Savethebaltic.se/Waterforlife.se

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

ODLINGSINDUSTRIN KAN INTE ANVÄNDA HAVET SOM SIN PRIVATA AVFALLSHANTERING!


skaldjur

Detta inlägg har gjorts av en första kandidat till Miljøpartiet De Grønne i Nordland, Toine C. Sannes. Tidigare räksfiskare .

I gårdagens val i Norge kom inte detta parti över 4%-strecket och hur detta påverkar hennes möjlighet att driva sina hjärtefrågor, vet jag inte.
Jag hoppas ändå…
(Anm. Lena Hjärpne)

Bevarande av havet och förorening av ”Havsrummet” blev en stor fråga tidigare i år. Politiker från alla parter stod upp med ett rörande engagemang för havet. En val med magen full av plast och räkdöd efter förorening av gift, höjde temperaturen både i media och bland de flesta människor. Men det var ett kortfristigt engagemang, för i valkampanjen har det hittills varit helt tyst från de stora partierna, inklusive SP.

Medan valkampanjen pågår tömdes tonvis av gift i havet. Användningen av den giftiga substansen väteperoxid, som används i kampen mot laxlöss, fördubblades på ett år i norra Norge. Och 2016 släpptes det ofattbara 20 000 ton av detta gift ut, bara i norr. Havforskningsinstitutet är bekymrat och säger att vi inte vet tillräckligt om effekten på det marina livet. Forskning utförd av IRIS visar hög dödligheten för räkor, även om de utsätts för låga doser av kinolinhämmare, ett av de giftiga ämnena som används för laxlöss. Detsamma gäller även för hummer, krabba, och andra marina kräftdjur. Det är alltså en stor sannolikhet att om ett ämne tar knäcken på en art kommer det att ta knäcken på liknande arter. Vitt vin, majonnäs och citron förlorar lite av charmen när räkorna uteblir från tallriken.

Branschens lobbyorganisation Sjømat Norge är inte oroad över räkorna. De vet vanligtvis bäst, och deras oro för branschen är främst inriktad på lägre utdelning för ägarna.

Uppfödarna som tar ut jättevinster, samtidigt som de vägrar att delta i utvecklingen av stängda anläggningar, kan ställa sig i skamvrån. Där kan de stå tills Miljøpartiet De Grønne har fått genomslag för kravet att fiskodling ska in i slutna anläggningar.

Livsmedelsverket har nyligen stramat åt reglerna så att uppfödarna inte kan tömma giftet närmare än 500 meter från räkfälten. Det är så dåligt att det gränsar till det komiska. Alla andra industrier och jordbruk omfattas av strikta utsläppskrav. De Grønne anser att det borde vara självklart att detsamma gäller för vattenbruksindustrin. Kan du se framför dig hur det skulle vara om en bonde eller ett skeppsvarv tömde mängder gift på marken eller i strandkanterna? Eller att stora mängder gift tömdes regelbundet 500 meter utanför Tjuvholmens* badbrygga?
*Lokal plats i nordnorge.

Näringen har både resurser och teknik för att möta ett sådant krav. Det vi behöver är tillräckligt med nordnorska politiker som har mod att ställa tydliga krav.

Odlingsindustrin kan inte längre få hantera samhällets resurser, havet – som sin privata avfallshantering. Om man ska ha tillväxt inom vattenbruksindustrin måste den vara kunskapsbaserad, även på miljöns vägnar, och baserad på bästa tillgängliga teknologi. Det innebär att laxodling snarast måste ske i slutna system till sjöss och land. Jag får fortfarande frågor om vad som är mina hjärtesaker. Det här är ett av dessa som jag som nordlänning kommer att kämpa knallhårt för på Stortinget.

Källa: Tidskrift från Vesterålen, vol.no. 2017-08-21
Ursprungsartikel: http://www.vol.no/meninger/2017/08/21/%E2%80%93-Oppdrettsindustrien-kan-ikke-bruke-havet-som-sitt-private-avfallsdeponi-15181736.ece
Översättning: Lena Hjärpne

About tipota15

Jag heter Lena Hjärpne, född och uppvuxen i Stockholm. Är gift och har vuxna barn. Vi har sommarhus vid Höga Kusten där vi bor stor del av sommaren. Jag är engagerad i föreningen Rädda Höga Kusten som arbetar för att fiskodlingar i öppna kassar, med den miljöförstöring det innebär, ska upphöra och att modernare teknik, slutna system på land, ska användas.

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on september 12, 2017 by in Fiskodling, Gifter i vår vardag, Havslöss, Hållbara vatten, Lena Hjärpne, Norge, Norska laxindustrin.
%d bloggare gillar detta: