SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Tång – framtidens miljösmarta mat


Tång

PUBLICERAD: ONSDAG 11 MAJ 2016, 14:50 Källa: Seafarm, Sara Karnehed

Under ytan i Kosterfjorden döljer sig forskningsodlingar av brunalgen sockertång eller tare som den också kallas. Årets skörd ser ut att bli rekordstor.
Nyttigt, klimatsmart och gott. Så sammanfattar Fredrik Gröndahl alger. Han är docent i industriell ekologi på KTH och projektledare för Seafarm, som håller i algodlingarna utanför Sydkoster.
– Alger behöver inte vattnas eller gödslas och de tar inte stora landarealer i anspråk. De går att äta direkt och är väldigt nyttig mat. De innehåller mycket proteiner, mineraler och fetter som omega 3, säger han.
Algodlingar kan också vara nyttiga för havet. De släpper ifrån sig välbehövligt syre och suger till sig näringsämnen som kväve och fosfater. Kobolt, selen, järn och andra mineraler och spårämnen kan föras tillbaka till åkrar genom gödsling med alger. En metod som historiskt använts av bönder längs kusterna.

Forskningsprojektet Seafarm startade 2014 och är ett samarbete mellan KTH, Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet och Chalmers. Förutom att undersöka alger som källa till mat, tittar forskarna närmare på andra kommersiella möjligheter med algodling. Biogas, bioetanol och plastpolymerer är tänkbara användningsområden för den snabbväxande brunalgen. Flera företag är involverade i projektet med att ta fram lösningar kring hur algerna kan förvaras, förädlas och användas som mat och biogas.

Globalt är algodling en jätteindustri. I Japan och Kina är odlingarna storskaliga och alger är en del av matkulturen. Men i svenska vatten är resursen av den naturligt förekommande brunalgen i stort sett outnyttjad.

Försöksodlingarna i Kosterfjorden har i år tredubblats från en halv hektar till två hektar. Odlingarna bildar algskogar där fiskar och räkor frodas.

– Vi vill inte förstöra naturliga ekosystem utan har valt att odla algerna på rep, berättar Fredrik Gröndahl.

Sockertången befruktas i det intilliggande marinbiologiska laboratoriet på Tjärnö. När algerna vuxit sig millimeterstora placeras plantorna på rep som sedan hängs ut på bojar i vattnet under hösten. Tillväxthastigheten är hög och så här års har algerna hunnit växa sig hela två meter långa.

– Det har gått förvånansvärt bra med odlingarna. Det växer väldigt bra och vi har upp till 15 kilo per lina. I bästa fall kan odlingen producera upp till 75 ton alger, säger Fredrik Gröndahl.

Forskarna har inte hittat några stora miljöproblem förknippade med algodlingen.

– Däremot tar den upp yta. Odlingen ligger i Kosters nationalpark för att folk ska förstå att man också kan göra sådana här saker i en nationalpark.

Resursmässigt är algodling effektivare än odling på åkermark. Fredrik Gröndahl tror att framtida bönder även kommer odla till havs. Sverige har långa kuststräckor som lämpar sig väl för algodling.

– Vi måste dela på havsutrymmet. Det kan inte vara så att vi bara använder havet till att bada och segla på sommaren. Det bor människor i kusttrakterna och de måste också få en chans att kunna leva och försörja sig.

För den som inte har en egen odling men ändå vill ge sig ut på algjakt är skördetiden nu.

– April, maj är bästa månaderna. Då är algerna som krispiga vårprimörer. Vi var uppe i odlingarna nu i veckan. Då gjorde vi algchips och en pastarätt. Men ska man använda algerna till biomassa är det lämpligt om de växer till sig längre in på försommaren, säger Fredrik Gröndahl.

Skördetid är nu
Importerade alger från Asien går att hitta i mataffären. Men det är enkelt och roligt att plocka själv. Bästa tiden för att ge sig ut och skörda är under maj och april.

När man ska plocka alger för att äta, är det viktigt att de växer i rent och friskt vatten, aldrig i hamnar eller i områden med industrier eller kärnkraftverk. Det finns inga giftiga makroalger i svenska vatten. Men undvik alger som har kraftig påväxt av djur, alger som är tunna som hårstrån. – Tunntrådiga röd- eller brunalger kan bilda olämpliga organiska ämnen och ibland innehålla tungmetaller. Alger som växer i sötvatten är också oftast olämpliga som föda. Innan algerna används eller förvaras ska de sköljas snabbti sötvatten. Om de får ligga länge i sköljvatten finns det risk att viktiga vitaminer och mineraler lakas ur. Seafarm har sammanställt recept på sin hemsida på några av de vanligast förekommande algerna i Östersjön och längs västkusten.

About tipota15

Jag heter Lena Hjärpne, född och uppvuxen i Stockholm. Är gift och har vuxna barn. Vi har sommarhus vid Höga Kusten där vi bor stor del av sommaren. Jag är engagerad i föreningen Rädda Höga Kusten som arbetar för att fiskodlingar i öppna kassar, med den miljöförstöring det innebär, ska upphöra och att modernare teknik, slutna system på land, ska användas.

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on maj 11, 2016 by in Ekosystem, Hållbara hav, Lena Hjärpne, Miljö, Uncategorized.
%d bloggare gillar detta: