar för att fiskodlingar i öppna kassar, med den miljöförstöring det innebär, ska upphöra och att modernare teknik, slutna system på land, ska användas.

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on december 13, 2017 by in Fiskodling, Havslöss, Hållbara hav, Lena Hjärpne, Norge, Norska laxindustrin.
%d bloggare gillar detta: