SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Stockholmarnas avföring göder Aitikgruvan


I snart tio års tid har allt avloppsslam från Sveriges största reningsverk Henriksdal i Stockholm spridits i tjocka lager kring Bolidens gruvor i Norrland för att gräs ska kunna växa på marken som påverkats av gruvbrytningen.
Slamhanteringen går emot Sveriges miljömål att återföra näringsämnet fosfor till åkrarna och innebär enligt flera forskare en övergödningsrisk för sjöar och älvar. Elisabeth Kvarnström som forskat på hur fosfor tas upp av växter i slam, menar att det är alldeles för stora mängder som sprids kring Aitikgruvan.

http://www.folkbladet.nu/256928/aitikgruvan-far-kritik-for-miljofarligt-slam

Niklas Zachrisson frilans

Vetenskapsradion
vet@sverigesradio.se

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=4534210

Den lata människan

Det nerspolade avloppsvattnet från centrala Stockholm, åker vidare till Sveriges största reningsverk, Henriksdal. Och den uppsamlade produkt som blir över efter att vattnet renats kallas för avloppsslam.

Allt avloppsslam från Henriksdal, har i snart tio års tid åkt med tåg och lastbil upp till Bolidens gruvor i Norrland för att gräs ska kunna växa på marken som påverkats av gruvverksamheten.

Lars Gunnar Reinius är specialist på avloppsrening på Stockholm vatten och har varit med ända sedan gruvföretaget Boliden började ta emot Stockholmarnas avloppsslam.
– Så här ser slammet ut när det avvattnats och lämnar Henriksdalsverket, vår förhoppning är att allt ska ut på kordbruksmark, men idagsläget går slammet från Henriksdal upp till Aitik, berätar Reinius.

Ända sedan 1800-talet har vi i Sverige funderat på hur vi ska ta hand om storstädernas avloppsvatten. Och något man insåg direkt var att det uppsamlade avloppssvattnet kunde användas som ett slags människogödsel. Man började kalla det näringsrika avfallet för ”smutsguldet”.

Målet var att separera så mycket som möjligt av växtnäringsämnen som till exempel fosfor från vattnet, för fosforn kunde leda till övergödning på de platser där det renade vattnet släpptes ut igen. Först på mitten av 1900-talet när ordentliga reningsverk byggdes så började man i större skala sprida ut det fosforrika smutsguldet, det vi idag kallar för slam, på jordbruksmark.

Men på grund av starkt motstånd från den svenska miljörörelsen under 80 och 90-talen så minskade spridningen radikalt. Höga halter av bland annat tungmetaller som kadmium uppmättes i slammet och skulle skada miljö och hälsa om det spreds på jordbruksmark. Lars Gunnar Reinius på Henriksdals reningsverk. Och det var under den här tiden, i början av 2000-talet som Stockholm vatten slöt avtal med Boliden, innan hade allt slam från Henriksdal gått till jordbruk, men nu var det stop Lantbrukarnas riksförbund sa nej till slam.

-– I dagsläget har vi revaq certifierat slam, påpekar Reinius.
Enligt Lars Gunnar Reinius är målet med slamcertifieringen Revaq är att öka acceptansen för slamspridning i jordbruket. Lantbrukarnas riksförbund stödjer idag Revaqcertifierat slam som har lägre gränsvärden för tungmetaller som kadmium, än vad både svensk och europeisk lagstiftning kräver.

Större reningsverk som Henriksdal får betala över en miljon kronor för att bli certifierade. Men trots att slammet från Henriksdal är jordbrukscertifierat för dyra pengar så går allt slam till Boliden.

I snart tio års tid har det dagliga avloppsslammet från mellan 750 000 till en miljon Stockholmare spridits kring gruvor i Norrland.  

-– Jag tycker det verkar bekymmersamt, oroväckande, och med det jag eftersträvar, att fosforn sätts i kretslopp, så kommer man också i verkligen behöva förändra mycket av användningen av slammet, anser miljöminister Andreas Carlgren.

Slamspridningen i Norrland går helt emot regeringens världsunika miljösatsning att återföra större delen av all fosfor från våra avlopp till produktiv mark innan år 2015.

Bakgrunden till miljömålet är Sveriges låga slamanvändning i jordbruket tillsammans med en allt större medvetenhet bland politiker om att den mineralbundna fosforn är en ändlig resurs och håller på att ta slut i gruvorna världen över.

Hittills har Boliden tagit emot nästan en halv miljon ton slam från Stockholm vattens reningsverk.
– Här kommer lastbilar flera gånger per dygn, sedan till Jordbro, där det går på tåg sedan hela vägen upp till Aitik, förklarar Reinius.

Idag används en fjärdedel av allt slam i Sverige inom jordbruket. Det mesta av slammet blandas ut med vanlig jord och läggs i parker, på golfbanor, eller kring vägkanter. Resten, största delen av Stockholms slam, åker tåg, norrut, för att för att täcka stenhögar i Norrland.

Sedan förra året har Boliden ordnat så att rälsen når enda fram till gruvområdet som består av ett öppet dagbrott med omkringliggande tippar av sten eller sand som blivit över i jakten på koppar.

Containrar som kommit med tåget körs direkt till en av de karga stentipparna där slammet mellanlagras. 
– Varje Container innehåller 20 ton slam, berättar Iris Takala som är miljöchef i Aitik.
– Vi har hittills inte sett några miljöeffekter av slamanvändningen, vi har ju gjort det här redan i snart tio år
, fortsätter Takala.

Det mörka jordliknande slammet läggs på hög, ovanpå den steniga marken i ett par meter tjockt lager som för tillfället sträcker på ett område lika stort som tio fotbollsplaner. Sammanlagt ska över 500 hektar täckas med moränjord och slam, för att gräs ska kunna växa på de överblivna stentipparna.

Slammet körs sen till platsen som ska efterbehandlas och trycks ut ovanpå ett lager moränjord, med en pistmaskin i ett 3 dm tjockt lager, utan att slammet blandas ner i jorden, och sen sås gräs på slamytan –

Elisabeth Kvarnström har forskat på hur fosfor tas upp av växter i avloppsslam:
-– Det är ju tusen gånger mer än vad man brukar ha som en vanlig fosforgiva, det är fruktansvärt jättemycket för högt. Det är inte vettigt, det är en deponi, anser Elisabeth Kvarnström.

Petri Ekholm studerar fosforläckage och övergödning i Östersjön på Finlands miljöcentral SYKE och menar att Bolidens slamspridning låter som ett väldigt farligt experiment och oavsett om näringsämnen som fosfor läcker ut och förstör närliggande vattenmiljö eller inte, så sätts näringen från slammet inte i kretslopp.

–- Det låter som ett väldigt farligt experiment. Antingen kommer näringsämnen som fosfor att läcka ut i närliggande vatten, eller så stannar vattnet kvar i gruvan, men näringen sätts inte i kretslopp, säger Ekholm.

Det finns inga särskilda regler för så kallad övrig användning av slam, dvs det som sker i Aitik. Men däremot finns omfattande regler vad gäller slamanvändning i jordbruket – allt ifrån hur slammet ska mellanlagras till när, hur och i vilka mängder slammet ska spridas –

– Det finns en anledning till det. Dels är fosfor en ändlig resurs som håller på att ta slut och där vi faktiskt måste återvinna så mycket som det faktiskt går. Dels skapar fosfor övergödning i den omgivande miljön om man slänger ut för mycket, säger Lena Ek som är liberal Europaparlamentariker och är gruppledare i utskottet för energi industri och forskning.
Det är därför som lantbrukaren bara får droppa ut det och sedan ska plöja ned det. Samma regler borde gälla på al mark, inte bara viss mark. Sen blir jag faktikst rätt upprörd. Även stora bolag ska vara tvingade att samma miljöhänsyn som den enmansföretagaren, anser Lena Ek.

– Jag minns ett ställe vi räknade på vid en gruva där bara några få hektar skulle täckas med slam. Det motsvarande läckaget från HELA Dalaranas jordbruk så det är stora mängder, berättar växtnäringsforskaren Kersti Linderholm som anser att detta är ett miljöprojekt man inte tänkt igenom.

Boliden har haft ett samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, där forskare undersökt slamspridning på sandmagasin som måste täckas efter att gruvan lagts igen. Forskarna kom fram till att det växer tillräckligt bra med 8 cm slam, som sen ska blandas ner i sanden.

Boliden planerar att följa rekommendationerna när gruvverksamheten är avslutad och sandmagasinen ska täckas, men hittills när man spridit slam på moränjord de senaste tio åren, har man inte blandat ner slammet i underlaget. 

– Vi har ju ett tätskikt som vi inte vill skada, metodiken är storskalig det hade nog inte gått att lägga ut tunnare,anser miljöchefen i Aitik Iiris Takala.

Men just den här storskaliga metodiken verkar den ansvariga tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen i Norrbotten, inte känna till:
-– Man blandar ner slammet i moränjorden, svarar David Bergård på Länsstyrelsen när Klotet frågar hur Boliden sprider slammet.

Men slammet plöjs alltså inte ner. David Berggård som är tillsynsman för Aitikgruvan har i snart tio års tid trott att Boliden följt SLU:s rekommendationer:
– Ja uppenbarligen har de inte informerat om det tillräckligt tydligt i så fall, säger Berggård.

Anledningen till att Boliden började sprida tjocka lager av oblandat slam är på grund av ett miljödomstolsbeslut från 1989 där det står att ett 0,3 m tjockt lager av jordförbättrande medel måste läggas ovanpå hårt packad morän för att hindra miljöfarliga metallläckage från vissa av stenarna kring gruvan. Och då har alltså Boliden valt att använda sig av slammet som det översta lagret av jordförbättrande medel.

Men växtnäringsforskare Kersti Linderholm menar att man skapar ett nytt problem med slammet, det tjocka lagret kommer förr eller senare leda till näringsläckage som förstör miljön i älvar och vattendrag.
– För mig är det självklart att det blir läckage, det skulle bryta mot alla biologiska och kemiska lagar om fosforet inte rör på sig, anser växtnäringsforskare Kersti Linderholm.

Stig Ledin, var den forskare från SLU som studerade slamspridning på Aitiks sandmagasin, han menar att något större fosforläckage inte borde ske på grund av att fosforn binder till den mineralrika jorden:
– Även om man har stora mängder så binds fosforn till den mineraljorden. Det är i alla fall teorin. Sen bör man absolut följa upp det här, svarar Stig Ledin.

Boliden följer upp genom att ta vattenprover runt omkring området, och inga högre halter av fosfor har hittills uppmätts. Men även om det inte pågår några synbara miljöeffekter av slammet idag, så tycker lantbrukare Håkan Fredriksson som själv använder avloppsslam på sitt jordbruk, att det som pågår i Aitik är ett stort slöseri med näring…

– Ja det är idiotiskt, är det revaccertifierat slam då kan jag inte förstå det…då handlar det väl bara om pengarn, tror Håkan Fredriksson.

Visst handlar det om pengar. För Boliden har den gamla benämningen smutsguldet fått en bokstavlig betydelse. Boliden får nämligen 12 miljoner kronor per år av Henriksdals reningsverk för att ta hand om det jordbrukscertifierade slammet, istället för att betala för mineralgödsel och jord som Boliden använt tidigare.

Men hur Boliden sprider slammet och vad det kan komma att få för konsekvenser, det är något som vare sig Stockholm vatten eller länsstyrelsen i Norrbotten känt till. Gruvföretaget Boliden har i snart tio år själv fått bestämma själv hur stockholmarnas avloppsslam ska spridas.

Miljöminister Andreas Carlgren uppmanar nu Sveriges kommuner att tänka igenom hur de hanterar sitt slam:

– Därför att det här kommer bli en mycket viktig fråga. Vi behöver få in fosforn i kretsloppet och då behöver man tänka igenom storskaliga system, säger miljöminister Andreas Carlgren.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

KOMMENTERINGEN ÄR STÄNGD

Svensk uppfinning har lösningen!

Det svenska bolaget Biotaine AB har en uppfinning som löser slamproblemet!
Läs mer på http://biotain.com/ .

Med vänlig hälsning,

Pest eller kolera i slamdebatten

Slamdebatten tycker jag målar in sig i valet mellan pest eller kolera. (1) Sprida slam med osäkerheter – svårt att få acceptans för, (2) lägga undan fosforn i t.ex. gamla gruvor – inget kretslopp eller (3) suboptimera genom kostsam behandling (förbränning och extrahering) som kan missa andra viktiga näringsämnen (kväve, svavel) istället för att diskutera utmaningen i att designa kretsloppsanpassad VA!
(Okej då, pest, kolera eller delerium)

Hur kan VA-bolagen gå från att stå med en ”produkt”/avfall (slammet) som få vill ha till att producera energi och en efterfrågad produkt? Det kan kanske LRF svara på?!

Innehåller tungmetaller

Varför tar ni inte upp att slammet innehåller oönskade tungmetaller som jordbrukarna vägrar sprida på sina åkrar.

Varför säger ni inte om att varphögarna utan denna slamtäckning läcker metaller till avrinningen.

Varför så ensidigt för en återföring av slammet till livsmedelkjedjan.
Kanske har EHEC gjort oss ännu mer obenägna att återföra bajs till matodlingen!

About HOLY WATER

Honesty and fairness in all instances! fishing is not a right just a duty to care. Imagine what Norrland could deliver! based on Mörrums salmon fishing versus 300 mil living river! this should logically be able to supply 5 billion in tax revenue from live river! Former chef and chef looking for new challenges in life! Do you have a dream job in your pocket, do not hesitate to contact me! Ärlighet och rättvisa på alla instanser! fisket är ingen rättighet bara en skyldighet att vårda. Tänk vad Norrland kunde leverera! räknat på Mörrums lax fiske kontra 300 mil levande älv! detta borde rent logiskt kunna leverera 5 miljarder kr i skatteintäkter från levande älv! Fd Köksmästare och Kock som söker nya utmaningar i livet! har du dröm jobbet i fickan tveka inte att kontakta mig! Är även en utvecklare av hållbart fiske genom min wobbler tillverkning, kika in på sidorna nedan. http://saittarovafishing.wordpress.com/ https://vobblerfabriken.wordpress.com/ https://www.facebook.com/kenneth.h.karlsson https://www.facebook.com/groups/vobblerfabriken/?fref=ts Ring gärna +46730425517 savethebaltic@gmail.com

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on oktober 8, 2015 by in Uncategorized and tagged , , , .
%d bloggare gillar detta: