SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

HaV ger 7,1 miljoner till att utveckla en hållbar vattenkraft i Dalälven


Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten presenterade i juli 2014 en nationell strategi för vattenkraft och vattenmiljö. I denna pekas Dalälven ut som en älv med både höga naturvärden och höga värden för Sveriges elproduktion. Här finns många vattenkraftverk, exempelvis Trängslet och Älvkarleby. Här finns också höga naturvärden i form av Siljansöringen, Dalälvslaxen, variationsrika forsmiljöer, värdefulla svämlövskogar och den hotade flodpärlmusslan Åtgärder för att bevara och utveckla naturvärdena kan ibland påverka elproduktionen. Det finns därför stora behov av goda avvägningar mellan miljöåtgärder och elproduktionen. Andra älvar med liknande höga värden är Ljungan och Umeälven.

Läs hela texten HÄR

schematisk bild dalälven

Vi från Save The Baltic- Water for Life hoppas nu att experterna på energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten äntligen tar sitt ansvar och inser att något måste göras när det gäller vitaminbristen i Östersjön.

Dammarna gör att vattnets uppehållstid ökar vilket gör att kisel hinner förbrukas innan det når havet

Exempelvis tror forskare att vitaminbristen i Östersjön är orsakad av 100 års storskalig vattenkraft och övergödning där dammarna hinner förbruka kisel som är ett viktigt ämne i näringsväven bland annat för plankton, blåmusslor och sjöväxter vilket påverkar alla arter i Östersjön och övergödningens omfattning.

Redan 1921 fanns det Amerikanska studier som visade att vattenkraftens dammbyggnader gav näringsfattiga vatten, vilket påverkade mångfalden negativt i hela vattendraget. Studien publiceras i Journal of Fisheries and Aquatic Sciences som visar att fisken förlorar i kondition och i storlek efter vattenreglering, det har man känt till ända sedan 50-talet, men vad man inte kände till var att denna process fortsätter hela tiden utan ände.

Efter att kraftverken och fördämningarna byggts så har fiskarna blivit mindre och mindre. Forskarna tror att den främsta anledningen till att fiskarna blivit färre och mindre i storlek är för att vattnet helt enkelt blivit för näringsfattigt

Läs även

Riv kraftverken för att stoppa myggplågan vid nedre Dalälven

Miljö och Energidepartementet blundar.

Fiskar blir mindre och mindre. SR Sveriges Radio

Framtidens vattenkraft (utan dammbyggnader).

Anpassa vattenkraften i Ljungan för ett friskare hav

Fiskbestånden i närheten av vattenkraftverk återhämtar sig inte med tiden, rapporterar Vetenskapsradion. Fiskarna blir istället mindre i evig tid och färre till antalet ju längre tiden går efter att ett vattendrag har reglerats. Det visar en omfattande studie från Uppsala universitet där man studerat fiskarten röding under en lång tid.

Även ålen är drabbad av kiselfattiga vatten. 

En ny studie från en expedition med ett danskt forskningsfartyg har studerat hur ålynglen lever under sin första tid i Sargassohavet. Resultatet visade att det är plankton som är ålens huvudföda. Expeditionen har även upptäckt att ålarna som lämnar Östersjön inte tar den närmaste vägen till Sargassohavet. Vid Öresund svänger de norrut och följer den svenska västkusten och simmar ända upp till Bergen i Norge. Där viker de av västerut, rundar Shetlandsöarna och simmar sedan  mot Sargassohavet.

Ålens nedgång sammanfaller med en annan studie SIBER. Ett av projektets övergripande resultat är att löst kisel i Östersjöns vatten har halverats under 1900-talet under perioden 1970-2001 Studien ingick i ett EU-finansierat projekt där forskare från Danmark, Finland, Lettland, Polen och Sverige har samarbetat.

Älvarna är dom största kiselproducenterna för Östersjön och dammarna gör att vattnets uppehållstid ökar vilket gör att kisel hinner förbrukas innan det når havet vilket påverkar tillväxten av plankton. Detta har skett samtidigt som halterna av fosfor och kväve har ökat. I ett längre tidsperspektiv visar våra skattningar att halterna har minskat betydligt i jämförelse med 1900-talets början. I de odlingsförsök som genomförts inom projektet SIBER har det visat sig att löst kisel blir en bristvara hos kiselalgerna vid mycket högre halter än man tidigare har trott. Mycket tyder också på att mängden djurplankton har minskat och att detta kan vara orsaken till att abborrens och gäddans yngel svälter ihjäl och att strömmingen blivit allt magrare.

Brist på tiamin (b1 vitamin) har under de senaste decennierna rapporterats hos flera djurarter i Östersjön som till exempel lax och sjöfåglar. Mycket tyder nu på att dessa bristsjukdomar kan vara ett resultat av storskaliga förändringar hos Östersjöns planktonsamhällen.

Vitaminbrist hos plankton hotar Östersjöns djurliv

385035_3658824150939_1762488305_n

About Bror Högbom

Är en lugn man i sina bästa dagar. Tycker om allt inom skapande så som konst, uppfinningar och musik. Driver även frågan om Kiselbristen i Östersjön på Save The Baltic-Water for Life:s blogg. Kisel ( tiamin) är en hörnsten för Östersjön. Är producent för Save The Baltics nystartade webb-TV. https://savethebaltic.wordpress.com/2016/07/29/nu-har-svaret-kommit-kiselalger-innehaller-bl-a-kolhydrater-protein-oljor-fett-vitaminer-bland-annat-vitamin-b12-och-thiamin-b1-vitamin/

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: