– Så fort man nämner ordet vattenkraft så skriker folk nej. De ser bara Suorva framför sig. Vattenfalls härjningar har satt så djupa sår, säger konstnären Lars J:son Nutti, Sirges sameby.

– Själva grunden till projektet är ju att det är brist på pengar i det samiska lokalsamhället. På det här sättet får vi loss 40-50 miljoner årligen som kan fonderas och användas till utveckling. För en gångs skull skickas inte pengarna från vattenkraften söderut, säger Ola Pittsa, renskötare i Unna tjerusj sameby.

Duon är engagerad i bolaget Laponia center, som tillsammans med norska bolaget Muskensenter vill projektera vattenkraftverk i fjällvärlden.

Sedan tidigare driver de två olika projekt med kraftstationsbyggen i Norge, som påverkar källflöden till dels Piteälven och dels Luleälven genom att vatten leds till den norska sidan. Fokus nu ligger dock på de nya planerna: ett kraftverk vid fjällsjön Kutjaure, som älven Vuojatätno rinner igenom.

LÄS MER: Samisk vattenkraft hotar fiskeparadis (2009)

Bygget är planerat precis i gränslandet till nationalparkerna Sarek, Padjelanta och Stora sjöfallet. Tanken är att leda vattnet från sjön i en tunnel till en turbin. Vattnet leds sedan till älven innan den mynnar i Akkajaure mellan Vaisaluokta och Änonjalme. För att göra allting möjligt byggs en väg runt Akkajaure.

– Vi kommer inte att dämma och helt torr blir ju inte älven. Två bäckar rinner in i Vuojatätno så den får vatten där. I sjön sänks nivån med 3-4 decimeter. Och vägen kan vi göra obrukbar sedan, säger Ola Pittsa.

– Massorna från tunneln går att använda till att göra pirar i Akkajaure, något vi efterlyst länge från Vattenfall. Och det blir nog bättre förutsättningar för renskötsel vid sjön, säger Lars J:son Nutti.

Projektet är i ett tidigt skede. Bolagen har bara haft en inledande träff med ordföranden i Sirges sameby. I dagsläget söker man finansiärer till en förstudie.

– Vi behöver nästan åtta miljoner. Vi för en dialog med finansiärer men har inte kunnat gå vidare eftersom villkoret har varit att de ska bli delägare i projektet. Det kan vi inte gå med på. Vi vill däremot att Sirges sameby och alla boende med anknytning till området ska ha möjlighet att bli aktieägare, säger Ola Pittsa.

En omfattande tillståndsprocess väntar om man går vidare. Bolagen anser att det finns utrymme i miljöbalken eftersom det handlar om utveckling av det lokala näringslivet.

– Det finns paragrafer i miljöbalken som ger oss rätt. Vilket i praktiken gör att enbart traktens samer får bygga, säger Ola Pittsa.

På norska sidan är Simon Andersen engagerad via Musken senter. Han är same och har rötterna i Storlule.

– Det viktigaste i det här är att lokalsamhället nu har möjlighet att på ett miljöanpassat sätt realisera de naturtillgångar de anser sig äga. Och dessutom själva ha kontroll på utvecklingen, säger han.

Undergräver ni inte samernas ställning och trovärdighet att säga nej till andra projekt när ni själva driver det här?

– Nej, samernas nej är enligt lagen, men om samerna vill använda sina naturtillgångar för att styrka och bevara sin kultur och sitt ursprung är också det enligt lagen. Vi anser dessutom att det handlar om en liten påverkan med större fördelar än nackdelar, säger Andersen.

– Det här lilla kraftverket skulle årligen generera lika mycket som Norrbotten får i ersättning i bygdemedel av staten, drygt 40 miljoner, säger Ola Pittsa.