SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Vi måste ändra våra vanor när det gäller plastpåsar


Det är enkelt att slita till sig en plastpåse i affären för att lägga en vara som frukt eller grönsaker i den. Påsen hamnar sedan bland hushållssoporna. Den förbränns för att ge värme, koldioxid bildas och en ändlig resurs förintas.

All plast skall hamna i plaståtervinningen för att bli råvara för tillverkning av nya produkter.

Plastpåsar har kommit att bli ett stort problem världen över. De hamnar i haven, orsakar översvämningar och förorenar miljön. Rwanda var det första land som helt och hållet bannlyste plastpåsen. Det sker inte utan protester, men förbudet övervakas rigoröst. Plastpåsar beslagtas på flygplatsen i Kigala, fordon kontrolleras vid gränskontrollerna, att smuggla in plastpåsar ger fängelsestraff. Flera andra länder och områden har följt efter. EU och många länder flaggar för restriktioner eller förbud.

Även Sverige behöver minska antalet plastpåsar men myndigheterna har inga planer på ett förbud. Ett skäl är att här finns ett lagstadgat producentansvar som gör att den som producerar påsarna även måste ta hand om dem.

Plast är det vanligaste skräpet på Sveriges stränder enligt en undersökning av Håll Sverige Rent 2015. I Rwanda märktes snart en markant skillnad i miljön. Rwanda blev det renaste landet i Afrika, kor och getter som går på bete dör inte längre av att få plast i sig.

Kan vi konsumenter bidra? Jag la in de 6 punkterna nedan och dan efter en länk till artikeln i Vi-tidningen på statusplats i alla miljögrupper jag kunde finna på Facebook. Resultatet blev hundratals gillande, många positiva kommentarer och delningar.

1. Kan det vara enklare?

2. Skaffa en tygkasse.

3. Lägg några rena genomskinliga plastpåsar i kassen.

4. När du handlar, lägg en lämplig vara i varje plastpåse.

5. Betala och forsla hem.

6. Upprepa!

(Källa Vi-tidningen nr 5 2016).

K-G Ahlström 

hbl_2529221

Läs även

Fisklarver föredrar plast

Mikroplast: Det dolda hotet i havet

Snabb ökning av plast i haven

Plastutsläpp i havet ökar dramatiskt: ”Vi måste ändra vanor”

Ända sedan plasten började användas i kommersiell tillverkning på 1930 och 40-talet har den blivit allt mer populär, och idag kan man nästan inte hitta en enda produkt som inte innehåller eller är förpackad i plast. Och ökningen ser inte ut att stanna. 2012 producerades 288 miljoner ton plast, en ökning med 620 procent sedan 1975.

Trots att många tidigare studier har uppmärksammat plast i haven har man inte vetat hur mycket som årligen släpps ut. Forskarna har nu mätt avfallsproduktionen i 192 kustnära länder och kommit fram till att de gemensamt producerade cirka 275 miljoner ton plastavfall år 2010. Av detta var det mellan 5 och 13 miljoner ton som till slut hamnade i havet, och den siffran väntas nu tiofaldigas till år 2025 om inget görs för att hindra utvecklingen.

Stor skillnad mellan länder

De stora utsläppen kommer till väldigt liten del från vanlig nedskräpning, bara runt 2 procent. Problemet ligger i dålig avfallshantering, speciellt i utvecklingsländer. I rapporten har man listat de 20 värsta bovarna där Kina kommer på första plats. 16 av de 20 länderna är medelinkomstländer med hög beräknad ekonomisk tillväxt.

– I takt med flera länders snabba ekonomiska tillväxt räknar man med att även mängden sopor kommer öka lika snabbt. Däremot kan ländernas avfallshantering ha svårt att hänga med, och det kommer leda till ännu mer plast i haven, säger Kerstin Magnusson, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Tar 100 år att brytas ner

Den stora plastkonsumtionen och mängden plastavfall som hamnar i världshaven påverkar både människor och djur. Stora plastbitar påverkar till stor del däggdjur och fåglar som lever i haven då de fastnar i plasten eller äter den och förstör sina matsmältningsorgan. Men förutom den uppenbara skadan finns det också den vi inte kan se. Plast tar otroligt lång tid att brytas ner, upp till 100 år. Istället löses den upp i mikroskopiska mikropartiklar som tas upp som föda av alla djur som lever i havet.

– Vi vet inte riktigt vilken påverkan det har, det behövs göras fler studier. Men dessa plastpartiklar återfinns i många organismer och har stor potentiell påverkan på ekosystem. De är också mycket svåra att spåra till sin källa och att få bort från vattnet, säger Martin Hassellöv, marin kemist och professor vid Göteborgs Universitet.

Läs hela texten HÄR

Sign

Bror Högbom

RHC

About Bror Högbom

Är en lugn man i sina bästa dagar. Tycker om allt inom skapande så som konst, uppfinningar och musik. Driver även frågan om Kiselbristen i Östersjön på Save The Baltic-Water for Life:s blogg. Kisel ( tiamin) är en hörnsten för Östersjön. Är producent för Save The Baltics nystartade webb-TV. https://savethebaltic.wordpress.com/2016/07/29/nu-har-svaret-kommit-kiselalger-innehaller-bl-a-kolhydrater-protein-oljor-fett-vitaminer-bland-annat-vitamin-b12-och-thiamin-b1-vitamin/

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on juni 9, 2016 by in Plast.
%d bloggare gillar detta: