SAVE THE BALTIC WATER FOR LIFE

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Ska vi, eller ska vi inte äta odlad norsk lax?


laxlus10

Foto: Aftonbladet

Detta är ingen nyhet, men kanske en nyttig påminnelse?
Det är också intressant att
Svenska Livsmedelsverket förordar en nära nog obegränsad
konsumtion av odlad lax så sent som nu i oktober 2016.

Danmarks Naturfredningsforening: Ät inte norsk odlad lax!

Odlad lax, tillsammans med annan odlad fisk har utsetts att vara en av lösningarna för att föda jordens växande befolkning.

Det är möjligt att odla stora mängder av mat i havet. Om de kan ge tillräckligt med fisk, kan man minska överfiske av vilda bestånd.

Men odlad lax är inte problemfri som människoföda. Det visar den stora norska produktionen av lax.

Vi kommer under ytan i de norska fjordarna att hitta orsaken till varför man bör avstå från att äta odlad lax.

Över en miljon ton odlad lax
De djupa, skyddade fjordar där starka tidvatten ger vattenutbyte gör Norge till den ”ideala” område för laxodlingar. Det beviljas 534 tillstånd för 3444 kassar hela vägen från söder om Oslo till öster om Kirkenes i norr. Över en miljon ton färsk lax per år sänds härifrån till marknaden.

Innehavare av laxodling är mestadels stora företag som kämpar en ständig kamp för att hålla lax fri från sjukdomar och parasiter. För i havet blir sjukdomar, virus och parasiter, ständigt spridda mellan laxodlingarna.

I synnerhet är laxlöss är en källa till betydande problem. Lakselusen är en liten kräftdjur som fäster sig till lax och gnagande deras väg genom slem, skalor och blod som ska skydda fisken mot infektioner.

I naturen är lusen inte det stora problemet. En frisk vuxen lax kan lätt tolerera att transportera några fripassagerare. Och hoppar själva av när laxen tar går för att leka i sötvattensfloder.

Lax
Det är inte lätt att hitta något annat än norsk odlad lax. Vildlax måste beställas. Börja med att läsa varudeklarationen med ett kritiskt öga. Produkterna märkt ”uppfödd”, kommer alla från odlingar.

Det är oftast i frysdisken, man hittar mer miljövänliga och hälsosamma alternativ. Du kan också hitta Rökta produkter. De allra flesta är gjord av stillahavslax. Om de har MSC-märken, är fisken fångats på ett hållbart sätt.

Det finns också lax produkter som ekologiska. De två primära skillnader från den konventionellt odlad lax är att fisken har mer utrymme och att användningen av läkemedel är mycket liten. Det stora problemet med löss är fortfarande densamma.
Konsekvenserna för miljön är inte undersökta
För lax i kassar är situationen något annorlunda. De kommer aldrig i närheten av färskvatten och lever så tätt att det ger laxlössen nära nog perfekta levnadsförhållandena. Följden kan bli att vid grovt infekterade laxodlingar måste all fisk slaktas.

Det pågår försök att bekämpa laxlöss med tunga doser av exempelvis formalin och väteperoxid. Enbart under 2015 användes över 67.000 ton bekämpningsmedel.

Tonje Høy, vice president i veterinärmedicin vid Norwegian Board of Health, berättade för norska radion NRK att användningen av läkemedel måste sluta:

– Det går helt enkelt inte längre att använda droger som huvudstrategi i kampen mot löss.

Enligt honom känner man i realiteten inte till de miljömässiga konsekvenserna av de enorma mängder läkemedel som hamnar ute i havet. En helt mätbar effekt å andra sidan är att de norska laxodlarna enligt fiskeritidende.dk under 2015 spenderade mellan 4 och 5 miljarder norska kronor för att bekämpa löss.

Resistenta löss
En av de mest använda bekämpningsmedlen förstör lössens keratinskal. Det har olycklig bieffekt som  att andra djur runt laxkassarna som räkor, tångräkor, krabbor och hummer, drabbas av samma öde som laxlöss.

Resultatet blir att det finns ingen  ”skräpuppsamlare”,  som tar hand  om överskottsfoder och avföringen från fiskarna. För att göra saken värre så har laxlössen utvecklat resistens mot vissa bekämpningsmedel.

Så mycket så att löss, enligt vice ordförande Tonje Høy, blir snabbare resistenta än nya medel utvecklas.

Problem för naturligt vild lax
i fjordar, där laxodling finns, där älvarna rinner ut i havet. När de små vilda laxsmolten, för första gången, doppar sina fenor i saltvatten, kan de inte undvika att simma förbi kassar med tamlax.

Laxlössen angriper dem i stora mängder. Smolten är inte tillräckligt livskraftig nog för att motstå angreppen.

Det behövs endast några få löss för att döda dem. Det är en av anledningarna till att laxodling är ett hot mot det vilda laxbeståndet. Och hotet måste tas på allvar. Det norska vetenskapliga rådet för laxförvaltning bedömer att antalet vilda laxar har halverats från 1993 till idag.

Ett annat hot är virus som sprids mellan burar med lax. Försvagad fisk som normalt skulle tas av rovdjur i naturen, fortsätter att smitta andra och därmed  också vildfisken.

Helt galet är  tillståndet på den kanadensiska västkusten, där norska företag odlar atlanthavslax  som infekterar vild stillahavslax med virus som den lokala fisken inte har något försvar mot. Det orsakar massdöd i floderna.

Ett annat offer för havslöss är havsöring, laxens kusin. Den drar aldrig iväg på lånfärder, utan stannar hemma i fjordarna. Därför den ytterligare exponerad för laxlöss från de många kassarna.

Kock: Ingen odlad lax i  min restaurang
Varje flod har en genetiskt unik population av vild lax. Även om laxodlingarna ligger i lä av fjordar blir  det ofta rymningar av lax under stormar eller under den dagliga hanteringen. Den odlade laxen hör inte hemma i älvarna, men några av dem kommer att gå upp i floderna, att para sig med vild lax.

Älvens laxstam blir då  genetiskt förorenad. Koden som gör att laxen överlever på i älven förstörds.

Utsläpp av norska odlad lax påverkar också de danska vilda laxbeståndet. Det händer att danska fiskare får dem på kroken. Skillnaden från vild lax känns omedelbart. En odlad lax känns som en säck potatis utan muskler.

Det kan Bo Jacobsen, delägare i restaurangen” Restaurationen” i Köpenhamn, säger:

– Norsk lax  är skamlig, och jag kan inte tänka mig att köpa den, och absolut inte servera den till mina gäster. En orsak är att fisken matas med alla typer av skräp. Det är i sig dåligt. Något helt annat är att de inte rör sig tillräckligt. Fisken är helt enkelt sladdrig i köttet och inte värt att sätta tänderna i.

Bo Jacobsen får ibland tag på vildfångad lax och annars köper han ekologisk lax, särskilt från Skottland.

Förbjudet gift
När den norska laxproduktionen började, fick fisken pellets gjorda av främst fångster från yrkesfiskare. Det krävdes cirka tre kilo fisk för att producera ett kilo lax.

Eftersom produktionen ökade, var det både dyrt och alltför påfrestande för den vilda populationen att fortsätta på det sättet. Därför är endast 20 procent av foderpellets i dag av fiskolja och fiskmjöl. Resten är vegetabilisk.

Det är bland annat soja som laxfoderfabriker hämtar från Sydamerika, där insektsmedlet endosulfan fortfarande används. Det har annars fasats ut.

Hos människor ger giftet fosterskador och fördröja utvecklingen av könsorganen hos pojkar. Endosulfan ackumuleras i kroppen på samma sätt som den förbjudna insektsmedlet DDT.

Forskaren vid universitetet i Bergen, Jerome Ruzzin, har tillsammans med en grupp amerikanska forskare studerat innehållet av föroreningar i en mängd olika livsmedel. Han sade 2013 till Aftenposten att innehållet av miljögifter i odlad lax är alltför högt. Och han avråder små barn och gravida kvinnor att äta odlad lax.
Källa: Danmarks Naturfredningsforening, Natur & Miljø , 2016-07-06
Artikeln: på danska finns HÄR:

About tipota15

Jag heter Lena Hjärpne, född och uppvuxen i Stockholm. Är gift och har vuxna barn. Vi har sommarhus vid Höga Kusten där vi bor stor del av sommaren. Jag är engagerad i föreningen Rädda Höga Kusten som arbetar för att fiskodlingar i öppna kassar, med den miljöförstöring det innebär, ska upphöra och att modernare teknik, slutna system på land, ska användas.

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on januari 6, 2017 by in östersjöblues, Bekämpnings medel, Fiskodling, Havslöss, Lena Hjärpne, Norge, Norska laxindustrin.
%d bloggare gillar detta: