SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Landbaserad fiskodling – räddning för både landsbygd och miljö?


 

gardsfisk
Instagram photo by Karl Otto Wahlström/Xperia

Intresset för landbaserad fiskodling ökar bland lantbrukare. Aktuell Hållbarhet har talat med en av grundarna till företaget Gårdsfisk som berättar varför miljövänlig fiskodling går utmärkt att kombinera med traditionellt jordbruk.

Många svenska lantbrukare har svårt att få verksamheten att gå runt. Men trenden med landbaserad fiskodling skapar extra inkomstmöjligheter för den som har outnyttjade lokaler på gården. Under den pågående mässan Elmia Lantbruk sökte sig många intresserade bönder till montern där Vreta Kluster och Vattenbrukscentrum Ost berättade om fiskodling.

Några som var tidiga med att starta en landbaserad fiskodling var marinbiologen Johan Ljungquist och civilingenjören Mikael Olenmark som är grundarna till det skånska företaget Gårdsfisk. Gårdsfisk säljer egenodlad fisk till alla de stora livsmedelskedjorna, samtidigt som man erbjuder ett koncept som gör det lättare för lantbrukare att starta en egen fiskodling. Miljöfördelarna med landbaserad fiskodling är många menar Johan Ljungquist.
– Allt vatten vi använder kan vi utnyttja dubbelt, dels genom att odla fisk i det och dels som bevattningsvatten. Vattnet innehåller kväve och fosfor så det blir naturlig gödsling, säger han.

Enligt Johan Ljungquist går det utmärkt att kombinera landbaserad fiskodling och vanligt lantbruk.
– För lantbrukare innebär det mindre jobb än att hålla grisar eller kor och det går enkelt att kombinera med växtproduktion. Samtidigt kan man utnyttja alla lokaler som står tomma, stoppa avfolkningen av landsbygden och bidra till den inhemska matproduktionen.

Sedan Gårdsfisk startade 2009 har många fiskodlingar poppat upp runt om i landet. De flesta satsar på fiskar som gös eller abborre.

– De här arterna är köttätare och de innebär att de äter foder som man måste tillverka av fiskolja och fiskmjöl. Vi har underlättat för oss själva genom att odla tropiska fiskar eftersom de växer snabbt och klarar sig på en väldigt hög andel vegetabiliska proteiner vilket innebär att man kan använda sig av restprodukter från skogs- och jordbruket för att tillverka foder.

– Dessutom är tropiska fiskar motståndskraftiga och behöver ingen behandling. Det är en skillnad mot abborre och gös. Ofta höjer man vattentemperaturen för att fiskarna ska växa snabbare men då blir de sjuka och måste behandlas.

Källa Aktuell Hållbarhet som är Nordens största och medie- och kunskapsföretag om miljö, hållbarhet och CSR(Corporated Social Responsibility), f d Miljöaktuellt & Miljörapporten.
Lina Rosengren 2016-10-25

About tipota15

Jag heter Lena Hjärpne, född och uppvuxen i Stockholm. Är gift och har vuxna barn. Vi har sommarhus vid Höga Kusten där vi bor stor del av sommaren. Jag är engagerad i föreningen Rädda Höga Kusten som arbetar för att fiskodlingar i öppna kassar, med den miljöförstöring det innebär, ska upphöra och att modernare teknik, slutna system på land, ska användas.

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on november 1, 2016 by in Fiskodling, Lena Hjärpne, Recirkulationsanläggningar RAS, Uncategorized.
%d bloggare gillar detta: