SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Rädda Höga Kustens verksamhet i nuläget


nisse.ppt

 Läget på den juridiska fronten är att vi i RHK och övriga, i egenskap av sakägare, fört upp våra överklaganden gällande Omne- och Mjältöfjärden vid Höga Kusten till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Förhandling i maj 2016. Remissinstans i detta mål blir Havs- och vattenmyndigheten bl. a. Jag har skickat mitt material till dem och försöker indirekt att synkronisera våra angreppspunkter. Något gensvar förväntar jag mig inte. Men eventuell bekräftelse kommer att visa sig när vi möts i förhandling med MÖD!

Miljöprövningsdelegationens beslut gällande Nätrafjärden är överklagat till Mark- och miljödomstolen (MMD) i Östersund. Förhandling är genomförd (17/11-15). Där väntar vi på MMD:s domslut. Dömer de som tidigare, dvs. negligerar alla som överklagat, går ärendet raka vägen upp till MÖD.

För första gången har jag överklagat ett tillstånd från Miljöprövningsdelegationen (MPD) gällande fiskodling i ett annat län, det här fallet i Ströms Vattudal. Det har gett mig möjlighet att alldeles osökt föra in näringstransporten via våra stora älvar till Bottenhavet. Jag har redan anhållit hos MMD att till önskad förhandling få ta med mig två personer, med god lokalkännedom om effekterna av fiskodlingarna i Ströms Vattudal sedan 2008 samt dessutom, vilket jag ser fram emot, en person ytterligare med perfekt kompetens i sötvattensbiologi! Dessutom vill jag bjuda in kommunledningen i Strömsunds kommun till denna förhandling! Den konkreta bakgrunden är att kommunalrådet är positiv till vattenbruk i sin kommun till skillnad från vice kommunalråd. Övriga partiers företrädare i Strömsunds kommun är intressanta i sammanhanget. Ordförande för (C) arrenderar ut sitt vatten till företaget som odlar fisk!

Det senaste är nu ett tillstånd från MPD för en odling i jämtländska Storsjön på 1 650 ton. Tiden för överklagandet går ut 25/2. Siktar på att hitta någon sakägare för att få fullmakt och kunna överklaga. Eftersom detta är den första riktigt storskaliga odlingen i Storsjön är det både en plikt och en självklarhet att föra upp den till MÖD.

Det här skrivandet har gett mig möjlighet att föra ut omfattningen av den totala fosfortransporten till Bottenhavet från alla odlingar i mellersta Norrland. Den vill jag också ge er i sammandrag! Allt bygger på personliga kontakter med positiva personer på SMHI och genom sifferuppgifter från deras vattenwebb. Slutsats nummer 1: När man odlar fisk i mellersta Norrlands inland, går minst 80 % av producerad fosfor(P) ut i Bottenhavet. För övrigt offentliggjordes denna noggranna analys med retentionsuppgifter och produktionskvantiteter genom min mycket värdefulla kontakt på Bottenhavets vattenmyndighet under ett vattenrådsmöte på Länsstyrelsen i Västernorrland. Den bygger också på uppgiften att 1 200 ton fisk producerar 5104 kg P. Det är det konservativa sättet att beräkna fosformängden vid fiskodling. Mängden fosfor är lägre än den som vattenbrukarna anger. Jag använder den för att debatten om partikulär och vattenlöslig fosfor ska kunna undvikas.

Uppgifterna är följande: Utanför Höga Kusten 10 ton (100 %), med Indalsälven 1,8 ton (Det är 80 % av ursprunglig kvantitet), med Ångermanälven/Faxälven 17,7 ton (Också det 80 % av ursprunglig kvantitet i Ströms Vattudal och Malgomaj). Det innebär att 29,5 ton P varje år har tillförts Bottenhavet från Bottenhavets vattendistrikt sedan 2008.

Tilläggas bör att Umeälven från vattenbruk uppströms under flera år transporterat 8 ton P ut i södra delen av Bottenviken. Den kvantiteten belastar därför Bottenvikens vattendistrikt.

Noteras bör också att om det nya tillståndet i jämtländska Storsjön går i verkställighet, kommer ytterligare 5,6 ton P att via Indalsälven nå Bottenhavet. Det innebär att det totala utsläppet då kommer att uppgå till c:a 35 ton P/år från fiskodlingar i öppna kassar.

Vad kan vi jämföra med? Det som ligger närmast till hands för mig är uppgiften jag fick 2013 av mina första läromästare i ämnet avloppsrening. En av uppgifterna var att Norrlands alla reningsverk efter rening till 85-90 % släppte ut 30 ton P i Bottenhavet/Bottenviken/år. I dag är den kvantiteten enligt SMED (Knutet till bl.a. SMHI och SCB) uppe i 40 ton P. Men adderar vi utsläppet från Umeälven och från den planerade odlingen i Storsjön når vi 43 ton P.

Slutsats: Kommuner, myndigheter, MPD-enheter och MMD-domstolar har i vällovligt men ogenomtänkt nit i praktiken, med tanke på att tekniken med föråldrade kassar tillåts övergöda både lokalt och regionalt, på ett fiktivt sätt fördubblat Norrlands befolkning när det gäller utsläppt näring i Bottenhavet.

Men självklart måste varje fiskodling jämföras med de utsläpp som belastar respektive recipient lokalt för att alla ska få en uppfattning om orsaken till den oväntat stora övergödning som följer i spåren av varje fiskodling i Sverige! Det är det jag gör i varje överklagande! Var och en av er ska alldeles strax få ett exempel på detta!

Men först min fortsättning på sammanfattningen ovan! Den handlar om åtgärderna som behöver vidtas för att på sikt få bukt med det ständigt ökade näringsutsläppet till både Bottenviken, Bottenhavet och inte minst Östersjön, världens mest förorenade hav.

Helheten först! Vi har fem vattenmyndigheter i Sverige. De fick under alliansregeringens tid uppdraget av f.d. miljöminister Lena Ek att förhindra att bl.a. 700 ton P nådde våra omgivande hav. Din reflexion är helt korrekt!  Det var hon som tillsammans med f.d. landsbygdsminister Eskil Erlandsson var så förtjust i fiskodlingens öppna kassar! För mig kommer för alltid en av deras främsta deviser att följa dem: ”Magra vatten mår bara bra av lite extra gödning…” Enda sättet för mig att överse med nämnda ministrars misstag är att övriga centerpartister idogt börjar arbeta för landbaserade system med RAS-teknik eller motsvarande till stort gagn för kommande generationer. De är nämligen miljövänliga!

Kalkylen för alla dessa åtgärder beräknades av vattenmyndigheterna till 20 miljarder under en tioårsperiod. En uppgift senare i tidningen Land angav summan till 30 miljarder.

Hur kommer det då att fungera för Bottenhavets vattenmyndighet? Deras beting var att förhindra att bl.a. 44 ton fosfor nådde Bottenhavet. De har fram tills nu definierat åtgärder för bl.a. 31 ton P. Kostnad 1.2 miljarder under 10 år. Tyvärr råder de lika väl som jag inte över de lagar som tillämpas… Men de fyller en mycket viktig funktion! Jag önskar dem all framgång!

Detta är redan i dag ett nollsummespel. Går den nya ansökan i recipienten Storsjön igenom trots alla protester är det i grunden ett accelererande förlustspel.

Tanken var att förhindra 44 ton fosfor att nå Bottenhavet. Det skulle i sin tur fått den effekten att den sydgående strömmen längs vår bottenhavskust hade fört med sig 4 ton mindre fosfor till Östersjön. Med dagens situation är det bara att glömma den målsättningen.

Men näringsutsläppet från varje fiskodling måste alltid jämföras med alla övriga utsläpp av näring som belastar recipienten. Ett sätt är att jämföra med bara de antropogena utsläppen, dvs. de som är knutna enbart till mänsklig verksamhet. Det ger en större procentuell skillnad till vattenbrukarens nackdel, men det ger ändå inte hela förklaringen till orsaken för en oftast mycket omfattande övergödning i en recipient (T.ex. Omnefjärden) några år efter det att odlingen har etablerats. Därför använder jag samtliga utsläppskällor när jag jämför. Dock inte atmosfäriskt nedfall av fosfor eftersom det är så försumbart. I varje fall inte ännu…

Men jag gör något som jag inte har gjort tidigare i mina beräkningar. Jag utgår ifrån detta enkla faktum att den odlade fisken får 75 % av sitt årliga foder under de tre månader som vattentemperaturen är som gynnsammast för både fiskens tillväxt och för den totala foto-syntesen i recipientens vatten. Därför delar jag summan av alla fosforutsläpp som påverkar recipienten med 4 och jämför därefter den kvoten med 75 % av den totala påverkan som fiskodlingen i praktiken åstadkommer under tre månader. Då börjar man förstå den oerhörda påverkan som fiskodlingens utsläpp åstadkommer.

Det jag inte börjat använda mig av ännu utom i ett fall, det gällde Ströms Vattudal, är min sent förvärvade kunskap om att alla utsläpp av näring via vattendrag, små som stora, minskar under den period när växtligheten på land behöver maximalt med näring. Från början var det en teori utifrån min kunskap om jord- och skogsbruk, men jag har fått den bekräftad av vederbörligt auktoriserad källa! Utsagan är att näringsutsläppet minskar till försumbara mängder. Det i sin tur är orsaken till att vi inte tidigare, i varje fall räknat från den senaste istiden, har haft någon övergödning vid utloppet av våra vattendrag. Vi har inte heller haft det i nämnvärd omfattning längs stränder till sjöar och hav. Men det var innan fiskodlingarna etablerades…

För tillfället söker jag via naturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet tabeller och fakta i detta ämne. Jag har mailadresserna till fyra kunniga personer på den institutionen!

Nu hör det till spelets regler att vattenbrukarna själva använder bruttokvantiteterna för både fosfor och kväve i de recipienter som är aktuella för deras odlingar utanför Höga Kusten. Det innebär att båda odlarna Olof Karlsson och Roger Edlund minimerar sina utsläpp till så låga nivåer att det rimligtvis inte kan uppstå någon påverkan i form av övergödning annat än i det absoluta närområdet runt kassarna. Varken MPD och MMD reagerar på deras sätt att räkna eftersom de accepterar att utsläppet av näring från en viss odling är ett bruttoutsläpp och därför kan jämställas med bruttokvantiteten som vidlåder hela recipienten i form av P och N.

Jag delar inte denna uppfattning! Vi tar för enkelhetens skull bara bruttokvantiteterna som belastar de tre recipienterna i form av fosfor enligt vattenbrukarnas uppgifter. Faktum är att de sedan dess marginellt har förändrats uppåt.

Nätrafjärden              688 ton
Mjältöfjärden            341 ton
Omnefjärden             508 ton

Summa:  1537 ton P

Om vi nu jämför med den absolut senaste uppgiften från Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt, när det gäller det totala årliga fosforutsläppet till Bottenhavet från den svenska sidan! Det är kvantiteten 1080 ton/år. Det är det vi kallar nettoutsläpp. Det är det som belastar Bottenhavet på den svenska sidan före retention. Bruttomängderna i spalten ovan är för ämnet fosfor efter retention. Jämför vi i stället SMED:s uppgifter för det antropogena utsläppet i Bottenhavet finner vi att det är 360 ton P. Jag gör inga jämförelser eftersom var och en själv kan dra sina slutsatser!

Men kan näringsutsläppet från en fiskodling räknas som ett bruttoutsläpp? Jag svarar nej! Enligt mitt sätt att analysera finns bruttomängden fosfor i fiskfoderråvaran före tillverkning. Sedan ligger fodret i magasin före utfordring. När fisken får fodret åtgår en betydande mängd för att fisken ska växa. Men precis som för människan blir det ett avfall. Detta måste anses vara ett nettotillskott av näring till recipienten på samma sätt som utsläppt näring i form av P och kväve (N) från ett avloppsreningsverk är det. Det är därför man när det gäller retention jämställer utsläpp av näring från en fiskodling med motsvarande från bl.a. industri och avloppsreningsverk.

När jag därför beräknar utsläppet från Roger Edlunds fiskodling i Omnefjärden, den har funnits sedan 2004, finner jag att den ökar P-utsläppet i hela Omnefjärden med 400 % under den tid av året när både fiskens tillväxt och fotosyntesen är maximal. Det har pågått i snart 12 år. Undra på att Omnefjärden är allvarligt övergödd…

Men Roger Edlund har ett annat sätt att räkna. Han utgår från bruttomängden fosfor i Omnefjärden och jämför med sitt nettoutsläpp och påstår på fullt allvar att hans bidrag till övergödningen i Omnefjärden är 0,6 %. Det får stå för honom. Men det som får stå för både MPD och MMD från Östersund är att de utan vidare accepterar vattenbrukarnas uppgifter.

Ett litet nöjesinslag i det här arbetet är faktiskt att jämföra de siffror jag får fram om fiskodlingens bidrag till övergödning med odlarnas egna uppgifter!

Jag har i dagarna meddelat Miljööverdomstolen om mitt sätt att beräkna enligt ovan och dessutom lovat att räkna om alla mina procenttal. De omräkningarna kommer inte att gagna vattenbrukarna. Bifogar min uträkning för Omnefjärden!

Jag har ytterligare en obesvarad fråga!
Hur lång tid tar det för näringen i form av fosfor och kväve att med Ångermanälvens och Faxälvens vatten föras från Malgomaj resp. Ströms Vattudal ut till Bottenhavet? Får jag det svaret tror jag mig om att kunna förklara varför Härnöns yttersida, framförallt Sjöviken, i Härnösands kommun enligt foton jag sett är över-gödd. Titta, skriver Olof Karlsson triumferande. Här är det övergött men det finns ingen fiskodling. Men här finns det ett tydligt tidssammanhang mellan transporten av 17,7 ton fosfor som kommer från odlingar i Malgomaj och Ströms Vattudal! Men, som jag skrivit, jag behö-ver veta hur lång transporttiden är för denna näring. Denna fosforkvantitet är i varje fall det i särklass största enskilda bidraget till Ångermanälvens årliga fosfortransport på 127 ton per år. Men enligt vad jag skrivit minskar den genomsnittliga mängden 348 kg/dag avsevärt under årets tre varmaste månader. Det är under den tiden som huvuddelen, det är 75 % av 17,7 ton P, borde nå Bottenhavet. Men hur lång tid tar det? En månad eller närmare ett år?

Till sist!
Jag har gjort den här informationen rätt utförlig för att kunna använda den i flera andra sammanhang!

Med vänlig hälsning!

Nils-Erik Vigren för Rädda Höga Kusten

Paradiset

Jämförelse för Omnefjärden mellan olika fosforutsläpp

 Det var när jag skrev sista överklagandet, som jag nådde fram till den för närvarande optimala jämförelsen mellan de utsläpp som en fiskodling genererar och kvantiteterna av fosfor från alla övriga utsläppskällor. Det innebär att mina jämförelser i samtliga överklaganden måste skrivas om. Jag gör det gärna eftersom skillnaden blir ännu större än vad jag tidigare har uppgett. Det här som följer är ett exempel hämtat från Omnefjärden. Siffrorna är hämtade från SMHI:s vattenwebb 160208.

 Beräkningen utgår ifrån det faktum att den odlade fisken får 75 % av årets födointag under de tre varmaste månaderna av året. Det innebär att de totala utsläppen av bl. a. fosfor måste divideras med fyra så att tidsperioderna matchar varandra. Till detta kan läggas min teori att sommartid, när växtligheten behöver maximera sitt näringsupptag, blir utsläppen av näring från naturliga källor näst intill försumbara. Jag har fått denna teori bekräftad av Stellan Hamrin, sötvattensbiolog. I denna beräkning tar jag dock inte med denna minskning sommartid.

  1. Roger Edlunds fiskodling i Omnefjärden har sedan 2004 varit på 400 ton. Utsläppet av fosfor har därför varit 1,7 ton/år. Men 75 % av den mängden går ut i vattnet under de tre varmaste månaderna. Det innebär att Omnefjärden under den tiden belastas med 1275 kg fosfor.
  1. Nettotransport av P från Ullångersfjärden till Omnefjärden är 3,15 ton. Men nettotransport av P från Omnefjärden till Norra Höga Kustens kustvatten är samtidigt 2,68 ton P. Det gör netto 470 kg P. När vi delar den kvantiteten med 4 får vi kvoten 118 kg P.
  1. Alla övriga utsläppskällor för fosfor till Omnefjärden är följande: Direktutsläpp punktkällor 190 kg, sjö 0,0 kg, Skog & hygge 190 kg, myr 0,0 kg, jordbruk 320 kg, övrigt 0,0 kg, urbant inkl. dagvatten 10 kg, enskilda avlopp 30 kg, Avloppsreningsverk 20 kg, industri 0,0 kg, och internbelastning 0,0 kg. Totalt ger detta en kvantitet på 760 kg fosfor. När vi delar med 4 får vi kvoten 190 kg P.
  1. Fosforutsläppet i Omnefjärden blir då 118 kg plus 190 kg är 308 kg P
  1. Men fiskodlingen släpper under samma tid ut 1 275 kg. Det innebär att Roger Edlunds fiskodling sommartid, när det växer som bäst på land likaväl som i vatten, ökar fosfortillförseln med mer än 400 %… Roger Edlund i sin tur påstår att hans fiskodling ger ett extra P-tillskott till Omnefjärden med 0,6 %….

About tipota15

Jag heter Lena Hjärpne, född och uppvuxen i Stockholm. Är gift och har vuxna barn. Vi har sommarhus vid Höga Kusten där vi bor stor del av sommaren. Jag är engagerad i föreningen Rädda Höga Kusten som arbetar för att fiskodlingar i öppna kassar, med den miljöförstöring det innebär, ska upphöra och att modernare teknik, slutna system på land, ska användas.

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: