SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Nya miljöstöd kan minska fosforläckage till Östersjön


overgodning

Publicerad: 2016-10-20 av evalina.linden@ehl.lu.se
Källa: Lunds Universitet

Mindre fosforläckage – större vinst för lantbrukaren. Att ersätta dagens åtgärdsbaserade stöd till skyddszoner med ett resultatbaserat system ger både positiva miljöeffekter och lägre samhällskostnader, visar en ny studie från Ekonomihögskolan och SLU:s forskningscentrum AgriFood Economics Centre i samarbete med Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet.

Fosforläckage från jordbruket bidrar till dålig vattenkvalitet och minskad biologisk mångfald genom övergödning av Östersjön. För att minska läckaget ges ersättning till lantbrukare för skapande av skyddszoner längs vattendrag och sjöar.

– Skyddszoner är remsor av åkermark som inte brukas, säger forskaren William Sidemo Holm, författaren till studien. När regnvatten rinner från åkern mot till exempel ett vattendrag silar skyddszonens växter ut jorden från regnvattnet och hindrar fosfor från att nå Östersjön.

Dagens miljöstöd till skyddszoner baseras på deras storlek och ges även om zonerna inte minskar fosforläckaget alls. Vad forskarna nu föreslår är att istället basera stödet på hur mycket skyddszonen minskar läckaget.

– Vår forskning visar att ett nytt så kallat resultatbaserat stödsystem minskar läckaget uppt till åtta gånger mer än det nuvarande åtgärdsbaserade systemet, givet att det utbetalda stödet är lika stort.

Skillnaderna mellan stödsystemen uppkommer för att dagens system inte ger ekonomiska incitament att placera skyddszonerna på ett optimalt sätt för att minska läckaget. Det föreslagna systemet belönar lantbrukaren för att anlägga skyddszoner där de har störst effekt.
– Förutom att våra föreslagna miljöstöd är mer effektiva skapar de även ett mindre produktionsbortfall, och därmed lägre kostnader för lantbrukaren, eftersom mindre mark behövs till skyddszoner när de placeras på bästa ställe.

Resultatbaserade miljöstöd ses som svåra att införa eftersom det kan vara dyrt att mäta resultaten. Att mäta fosforläckaget på varje gård skulle exempelvis bli mycket kostsamt. I det här fallet kan man dock undvika sådana kostnader då fosforläckaget kan simuleras med hjälp av datormodeller.

– Alla data som krävs för simulering på gårdsnivå är redan tillgängliga. Därför är ett resultatbaserat stödsystem fullt genomförbart. Vi hoppas att den här nya formen av miljöstöd kan bidra till att göra Östersjön renare och till att minska kostnaderna för miljöåtgärder för lantbruket.

 

About tipota15

Jag heter Lena Hjärpne, född och uppvuxen i Stockholm. Är gift och har vuxna barn. Vi har sommarhus vid Höga Kusten där vi bor stor del av sommaren. Jag är engagerad i föreningen Rädda Höga Kusten som arbetar för att fiskodlingar i öppna kassar, med den miljöförstöring det innebär, ska upphöra och att modernare teknik, slutna system på land, ska användas.

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on oktober 23, 2016 by in Övergödning, Forskning, Hållbara hav, Lena Hjärpne, Miljö, Uncategorized.
%d bloggare gillar detta: