SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

När småfåglar dör


 

Fåglarna i Östersjön förlamas och dör av brist på B-vitaminet tiamin. Forskarna tror nu att orsaken till detta är en kamp mellan olika alger i Östersjön. Och skälet är att havet håller på att utarmas.

Enligt Pauline Snoeijs, professor i systemekologi vid Stockholms universitet, pågår det ett systemskifte i Östersjön; varmare klimat, övergödning och hårt fiske har förändrat förutsättningarna för de alger som är basen i ekosystemet.

På femtio år har vi förändrat systemet väldigt mycket.

Forskarna misstänker att ekosystemet i havet nu håller på att utarmas, Algarter som dominerade på femtio- och sextiotalen har ersatts av nya, som inte är lika bra som mat.

– Det vore samma sak som om du bara skulle äta vitt bröd i en månad, då skulle du också få brist på viktiga näringsämnen, säger hon.

Tror du att det här skulle kunna vara en faktor bakom fågeldöden?

– Ja, men det är som en indiciekedja i en rättegång, det är väldigt svårt att bevisa.

Vitaminfabriker
Forskarna vet att några av de mikroalger som lever i Östersjön tillverkar allt tiamin som ska försörja hela Östersjön – men de är inte säkra på vilka arter som gör jobbet. Första steget i det här detektivarbetet var alltså att ta reda på vilka alger som gör vad.

Laboratorieexperiment visade att den del arter – så kallade dinoflagellater – visade sig vara rätt dåliga som B-vitaminfabriker, medan däremot kiselalger var bra på att göra tiamin.

Skäl varför kiselalger är viktiga för havet

Kiselalger är alger med cellväggar av kvarts; de är en riklig typ av växtplankton. Dessa organismer är extremt viktiga för havet. Små marina djur äter växter och kiselalger i havet. Större marina djur äta djur som äter växter och kiselalger. Växter och kiselalger vilket ger en grund för livsmedelskedjan hela havet. Livsmedelskedjan sträcker sig även utanför i havet; till exempel äter människor fisk som indirekt har fått sin energi från växter och kiselalger. Centre National de Séquençage uppskattar att kiselalger är ansvarig för minst 40 procent av Marina produktion.

10422407_10206133722763785_178787517757952049_n

Kiselalger i botten av näringskedjan.

Syre produktion

De ungefär 100 000 arterna av kiselalger i havet ensam ansvarar för avger ca 25 procent av syret människor andas, enligt Centre National de Séquençage. I själva havet stöder syre avges från växter och kiselalger majoriteten av andra marina livet. Utan detta syre, skulle vattnet vara obeboelig och stillastående.

Bilder på kiselalger

1 färgbild

10348378_10203125919050572_7151434056967299209_n

2 svartvit bild

10801978_10203114274479465_5753296974253768995_n

De högsta kiselhalterna runt Östersjön återfinns i de norrländska skogsälvarna 

Förändrad tillförsel Under det senaste seklet har de flesta av de stora älvarna reglerats för att utvinna vattenkraft i norra Östersjöns avrinningsområde. Dessa förändringar har inneburit minskad transport av kisel till havet. Vid en älvreglering ökar vattnets uppehållstid i dammarna vilket gör att många ämnen, som kisel, tas upp av olika organismer och sedimenterar innan vattnet rinner ut i havet.

Stora arealer har också dränkts vid älvregleringen och därmed stoppat vittringen eftersom nedbrytningen av organiskt material och produktionen av organiska syror minskat. Genom skattningar av effekten av flodregleringen har vi kunnat räkna ut hur stor flodbelastningen av löst kisel var före vattenkraftsutbyggnaden. Det visar sig att tillförseln under det senaste århundradet har minskat  med ca en tredjedel, från 1,3 till 0,9 miljoner ton löst kisel per år. Även i södra Östersjön har tillförseln av kisel minskat. Där är floderna i avrinningsområdet numera övergödda vilket gör att alltmer kisel förbrukas av växtplankton redan i floden och sedimenterar innan det når havet. Tillsammans har dessa båda processer, reglering av älvar i norr och övergödning i floderna i söder, lett till en minskning av mängden löst kisel som når Östersjön. Låga kiselhalter i havet På grund av den minskade tillförseln har kiselhalten minskat i Östersjön. Men nedgången beror inte enbart på detta, övergödningen och miljögifter i havet är också en bov i dramat.

Det är den största naturkatastrofen vi har varit i närheten av  säger Lennart Balk som är miljöbetingad professor i  biokemisk toxikologi.

– Vitamin B1 eller tiamin har en otroligt viktig funktion i varenda cell. Varje cell har fem livsuppehållande enzymer som alla behöver tiamin för att fungera. Brist på tiamin leder till hjärnskador och skador på en rad andra organ, säger han.

Lennart Balk förklarar att tiaminbrist kan få en rad konsekvenser. Immunförsvaret och förmågan att fortplanta sig slås ut, olika typer av neurologiska hjärnskador. För fåglar innebär det att de inte kan hålla balansen och inte hålla vingarna längs med kroppen. De får syn- och hörselrubbningar och kan inte ge ifrån sig ljud på rätt sätt.

Forskare upptäckte redan på 1970-talet tiaminbrist hos lax och havsöring, senare också hos fåglar. Lennart Balk och hans forskarlag publicerade sina första rön 2009. Också däggdjur kan drabbas. Den mystiska älgdöden häromåret kan förklaras med tiaminbrist, enligt vissa forskare.

– Det är så allvarligt det kan bli att vi har djur med mycket allvarliga hjärnskador, som vi inte riktigt vet hur de uppkommer. Vi ser störningar hos ejder, gråtrut och stare, tre arter som vi undersökt mycket ordentligt. Vi ser samma kliniska symtom hos trut, svan, gräsand och ytterligare ett antal arter, säger Lennart Balk.

Se SVT Blekinge

Le Carlsson, fältarbetare och frilansfotograf som bland annat sysslar med fågelinventering, är den som först slog larm i medierna om fågeldöden i Blekinge skärgård. Han fick sommaren 2000 tips om döda fåglar i skärgården. Eftersom han har tillstånd att gå i land på öar även under häckningstid kunde han börja inventera direkt.

– Fåglar dog i drivor. Jag kunde hitta 70 döda fåglar per dag på några holmar. I skrattmåskolonier kunde jag hitta 300-400 döda, säger Le Carlsson som deltar i tiaminprojektet.

– Det tar fem till sju dagar för en trut att dö efter det att den inte kan flyga. Den hasar sig fram på vingarna som blir alldeles blodiga. Det är en lång och plågsam process.

– Jag har hittat 26 000 döda fåglar sedan jag började inventera för 15 år sedan. Ejder, gråtrut, skarv, gräsand, grågås, knölsvan.

Läs även

Metallpåverkade bäckar ger missbildade kiselalger.

11215799_10205480825801769_4604106922170401024_n

 

 

About Bror Högbom

Är en lugn man i sina bästa dagar. Tycker om allt inom skapande så som konst, uppfinningar och musik. Driver även frågan om Kiselbristen i Östersjön på Save The Baltic-Water for Life:s blogg. Kisel ( tiamin) är en hörnsten för Östersjön. Är producent för Save The Baltics nystartade webb-TV. https://savethebaltic.wordpress.com/2016/07/29/nu-har-svaret-kommit-kiselalger-innehaller-bl-a-kolhydrater-protein-oljor-fett-vitaminer-bland-annat-vitamin-b12-och-thiamin-b1-vitamin/

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on april 2, 2016 by in Diatoms, Kiselalger, M-74, Tiaminbrist.
%d bloggare gillar detta: