SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Vad är det som sker under ytan?


DSC_8858

I tidningarna Örnsköldsviks Allehanda och Tidningen Ångermanland  får vi läsa om  Landstinget om neddragningar och nedläggningar och hur det går för MoDo, dag efter dag, men det pågår även andra viktiga ting vad gäller vår natur och miljö. Jag tänker nu på våra fiskodlingar.
Det HAR skrivits om Mark- och miljödomstolens domar gällande fiskodlingarna vid Omnefjärden och Mjältösundet i tidningarna.

Nätrafjärdens odling  har man ännu inte tagit något beslut om. Men vad är det egentligen som händer vid odlingen utanför Köpmanholmen på Köpmanön?

Det finns inga kassar kvar i odlingen. Anledningen, enligt kommunens hälsovårdsinspektör, är att odlingen har varit utsatt för en smittskyddsutredning. All fisk har slaktats och anläggningen ska nu saneras och därefter ska den stå tom i minst 4 veckor.

I augusti kunde vi läsa i Allehanda att ett ton slaktfärdig fisk rymt från odlingen.
Företaget, Ålands Fiskförädling, lovade att förbättra sina rutiner för att liknande skador inte ska inträffar igen. Och så var det med det……….. Inga påföljder för odlaren!

Tidigare har det påståtts att odlingarna i Sverige inte varit drabbade av smittsamma sjukdomar, på grund av den extremt låga förbrukningen av medikamenter. Det har också tidigare sagts, att smitta från fiskodlingar i varje fall inte kan spridas till vild fisk.

Men stämmer det?

Länsstyrelsen i Jämtland skriver i slutet på augusti 2014 angående Bakteriell Njurinflammation:

Kan BKD smitta vild fisk?

 Länsstyrelsen har fått frågor kring risken för överföring av BKD till den vilda populationen av fisk i vattenområdet. Generellt kan sägas att eventuell smittöverföring sker olika beroende på vilken miljö det rör sig om.

–  I produktionen finns en mycket högre djurtäthet och djuren kan vara mindre tåliga. Ju högre djurtäthet desto lättare sker överföring av smitta. I den vilda miljön går djuren normalt sett inte lika tätt och därför kan överföring av smitta ske långsammare, säger Länsveterinär Johan Olsson, Länsstyrelsen Jämtlands län.

I en situation där BKD-smittade fiskar finns i det fria, så är risken för överföring av smitta till vild fisk framförallt beroende på:

  • smittrycket, det vill säga hur många smittade fiskar som simmar runt
  • samt vilken typ av fisk, de smittade fiskarna möter.

Vad gäller BKD så är det laxfiskarna som är mottagliga. Lax och röding är känsligast och kan åtminstone under odlingsförhållanden uppvisa en betydande dödlighet. Härnäst kommer öring. På regnbåge, vilket är den typ av fisk som finns i de nu smittade odlingarna, karakteriseras sjukdomen som kronisk och ger en fortgående låg dödlighet, men angripen fisk kan få en försämrad tillväxt. Även sik och harr skulle kunna bli bärare av sjukdomen. I vattenområdet kring de smittade odlingsanläggningarna lever främst öring, harr och sik, men det har även rapporterats om förvildade regnbågar.

– Det finns forskning som tyder på att det historiskt potentiellt har funnits utbyte av BKD mellan vild lax och odlad regnbåge i Norge och Skottland. Det betyder alltså att det finns en risk för smitta till mottagliga viltlevande fiskarter, men vi vet inte i vilken grad BKD skulle kunna etablera sig hos de vilda laxfiskarna i vattenområdet och vilken betydelse det skulle få. Länsstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt försöker nu finna medel för att inventera huruvida smittan finns i den vilda populationen, säger Länsveterinär Johan Olsson.

Mer information om fisksjukdomen BKD kan läsas på Statens veterinärmedicinska anstalts hemsida,

http://sva.se/djurhalsa/fisk/sjukdomar-hos-fisk/renibakteriosbkd-bacterial-kidney-disease

Andra frågor i samband med smittspridning kan kanske vara:
Är det riskfritt att ta hand om rymlingar som fastnat i våra fisknät?
Riskerar jag något om jag äter fisken?
Vad är det för smitta?
Kan fågel som äter fisken smittas?

Det skulle vara bra om fiskodlarna eller kontrollmyndigheten gick ut och informerade om vad som pågår

About tipota15

Jag heter Lena Hjärpne, född och uppvuxen i Stockholm. Är gift och har vuxna barn. Vi har sommarhus vid Höga Kusten där vi bor stor del av sommaren. Jag är engagerad i föreningen Rädda Höga Kusten som arbetar för att fiskodlingar i öppna kassar, med den miljöförstöring det innebär, ska upphöra och att modernare teknik, slutna system på land, ska användas.

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on oktober 11, 2015 by in Bevara Världsarvet Höga Kusten, Fiskodling, Lena Hjärpne, Nils-Erik Vigren.
%d bloggare gillar detta: