Savethebaltic.se/Waterforlife.se

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

EN HÄLSNING FRÅN MOTSTÅNDSRÖRELSEN I SVERIGE


vigren

Nils-Erik Vigren ordförande i föreningen Rädda Höga Kusten och medarbetare i Save the Baltic Salmon har reagerat på ett inlägg på den norska facebooksidan ”Vi som ikke vil ha oppdrettslaks i Ullfjord” om Ubåtskaptenen och balalajkamusiken av Tormod Vangberg och skriver följande:

”Hej Tormod Vangberg och alla Ni andra i föreningen ”Vi som ikke vil ha oppdrettslaks i Ullfjord”!

Vi som tillhör motståndsrörelsen i Sverige mot den föråldrade tekniken att odla laks i öppna kassar förstår er alldeles utmärkt! Vi står på er sida i kampen mot miljömarodörerna!

Efter att Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt klargjort att regnbåge inte får odlas i Bottenhavet utanför Höga Kusten (Odlingarna ska vara avvecklade senast 13 mars 2020!) hade vi besök av ett filmteam från Island. Där tänker Norges största fiskodlingsföretag, Marine Harvest, odla 150 000 ton laks i öppna kassar. Islänningarna är oroade även om företagets marknadsföring är enastående positiv! Inte ett ord om utsläppen av fekalier, antibotika, övergödning, påverkan på den vilda fisken, obehaget för lokalbefolkning mm…

Jag har gett filmteamet sifferuppgifterna som gäller för Island. Passade också på att räkna på utsläppet från den norska laksodlingen! Det är ofattbart stort! Det gängse uttrycket sedan ett antal år har varit jämförelsen med en stad av Tokyos storlek. Norges laksodling i öppna kassar på en miljon ton motsvarar det orenade utsläppet från 11-12 miljoner människor. För er som bor vid Ullsfjorden, ja, för alla människor i Norge och Sverige, här kommer sifferuppgifterna i repris!

Hur mycket fosfor producerar en människa per år? Svar: Drygt 0.9 kg P. Låt oss multiplicera det med 11 miljoner. Kvantiteten fosfor är således 9 900 ton. Det kan vi räkna om till fullastade långtradare á 40 ton! Det behövs 248 långtradare.

Hur mycket kväve producerar en människa per år? Svar: C:a 5,5 kg N. Låt oss multiplicera det med 11 miljoner. Kvantiteten kväve är alltså 60 500 ton. För att transportera denna mängd åtgår 1512 långtradare.

Avfallet i form av fosfor och kväve från en kvantitet på en miljon ton odlad laks är totalt 70 000 ton varje år. För att transportera det fordras 1760 långtradare á 40 ton. Det är nästan fem långtradare varje dygn under hela året.

Som en jämförelse, låt oss beräkna fosforutsläppet på det sätt som bl.a. Stockholms universitet gör. Det är det konservativa sättet att beräkna näringsutsläpp från en fiskodling i Sverige. Observera att det kallare klimatet i Värmland, Dalarna och mellersta Norrland gör att fisken inte får någon föda under vinterhalvåret. Min utgångspunkt är att kvantiteten 1 200 ton odlad fisk ger ett utsläpp på 5114 kg P under ett års odling i Sverige. Vi dividerar en miljon ton med 1 200 ton. Vi multiplicerar sedan den avrundade kvoten 833 med 5,114 ton P. Produkten är 4260 ton P.

Som synes är den kvantiteten knappt hälften utifrån jämförelsen med Tokyos befolkning. Förklaringen kan vara att dels utfordras den norska laksen även under vinterhalvåret pga. den varma Golfströmmen, dels har man använt det internationella sättet att beräkna fosfor och kväveutsläpp från fiskodlingar i öppna kassar precis på samma sätt som Havs- och vattenmyndigheten (HoV) gör i Sverige. Man räknar på det totala fosforutsläppet och gör alltså ingen skillnad på vattenlöslig och partikulär fosfor. Den partikulära fosforn kommer nämligen förr eller senare att lösas i vattnet.

Under de fyra år som föreningen Rädda Höga Kusten varit verksamma, med kravet att all fiskodling ska bedrivas med recirkulerande teknik där allt avfall tas tillvara, har vi använt det konservativa sättet att beräkna utsläpp av näring. HoV har anammat den internationella metoden och får därför större kvantiteter för fosfor och kväve. Fiskodlarna själva gör allt för att minimera sina näringsutsläpp genom att i första hand skilja på vattenlöslig och partikulär fosfor. Deras sista drag var att i förhandlingarna med MMÖD i Sverige jämföra sina utsläpp med bruttomängden fosfor i stället för med nettomängden tillförd fosfor varje år. När därför RHK har redovisat en ökning på runt och över 100 % pga. deras verksamhet i vissa vattenområden, då har de blåljugit och påstått att deras miljövidriga fiskodling har belastat samma vattenområde med rekordlåga 0,2 %…

Men HoV var remissistans för MMÖD! Fem personer från myndigheten flög från Göteborg till Örnsköldsvik t o r. Den andra förhandlingsdagen av tre och klargjordes sanningen! Olof Karlsson, VD för Sveriges i särklass största fiskodlingsföretag fick byxorna neddragna och får tills vidare stå ut med RHK:s epitet: Sveriges största vattenmiljömarodör… Men hans dagar som omodern vattenbrukare är räknade…

Utifrån vad jag anfört ovan förefaller det högst troligt att Norges utsläpp av näring från sin fiskodling i omoderna öppna kassar kan jämföras med det orenade utsläppet från en stad av Tokyos storlek. Ser man utsläppet i ett längre perspektiv innebär det att efter en tidsperiod på 15-20 år är utsläppet av P och N lika mycket som ett års produktion av laks, alltså en miljon ton. Använder vi en något föråldrad kanadensisk mall finner vi att för varje kilo som fisken ökar i vikt ger den ett utsläpp av blött sediment (fekalier, urin, överblivet foder) på tre kilo. Det innebär för Norges del ett utsläpp varje år på tre gånger årsproduktionen av matfisk…

Vi får inte glömma att fosfortillgångarna på vår planet är ändliga. Forskare talar om en tidsfrist på 25 till 40 år. Fosfor och kväve ska användas till gödning av våra åkrar. Det ska inte användas för att övergöda våra vatten till men för lokalbefolkning och det naturliga livet i vatten.

Till sist ett litet tankeexperiment! Naturen är så vist inrättad att allt avfall under ett år från en människa räcker för att gödsla en åker på 15 gånger 15 m. Det är 225 kvadratmeter. Odlar vi ett sädesslag på den ytan räcker skörden till att livnära den personen under ett år! Avfallet från 11 miljoner människor räcker till en oändligt mycket större yta! Svar: Det är 247.500 ha. Detsamma som 2 475 kvadratkilometer. Det är nästan en tredjedel av Norges hela yta för jordbruk och trädgård, 8 103 kvadratkilometer.

Det märkliga i dag är att Norge hotar att dra in sitt 10 miljarder stora bidrag till Brasilien därför att de avverkar för mycket av Amazonas skog. Befogat ur miljösynpunkt! Men varför inte föregå med gott exempel och dra ner på utfiskningen av världshaven? Varför inte dessutom minska utsläppet av näring längs atlantkusten genom att radikalt modernisera fiskodlingen? När jag läser Wikipedia finner jag att fiskodlingen i Norge inte ens är omnämnd som en näringsgren? Varför ”filtrera” bort den näst största näringen (omsättning nästan 50 miljarder!) i informationen om ert land?

Den stora utmaningen är att förmå människor att förändra sina konsumtionsvanor. Tilapia är en utmärkt matfisk! Fiskfodret tillverkas av i huvudsak träråvara från numera indienägda Mo och Domsjöfabriken i Örnsköldsvik. Rovfisket av världshaven skulle kunna minska betydligt.

Den isländska filmen från Höga Kusten får Ni på nätet! Efter mitt angrepp på den kemikaliefyllda norska laksen kommer den nog inte att visas av NRK!
Hälsningar

Nils-Erik Vigren”

About tipota15

Jag heter Lena Hjärpne, född och uppvuxen i Stockholm. Är gift och har vuxna barn. Vi har sommarhus vid Höga Kusten där vi bor stor del av sommaren. Jag är engagerad i föreningen Rädda Höga Kusten som arbetar för att fiskodlingar i öppna kassar, med den miljöförstöring det innebär, ska upphöra och att modernare teknik, slutna system på land, ska användas.

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on juni 24, 2017 by in Bevara Världsarvet Höga Kusten, Fiskodling, Lena Hjärpne, Uncategorized.
%d bloggare gillar detta: