SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Giftcocktails i norska fjordar


fjord

Får det lov att vara en liten cocktail av: Emamectinbenzoat, Azametifos, Väteperoxid, Hydrogenperoxid, diflubenzeron, teflubenzeron, deltametrin, cypermetrin och Isoauginol?

Det är ämnen som används för att försöka få bukt på lusproblemen i norsk laxodling.
Miljontals kilo väteperoxid och flera tusen kg av medicin dumpas för att döda laxlöss. Dess användning är mycket kontroversiell, och ingen vet konsekvenserna. Byråkrater är också oense om vem som egentligen har ansvaret för att undersöka detta.

2015 var ett rekordår för användning av antilössmedicin i Norge. Varken FSA (norska livsmedelsverket), miljöbyrån eller andra myndigheter kan ge NRK svar på exakt hur mycket lusmedicin används, hur den används och följderna av detta.

Men alla är överens om att vi använder för mycket:

– Vi måste sluta använda droger som huvudstrategi
Tonje Høy teknisk direktör inom veterinärmedicin i det norska läkemedelsverket.

– Det är oerhört viktigt att finna nya effektiva metoder för att bekämpa löss. Historien visar att parasiter utvecklar resistens mot läkemedel över tiden. Resistens utvecklas nu mycket snabbare än vi kan utveckla nya läkemedel. Därför har branschen ökat användningen av befintliga lusmedel för att försöka få kontroll säger Høy.

Enligt Høy har nu lössen utvecklat resistens mot de flesta medel som används för avlusning i fiskodling.

– Det är helt enkelt inte möjligt att använda medicin som en allmän strategi för att bekämpa löss längre. Detta måste upphöra, säger Høy, teknisk direktör inom veterinärmedicin i det norska läkemedelsverket.

Tekniska direktören anser att lusmediciner endast undantagsfall bör användas, och att industrin måste hitta en lösning.

– Det är helt enkelt inte möjligt att använda medicin som en allmän strategi för att bekämpa löss. Detta måste upphöra, säger Tonje Høy.
Ingen vet hur ämnena påverkar miljön
Läkemedelsverket är också bekymrat över den miljöpåverkan urskillningslös användning av läkemedel inom vattenbruket kan leda till. I Fiskeridirektoratets biomassastatistik fastställs att i norska fjordar är 3444 kassar fördelade på 534 orter. Dessa siffror uppdateras i januari 2016. En stor del av dessa är i behov av avlusning, och många får flera behandlingar under ett år.

– Dessa är läkemedel som kan ha stor potential för skador på naturen. Problemet är att vi har mycket lite information om konsekvenserna av användning i större utsträckning.

– Vi kan inte kräva att tillverkarna dokumenterar miljökonsekvenser med högre doser än föreskrivna. Vi behöver oberoende forskning om konsekvenserna av en sådan omfattande användning av läkemedel som vi nu har på miljön, och med andra levande organismer i havet, säger Høy.

Høy få stöd från en professor i biologi vid universitetet i Bergen, Are Nylund.

– Det har inte gjorts några bra studier av effekten av en sådan lusbehandling har på lokal ekologi. Vi vet att många av läkemedlen påverkar skaldjur. Men det finns väldigt lite dokumentation om detta, säger Nylund.

Flera av de läkemedel som används är mycket svåra att upptäcka i prover eftersom de uppträder i små koncentrationer när de är utspridda.

– Men vi vet att dessa medel dödar löss. Vi vet också att de tar andra liv också; larver, kräftdjur och djurplankton, säger Nylund.

Nylund är klar över att Norge saknar kunskap om detta.

– Vi vet för lite om konsekvenserna. Detta bör vi skaffa oss kunskap om. Men detta är information som är mycket dyrbar att inhämta, säger Nylund.

Här en skrämmande läsning hur dessa ämnen påvekrar vatten- och djurmiljön i fjordarna.
lusmedel som odlingsindustrin använder i artikel från nrk

Källa: NRK 12/3 2016

Journalist Øyvind Johan Heggstad Utvikler Per Kristian Johansen Utvikler Frank Johansen
Översättning: Lena Hjärpne

About tipota15

Jag heter Lena Hjärpne, född och uppvuxen i Stockholm. Är gift och har vuxna barn. Vi har sommarhus vid Höga Kusten där vi bor stor del av sommaren. Jag är engagerad i föreningen Rädda Höga Kusten som arbetar för att fiskodlingar i öppna kassar, med den miljöförstöring det innebär, ska upphöra och att modernare teknik, slutna system på land, ska användas.

One comment on “Giftcocktails i norska fjordar

  1. Eva Bergström
    maj 21, 2016

    Det visste jag inte.Det är alvarligt att något så all mat är förgiftad. Hur kommer det sig.
    Hur gjorde vi förut

    Gilla

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: