Savethebaltic.se/Waterforlife.se

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Glada laxar simmar bättre


gladlax

 Foto: Fotosidan
Vad som styr när den unga laxen beslutar sig för att vandra ut till havet har varit ett debatterat ämne under årtionden. Nu visar ett forskarlag från Umeå universitet att laxens vilja att vandra begränsas av rädsla. Resultaten är publicerade i tidskriften Nature Communications.

Forskarna har studerat hur små laxar vandrar nedströms. Den här fullvuxna hoppande laxen är emellertid på väg uppströms. 

Laxen är en fiskart med mycket stor ekologisk och ekonomisk betydelse. Att vandra från uppväxtlokalen i älven ut till havet är ett kritiskt steg i varje ung atlantlax (Salmo salar) liv och ett måste för att laxen ska kunna växa sig stor.

Forskare har under lång tid försökt förstå vilka faktorer som påverkar den unga laxens beslut att vandra ut till havet. Att miljöfaktorer så som temperatur, ljus och vattenflödesförhållanden påverkar har man sett i tidigare studier, men en stor del av variationen i vandringbenägenhet är fortfarande oförklarad.

Nu visar en studie från Umeå universitet publicerad i den ansedda tidskriften Nature Communications att laxens benägenhet att vandra delvis begränsas av laxens rädsla för det okända nedströms.

– Genom att behandla laxen med ångestdämpande läkemedel kunde vi se att de gladare laxarna vandrade längre och snabbare än obehandlad lax, säger Gustav Hellström en av forskarna bakom studien.

Forskargruppen utförde studien både i en laborativ miljö, där lax fick vandra i ett konstgjort vattendrag, och i ett naturligt bäcksystem utanför Umeå. I båda dessa miljöer kunde forskarna konstatera att lax som behandlats med ångestdämpande läkemedel vandrade nästan dubbelt så fort som lax som inte utsatts för denna behandling. Denna upptäckt är inte bara viktig för vår förståelse av laxvandring utan ökar även förståelsen för vad som styr djurs migration i allmänhet.

 Studien har även relevans ur ett föroreningsperspektiv då de halter av ångestdämpande läkemedel som laxen utsattes för var låga, så låga att de understiger halter som uppmäts i vissa avloppsvatten.

– I Sverige har vi inte lax i de system som är starkt påverkade av avloppsvatten, så här är det inte troligt att detta är ett större miljöproblem i nuläget. Man ska dock komma ihåg att det finns många vandrande fiskarter som lever i kraftigt förorenade vatten, men om och hur dessa påverkas vet vi inte i dagsläget, säger Gustav Hellström.
Källla: Umeå Universitet, Gustav Hellström, Tomas Brodin och Jonatan Klaminder. Redaktör: Ingrid Söderbergh 2016-12-06

Originalartikel: http://www.nature.com/articles/ncomms13460

About tipota15

Jag heter Lena Hjärpne, född och uppvuxen i Stockholm. Är gift och har vuxna barn. Vi har sommarhus vid Höga Kusten där vi bor stor del av sommaren. Jag är engagerad i föreningen Rädda Höga Kusten som arbetar för att fiskodlingar i öppna kassar, med den miljöförstöring det innebär, ska upphöra och att modernare teknik, slutna system på land, ska användas.

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on december 8, 2016 by in Fisk, Forskning, Hållbara bestånd, Laxförvaltning, Lena Hjärpne, Uncategorized.
%d bloggare gillar detta: