SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

NÄRINGSTRANSPORTEN VIA VÅRA STORA ÄLVAR


 

10513256_247436995448431_5722172807120263428_n

Fiskodlingarna vid Höga Kusten

Överklagan kring fiskodlingarna i Mjältösundet, Omnefjärden kommer att tas upp till beslut i Mark- och Miljööverdomstolen senare i vår.
Odlingen gällande Nätrafjärden ligger nu hos Mark- och Miljödomstolen för beslut.

Läget när det gäller fiskodlingen i Nätrafjärden är att jag beviljats uppskov fram till  29/1 -2016. Mitt problem är tidsbrist av olika anledningar. En sådan är att jag som ombud även över­­klagar ett förnyat tillstånd gällande Ströms Vattudal, en sjö i Strömsunds kommun i Jämtland. Har hållit på den här veckan gentemot Miljöprövningsdelegationen för att få besked om dels min behörighet att överklaga och dels förlängd tid med två veckor.
Det intressanta med dessa nu två nämnda överklaganden är att de på ett alldeles utmärkt sätt överlappar varandra, tack vare att odlaren Olof Karlsson haft vänligheten att skicka med bilder av det alarmerande övergödningstillståndet i en liten vik mitt på utsidan av Härnön, Sjöviken heter den, med en uppenbart belåten min: Titta så det ser ut! Ingen fiskodling men en övergödd strand!

Jag kan inte vara annat än tacksam för den möjlighet han ger mig! Han har ingen aning om näringstransporten via våra stora älvar. Ångermanälven, där södra delen av tre strömmar stryker parallellt och mycket tätt förbi Härnöns raka utsida, och har de senaste 5-6 åren mycket påtagligt övergött både Sjöviken samt Härnöns utsida. Även den andra strömmen av Ångermanälvens utlopp tvingas vika av mot söder, tack vare att Storön delvis blockerar utloppet.

Fotografen som tagit de bilder som Olof Karlsson okunnigt har tagit med i sin slutplädering som en bilaga. Uno Gradin, bl.a. redaktör för Yrkesfiskarnas tidning, har jag varit i kontakt med. Hans iakttagelser passar som hand i handsken till mitt konstaterande att odlingarna i Ströms Vattudal och Malgomajsjön ger ett stort extra fosforutsläpp.
För att Du ska få en uppfattning berättar jag kort följande: Totalt är odlingarna uppströms Ångermanälven på 5 200 ton. De etablerades 2008 vilket tidsmässigt stämmer mycket väl in i Uno Gradins utsagor om både tid och påverkan på stränder och vid nätfiske. Men vad innebär nu kvantiteten 5 200 ton i fosforhänseende? Mitt sätt att räkna är det samma som Stockholms universitet och Länsstyrelsen i Västernorrland:

En odling på 1 200 ton producerar enligt det konservativa sättet att räkna 5 104 kg fosfor. Dessa två odlingar producerar därför drygt 22 ton fosfor. Minst 80 % av den mängden följer med Ångermanälvens medelflöde på 500 m3 ut till Bottenhavet. (Hoppar över ett antal detaljer.)

Utsläppet utanför centrala delen av Höga Kusten är 10 ton. Odlingen i Mjältöfjärden är den senaste. Den etablerades 2008. Du ser tidssambandet med odlingarna uppströms Ångerman­älven! Det innebär att via Ångermanälven och odlingarna utanför HK har tillförts ytterligare 27 ton fosfor till Bottenhavet.

Indalsälvens fosfortransport är ännu rätt obetydlig. Räknade på den och finner att 1,8 ton förs ut i Bottenhavet. 27 ton plus 1,8 är 28,8 ton. I sammanhanget bör inte glömmas att Umeälven under flera år fört ut c:a 8 ton till den allra sydligaste delen av Bottenviken.

Vad ska detta jämföras med? Det är med sparbetinget som ålagts Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt. Det är på totalt 44 ton fosfor. Men de har bara hittat 31 ton till en kostnad av 1.2 miljarder kronor. Den summan ska slås ut under en 10-årsperiod.

Men det innebär att deras sparbeting ligger bara marginellt över det ännu ej dokumenterade fosforutsläppet via vattenbruk. Det är med andra ord ännu inte infört i SMHI:s vattenwebb. Det är där jag med hjälp av min ”expert” hämtar mina data. För övrigt har jag fått mycket god hjälp, både ideellt och kommersiellt av SMHI.

För man in Umeälvens transport av fosfor är man uppe i en total kvantitet på cirka 37 ton som med den västliga strömmen längs svenska kusten förs ner mot Östersjön. Målsättningen, genom en inbesparing på 44 ton fosfor i vårt vattendistrikt, var att minska den strömmen med 4 ton fosfor. Med nuvarande situation är den minskningen en utopi…

Jag har i dagarna fått alla fakta gällande fiskodling från Länsstyrelserna i både Västerbotten och Jämtland. När jag tackade min sagesman på Länsstyrelsen i Umeå och samtidigt på ett utförligare sätt redogjorde för innehållet i detta mejl, ställde jag också en fråga till honom: 

Hur kan det vara möjligt att ett relativt marginellt tillskott av fosfor till Ångermanälven ger en sådan tydlig påverkan som i det här fallet längs stranden av Härnön? Umeälven transporterar 141 ton P enligt SMHI per år och Ångermanälven med något större medelströmföring och dito avrinningsområde borde ha minst motsvarande fosforkvantitet.

Jag har funderat på svaret på frågan sedan i går. Om jag kommit närmare det faktiska förhållandet vet jag inte, men jag har i varje fall skapat en teori.

Min ”teori” bygger på några ovedersägliga faktauppgifter. Jag tar dem i tur och ordning:

  1. Det finns olika uppgifter om fosforutsläppet i Bottenhavet från den svenska sidan. Läns­­styrelsen i vårt län säger 800 ton. Miljöprövningsdelegationen anger 850 ton. Min kontakt på Länsstyrelsen i Västmanlands vattenmyndighet, anger 1019 ton och slutligen, min bästa kontakt på Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt, angav för några månader sedan att kvantiteten enligt deras beräkningar ligger på 1080 ton. Allt detta räknat per år.
  1. I vårt senaste samtal var han synnerligen angelägen om att jag skulle använda SMED:s (Svenska MiljöEmissionsData) sifferuppgifter när det gällde fosforutsläpp orsakad av mänsklig verksamhet. SMED anger där kvantiteten 340 ton. Tyvärr har nu den adekvata termen fallit bort för utsläpp orsakad av människors verksamhet.
  1. En annan uppgift har jag hittat i det 300-sidiga dokumentet från Vattenmyndigheten i vårt vattendistrikt. Den innebär att skogen totalt belastar Sveriges största vattendistrikt (Vi har fem sådana…) med 447 ton fosfor. Men det är bara hyggen som anses vara mänsklig verksamhet. Med en i genomsnitt 80 årig omloppstid för skogen kan därmed en åttiondedel av kvantiteten räknas som mänsklig påverkan.
  1. Anta att fosfortranssporten i Ångermanälven är ungefär i samma storleksordning per år som Umeälven, alltså 140 ton. Det är runt 380 kg per dygn i snitt. Min frågeställning är främst om denna P-transport sker med regelbunden omfattning året runt? Jag tror inte det. För mig vore det logiskt om P-transporten minskade rätt avsevärt under sommartid när den totala vege­tationen behöver som mest näring och därmed retentionen är som störst.
  2. Men vad händer vid en fiskodling uppströms Ångermanälven sommartid? Svar: Fisken får under denna tid 75 % av sitt årliga födointag. Det innebär att under den intensivaste växtperioden kommer bara runt 8 % av tillförd fosfor i Ströms Vattudal att förbrukas av växter och Ångermanälven och berörda delar av den kommer att uppskattningsvis genom retention förbruka 2-4 %. Det är dubbelt så mycket som Indalsälven-Långan räknat från Landösjön. Jag ska fråga SMHI eller min expert på vattenwebben om en mer exakt siffra. Jag behöver också retentionen för Malgomajsjön…

Detta i sin tur skulle innebära att den transporterade fosforn via Ångermanälven under sommartid skulle få en fosformängd som klart överstiger medelnivån och därmed förosakar en förvånansvärt stor övergödning vid sitt utlopp. Hur långt ner mot Timrå denna över­gödning sträcker sig har jag ännu inga belägg för. Men det ska bli intressant att informera om denna för mig oväntade övergödning utanför Härnösands kommun för deras kommun­ledning.

Jag får säkerligen anledning att återkomma i detta ärende!

Med vänlig hälsning

Nils-Erik Vigren

Föreningen Rädda Höga kusten

 

PS Räknat på utsläppet av fosfor från mänsklig aktivitet enbart i Bottenhavet, enligt uppgiften från SMED på 340 ton, blir fiskodlingens andel i mellersta Norrland en ökning med ytterligare 29,5 ton. Procentuellt ger det en ökning med drygt 8,5 %. För säkerhets skull anger jag ökningen till 8 %! DS

About tipota15

Jag heter Lena Hjärpne, född och uppvuxen i Stockholm. Är gift och har vuxna barn. Vi har sommarhus vid Höga Kusten där vi bor stor del av sommaren. Jag är engagerad i föreningen Rädda Höga Kusten som arbetar för att fiskodlingar i öppna kassar, med den miljöförstöring det innebär, ska upphöra och att modernare teknik, slutna system på land, ska användas.

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: