SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Havet 1888: Vad historien kan lära oss om tillståndet i havet


1520747_havet1888_framsida
Runt år 1888 hade man redan börjat märka av vissa förändringar i havsmiljön. Åtgärder sattes in för att motverka den negativa trenden. Men tyvärr blev det inte bättre, utan i det stora hela betydligt sämre. Stora bestånd av ålgräs, ostron och fisk är i dag helt försvunna och kanske omöjliga att återskapa. I Havsmiljöinstitutets nya rapport Havet 1888 görs djupdykningar i de gamla arkiven. Genom att blicka tillbaka i tiden kan vi bättre förstå situationen vi har idag – och vad som behöver göras.

Under 1800-talet var havsmiljön på många sätt bättre än idag med rikare fiskbestånd, större hummerfångster, oförstörda ostronbankar och enorma ålgräsängar. Men när Sverige gick från bonde- till industrisamhälle började tecken på miljöpåverkan dyka upp. Produktionen av livsmedel ökade och förändringar i jordbruket gjorde att kvävetransporten från land till hav ökade markant.

Havet nyttjades allt mer intensivt, inte minst genom ett ihärdigt fiske. Fiskare märkte att fångsterna i Västerhavet började sina och på 1850-talet fick de söka sig ut mot Atlanten för att fisket skulle bli lönsamt. Man förstod att bestånden inte var outtömliga, och organiserade sig för att uppnå ett ”varaktigt välstånd”. Men försöken att förvalta fiskbestånden har inte hjälpt, utan den negativa utvecklingen har istället fortsatt.

Samtidigt som belastningen på havet ökade växte intresset för att utforska och förstå havets hemligheter. Många expeditioner genomfördes för att dokumentera hur havet fungerade. Nya vetenskaper växte fram och flera marinbiologiska stationer grundades. Fascinationen för havet sträckte sig även till fritiden, vilket märktes genom att en aktiv badgästkultur växte fram under andra halvan av 1800-talet. Intresset för havet spelade tillsammans med forskning och dokumentation, en ny och betydande roll i samhället. Detta lade grunden till ett vetenskapligt underlag som vi har nytta av än idag.

I rapporten Havet 1888 diskuterar ett tjugotal forskare havets tillstånd utifrån frågor som: Finns det ett ”naturligt” tillstånd i havsmiljön? och Var det bättre förr? Eftersom miljön i havet ständigt förändras behöver vi fundera kring vilket tillstånd det är vi refererar till när vi i styrande direktiv säger att vi vill uppnå en ”god havsmiljö”. Ett historiskt perspektiv på samtiden gör oss klokare, och lite bättre rustade att ta oss an förvaltningen av havets föränderliga ekosystem.

Läs hela rapporten här

 

About tipota15

Jag heter Lena Hjärpne, född och uppvuxen i Stockholm. Är gift och har vuxna barn. Vi har sommarhus vid Höga Kusten där vi bor stor del av sommaren. Jag är engagerad i föreningen Rädda Höga Kusten som arbetar för att fiskodlingar i öppna kassar, med den miljöförstöring det innebär, ska upphöra och att modernare teknik, slutna system på land, ska användas.

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on februari 25, 2016 by in Forskning, HÅLLBAR UTVECKLING, Hållbara hav, Lena Hjärpne.
%d bloggare gillar detta: