SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Nyttiga och skadliga alger


Manus:
Tore Lindholm och Jussi Meriluoto

Vad är alger?

Alger är en föråldrad term för fotosyntetiska organismer av mycket olika typ, men termen lever kvar av praktiska skäl. Vetenskapen om alger kallas fykologi (eng. phycology).

Algerna är alltså en mycket brokig samling av organismer. Även cyanobakterierna (förr: blågrönalger) tas upp i algböcker trots att de är fotosyntetiska bakterier. Här ges några exempel på alger som kan klassas som nyttiga (till den kategorin hör de flesta) och sådana som ur människans synvinkel är skadliga. Tack vare modern genetisk analys kan man nu börja ordna upp organismvärlden i fylogenetiska grupper, d.v.s. grupper med gemensamt ursprung. Idag (2008) räknar man ofta med 12 huvudgrupper eller riken bland de eukaryota organismerna (Eukarya), men nya genetiska rön gör att indelningen ännu kan förändras.

Tabell 1. Översikt av större alggrupper (phyla eller stammar) och var de främst påträffas. Alger som lever på land kallas terrestriska. Några av dem utgör symbionter i lavar

Svenskt namn där algerna finns i hav, sjöar och på land.

blågrönalger

proklorofyter

glaukofyter

grönalger

kransalger

prasinofyter

rödalger

rekylalger

fästalger

dinoflagellater

kiselalger

guldalger

brunalger

gulgrönalger

slemalger

euglenoider, ögondjur

Alger kan utnyttjas i många sammanhang, t.ex. som råvara, som föda och i forskningssammanhang. Cirka 150 arter av alger tjänar som människoföda. I Asien finns en lång tradition att utnyttja alger som människoföda. Nori (rödalger av släktet Porphyra) och konbu (olika brunalger) är vanliga ätliga algprodukter t.ex. i Japan. Genom att tillsätta ämnet i fiskfoder blir också köttet hos odlad lax rödaktig. Förr var det vanligt att skörda naturligt förekommande röd-, grön- och brunalger. Många av dessa liknar de alger som växer på klippstränder också i Östersjön. Numera äter man främst odlade alger. Algodling ger renare och mera hållbara produkter. Eftersom alger lätt förfars, särskilt i varmt klimat, torkas de för att kunna lagras och hanteras. Färska alger består nämligen till minst 90 procent av vatten.

Man odlar och äter också mikroskopiska alger, t.ex. grönalgen Chlorella, och cyanobakterier av släktena Nostoc och Arthrospira (Spirulina). Alger innehåller bl.a. kolhydrater, vitaminer och mineralämnen. Hos oss ingår alger bara i specialkost, men olika algprodukter ingår i många livsmedel såsom glass och såser, liksom i målarfärg, tandkräm och kosmetika. Astaxanthin ger rödaktig färg åt laxkött och (kokta) kräftor. Genom att tillsätta ämnet i fiskfoder blir också köttet hos odlad lax rödaktig. Grönalger innehåller många användbara pigment. Vissa grönalger är röda av astaxanthin, ett s.k. xantofyll som anses ge skydd mot ultraviolett ljus. En mycket vanlig astaxanthinproducerande art som även odlas, Haematococcus pluvialis, förekommer allmänt i naturen i hällkar, dammar och vattentunnor.

Läs hela texten Här (pdf)

Se även samlingen av Kiselalger i två album som finns på facebook RHC Diatoms.

1 album svartvita bilder

2 album färgbilder

Kiselalgerna är viktiga i miljön Kisel. Efter islossningen är det vanligt med ett produktionsmaximum som orsakas av kiselalger. Just vårens kiselalger har stor betydelse som föda för djurplankton, t.ex. kräftdjur, som i sin tur äts av fisk och särskilt av fiskyngel. De planktoniska kiselalgernas ”vårblomning” kan göra att Östersjöns siktdjup på våren är mindre än 2 meter.

När det mesta av kiseln har förbrukats och vattnet blivit varmt sjunker merparten av kiselalgerna snabbt, och vattnet klarnar. Kiselalger som sjunker till bottnen utgör en viktig föda för filtrerande bottendjur såsom musslor. Bland sommarens plankton finns dock en del småcelliga kiselalger, främst sådana som har långa spröt som minskar sjunkhastigheten. Spröten kan också ge skydd mot hungriga planktondjur. Det sker stora förändringar i världshaven. De kustnära vattnen eutrofieras och områden med syrgasfattig botten blir allt vanligare. Dessutom sjunker vattnets pH-värde då allt mera koldioxid upptas ur atmosfären (som berikats med koldioxid genom all förbränning av fossila bränslen). Ingen vet med säkerhet hur algerna påverkas. De marina kiselalgerna är viktiga primärproducenter och binder mycket koldioxid. Om kiselalgerna missgynnas kan förekomsten av andra, mindre önskade, algtyper öka.

 

 

About Bror Högbom

Är en lugn man i sina bästa dagar. Tycker om allt inom skapande så som konst, uppfinningar och musik. Driver även frågan om Kiselbristen i Östersjön på Save The Baltic-Water for Life:s blogg. Kisel ( tiamin) är en hörnsten för Östersjön. Är producent för Save The Baltics nystartade webb-TV. https://savethebaltic.wordpress.com/2016/07/29/nu-har-svaret-kommit-kiselalger-innehaller-bl-a-kolhydrater-protein-oljor-fett-vitaminer-bland-annat-vitamin-b12-och-thiamin-b1-vitamin/

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on februari 10, 2016 by in B-vitamin, Diatoms, Kiselalger, RHC.
%d bloggare gillar detta: