SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Hallandsfiskarnas inlaga till miljödomstolen angående värö bruk


Till

Vänersborgs tingsrätt

Mark- och Miljödomstolen

förhandlingar 6-11 juni

 

 

Från

Stellan F. Hamrin

Ombud för ”Yrkesfiskarna”

Peter Bihl, Bertil Andersson, Viking Bengtsson och Börje Nilsson.

 

 

Mål: M 683-14, Södra Cell AB

Vi har tagit del av synpunkter i Aktbilaga 45 från Södra Cell AB (Bolaget) på inlagor i målet och vill avge följande kommentarer;

 

Yrkanden

Klaganden yrkar att tillstånd krävs enligt 7 Kap 28 § vad gäller de Natura 2000 områden och de arter listade i Art- och Habitatdirektivet som kan påverkas av utsläppen.

 

Klaganden yrkar därutöver att sökandens MKB inte godkänns innan klagandens synpunkter tillgodosetts enligt punkt 2.3.14 nedan

 

Klaganden avser återkomma beträffande ev. yrkanden på ersättning för miljöskada.

 

 1.Kompletterande utredningar

 

Vi tackar för de kompletteringar som ägt rum men noterar särskilt dels att inga ytterligare utredningar gjorts vad gäller fisk och fiske, dels att det saknas en övergripande analys av utsläppens effekter på ekosystemens struktur och funktion.

 

Vi noterar också att Bolaget utgår från att effekterna av utsläppen begränsas geografiskt av den s.k. ”plymen” och att inga effekter därutöver förekommer. Detta är enligt vår mening ett allvarligt felslut grundat på begreppet ”totalspädning” (ex. SMHI 8.2.2.2). Någon sådan förekommer inte annat än som ett matematiskt närmevärde och eftersom Brukets beräknade belastning också på en så stor ”vattenförekomst” som Kattegatt uppgår till runt 5 % är ett sådant resonemang inte möjligt att tillämpa i detta fall. Detta framgår också av Bilaga D 2, som grundas på ett annat och mer realistiskt synsätt, där den långväga transportens betydelse lyfts fram på ett helt annat sätt (ex. sid 2 och 3).

 

Som förklaras nedan sträcker sig effekterna av utsläpp från en punktkälla avsevärt längre än den teoretiskt mätbara plymen. Det krävs därför en kompletterande utredning för att klarlägga det större område som genom ökningen av kontinuerliga utsläpp under flera decennier ekologiskt påverkas av punktutsläpp under årets olika delar.

 

Som jämförelse kan nämnas att EU:s vattendirektiv och dess implementering i Sverige utgår från ett belastningsperspektiv där det totala årliga utsläppet inom ett definierat område utgör grunden för bedömningen. Om man, som Bolaget menar, utgår från utsläppsplymer från punktkällor skulle belastningen från Hallands samtliga vattensystem på ex. Kattegatt bli helt försumbara. Detta är alldeles uppenbart varken Vattendirektivets eller ansvariga myndigheters bedömning.

 

Denna felsyn måste enligt vår mening korrigeras och det område som i realiteten påverkas av utsläppen definieras utifrån belastning och strömförhållanden under årets olika delar.

 

 

 

  1. Synpunkter på Bolagets kompletterande utredningar och bedömningar

 

2.2 Länsstyrelsen

Vi delar Länsstyrelsens synpunkter vad gäller utsläpp till vatten och luft och då särskilt vad gäller kravet på att de totala utsläppen till vatten inte ökar. Vad gäller utsläpp av försurande ämnen menar vi att de måste reduceras till ett minimum och att kvarstående effekter på vatten neutraliseras genom kalkning av mark.

depositphotos_41505409-Fish-bone-symbol

2.3 Yrkesfiskarna

 

2.3.1 Ev. vattenverksamhet och sakägarförteckning

Vi accepterar Bolagets principiella bedömningar men menar att planerade bortledande av vatten från Viskan med åtföljande utsläpp i Västerhavet utgör sådan Vattenverksamhet i Miljöbalkens mening som påverkar vattnens läge.

 

Vi noterar de kompletterande utredningar som gjorts, men vi anser inte att de tillgodoser de alla synpunkter vi fört fram. Vi redogör nedan för dessa synpunkter i den ordning Bolaget presenterar dem.

 

2.3.2 Eko-systemens struktur och funktion exkl. gifter och Miljökvalitetsnormer

Bolagets svar visar att man inte helt insett innebörden av våra synpunkter. Vi tackar för de fördjupade analyser som gjorts (se vidare nedan), men saknar bl.a. en analys av fisksamhället inom hela påverkansområdet utöver den rent fysiska plymens utsträckning. Dessa utökade kunskaper är nödvändiga för en sammanfattande ekosystem-analys, som därför också saknas. Det vi efterlyser är en sammanfattande beskrivning av de aktuella ekosystemen (pelagiskt och bentiskt och ev. också strandnära) vad avser primärproducenter, ”betande” djurplankton och bottendjur och rovlevande plankton, bottendjur och fisk. Och med utgångspunkt från denna beskrivning en analys av den påverkan som pågående och utökade utsläpp kan bedömas få såväl direkt som indirekt via systemets intertrofiska relationer (predation, konkurrens).

 

2.3.2.1 Fisksamhället

Bolaget har inte fördjupat studierna av fiskfaunans (relativa) storlek och sammansättning. Den tidigare studien, som påvisat förändringar över tid vid två punkter beträffande förekomsten av de två dominerande arterna vitling och sandskädda, är helt otillräcklig (se tidigare synpunkter). Upplägget möjliggör enbart jämförelser mellan de 2 utvalda punkterna. Huruvida ev. skillnader mellan punkterna beror på effekten av utsläppen eller på någon annan faktor relaterad till samma punkt går inte att bedömma. För detta krävs, som vi tidigare redovisat, ett helt annat upplägg av studien.

 

Om detta ifrågasätts önskar vi att domstolen kallar SLU:s Vattenavdelning som expert i frågan för att klargöra situationen.

 

Vi vill gärna i detta sammanhang understryka att undersökningens upplägg när den initierades var i enlighet med dåvarande kunskap, men att kunskapsutvecklingen därefter inte beaktats. Vi vet idag att det upplägg som då gjordes omöjliggör de slutsatser beträffande ev. effekter som dras. De ger inte heller kunskap beträffande fisksamhällets storlek och sammansättning inom området som helhet utöver de två specifika punkter som studerats.

 

Vi anser fortsatt att den angivna referenspunkten med stor sannolikhet är påverkad av biologiska effekter av Bolagets utsläpp (se nedan) och därför inte är representativ för opåverkade områden.

 

 

 

 

2.3.2.2 Effekter av utsläpp från tuben (SMHI – spridning och utspädning)

Vi tackar för de fördjupade studier som skett av utsläppens utspädning som visar de områden där koncentrationen av närsalter från utsläppen statistiskt överskrider den samlade koncentrationen av samma ämnen. Vi noterar att även med detta mycket begränsade synsätt kan påverkan på Natura 2000-områden fastställas (Bilaga D 2 och D 3), som inte kan betecknas som ringa.

 

Vi noterar också att dessa fördjupade studier visar på en avsevärt ökad transport söderut än vad som framgick av Bolagets ursprungliga bedömning, som vi därför hävdar måste kompletteras beträffande påverkan i detta avseende.

 

Vår avgörande invändning är emellertid fortfarande att SMHI:s mätningar enbart beskriver den fysikaliska utspädningen av Bolagets vatten i förhållande till mängden/rörelsen av omgivande vatten; d.v.s vattnets utspädning. Avloppsvattnets vidare spridning och därmed sammanhängande effekter har inte belysts.

 

Bakomliggande outtalade antagande är att när utspädningen blivit ”tillräckligt” stor (odefinierat) upphör påverkan på omgivningen. Detta är enligt vår och ”forskningens” samlade mening direkt felaktigt av flera skäl och låg en gång till grund för den övergivna strategin att bygga allt högre skorstenar för att uppnå utspädningsmålet

 

Detta synsätt har numera förkastats till förmån för ett synsätt där man mäter det totala utsläppets storlek oavsett utspädning och de samlade biologiska effekter detta leder eller kan förväntas leda till. Koncentrationen av de aktuella ämnena är i detta sammanhang i princip ointressant. Varje utsläppt jon och organisk partikel ger upphov till ökad primär- och sekundärproduktion helt oavsett hur koncentrationen ser ut. Huruvida de utsläppta jonerna/partiklarna kan särskiljas från befintliga joner/partiklar saknar då betydelse. Ett sådant mer realistiskt synsätt innebär att utsläppskurvans nedre avtagande nivå inte närmar sig 0 (dvs differensen mllan plymens och recipientens koncentrationer som i Fig. 5.5. (SMHI) utan närmar sig summan av utsläppta mängder som ska adderas till de redan befintliga mängderna. Den biomassa utsläppen skapar är enkel att beräkna för olika perioder under året och får ekologisk betydelse oavsett vart den förs.

 

Detta är grundorsaken till att samhället idag mäter mängden av ex. närsalter och gifter, som via bl.a. tillrinnande vatten belastar ett givet vattenområde. Den avgörande frågan blir därför inte hur koncentrationen successivt minskar utan inom vilket område effekter av utsläppen kan förväntas påverka omgivningen. Detta område är mycket större än det område SMHI definierat, men självfallet inte oändligt stort. Baserat på konkreta erfarenheter menar vi att detta område norrut i varje fall inkluderar Onsala-fjorden och Nidingen. De nya resultaten vad gäller sydgående strömmar innebär att påverkan söderut är klart större än tidigare antagits.

 

Vi menar också, att den indirekta påverkan via den s.k. näringskedjan (växtplankton-djurplankton-småfisk-rovfisk eller påväxtalger/växter-betande djur-rovlevande djur) vid kontinuerliga utsläpp inom några år påverkar stora områden (ex. grundområden, djuphålor) vid sidan av de områden som mer direkt påverkas av vattnet från tuben (Jmf Bilaga D 2).

 

Det vore enligt vår mening intressant att mäta strömningens mer långväga påverkan genom isotopstudier eller studier av flytkroppar. Områdets yrkesfiskare redovisar tydliga effekter av utsläpp och av ex. bortdriftade redskap från tuben och norrut till Kungsbacka-fjorden både som en effekt av tillfälliga väderförhållanden och av långsam, kontinuerlig förflyttning.

 

2.3.2.3 Ekosystemen som helhet

De aktuella ekosystemen i området består av tre huvudkomponenter nämligen öppet vatten (pelagial), bottenområden (benthal) och strandnära områden (littoral). Vi har tidigare utvecklat vår syn på dessa systems struktur och funktion och vidhåller att inverkan på dessa system måste beaktas.

 

Särskilt bör poängteras att vid övergödning sker en mer språngartad förändring varvid primärproducenter och små rov-organismer gynnas och härvid sker också en kraftig förändring av artbalansen inom respektive nivå.  Även mindre utsläppsökningar kan i ogynnsamma fall leda till sådana förändringar. Eftersom det aktuella systemet klassats som övergött vad avser bottenområdet kan detta vara aktuellt också i detta fall.

 

Vi vill påpeka att Länstyrelsen 2009 i sin rapport ”Finn de områden som göder havet mest” påpekar att ”Vissa kustområden som Kungsbackafjorden utgör speciellt känsliga områden som även påverkas tydligt av lokal tillförsel från land”.  Denna varning gäller också för vikarna strax söder om Kungsbacka-fjorden.

 

2.3.2.4 Övriga synpunkter

Bilaga D.2. är värdefull genom sin diskussion rörande effekter av utsläppen utanför den s.k. plymen. Förutom de mer fysikaliska transportvägarna vill vi poängtera den transport av biomassa inkl. näringsämmnen och gifter som sker via det biologiska ekosystemet. Vandrande och simmande organismer konsumerar snabbt det ökade tillskottet av ”växter” som ökade utsläpp ger upphov till lokalt och transporterar dessa ämnen vidare i ekosystemet och till nya geografiska områden samtidigt som stationära organismer ökar sin biomassa.

 

Vi delar synpunkten att det sannolikt förekommer en netto-transport av mindre partiklar mot större djup och att inga stora ackumulationsbottnar finns i området. Däremot finns med all säkerhet små ”depressioner” som ex. trålspår på mjukbottnar, vilka sammantaget kan täcka betydande ytor. Även i sådana ”depressioner” kan syrebrist förekomma.

 

Vi noterar att man bekräftar vår syn att det finns en direkt påverkan på Natura 2000-områden (i detta fall Balgö) inklusive skyddsvärda strandvatten. Vi vidhåller att också övriga Natura 2000 områden inkl. Onsala-fjorden kan vara påverkade av utsläppen och att detta måste undersökas.

 

 

 

 

 

 

2.3.2.5 Sammanfattningsvis saknar vi fortfarande relevanta studier av fisksamhällets storlek och sammansättning liksom av det geografiska område inom vilket ekosystemet och dess olika delar långsiktigt påverkats av utsläppen från Bolaget. Detta område är avsevärt större än det område som direkt påverkas av utsläppens rent fysikaliska förhållanden och måste definieras ur ett ekosystemperspektiv inklusive den utvidgning som är en effekt av ekosystemets rent biologiska förhållanden. Vi saknar också en övergripande ekologisk analys.

 

Till detta bör läggas att området, som vi tidigare påpekat, också har betydelse för arter som rovfisk och vattenlevande däggdjur, som uppehåller sig där under enbart en viss del av sitt liv och då inte minst sådana arter som regleras genom Art- och Habitatdirektivet eller genom den nationella rödlistan. Även mindre störningar under dessa arter levnad kan ha en avgörande effekt på beståndens storlek och detta har inte beaktats.

 

En sökning på den nationella rödlistan (NV, SLU) för marina arter i Halland visar på möjlig förekomst inom det aktuella området av 5 koralldjur, 7 ringmaskar, 46 blötdjur (varav en starkt hotad bläckfisk ”Eledona cirrhosa” och en starkt hotad mussla ”Gibbomodiola adriatica”), 20 kräftdjur, 17 tagghudingar och 8 manteldjur (varav en starkt hotad ”Polycarpa fibrosa”). Även om flertalet är listade p.g.a kunskapsbrist vore en vetenskaplig bedömning av hotbilden relevant.

 

Bland gruppen fiskar förekommer i rödlistan 17 stycken i Halland varav 2 redan är utdöda (!), 4 st akut hotade (Håbrand, brugd, pigghaj, havsmus), 3 stycken starkt hotade (Knaggrocka, torsk (!), havskatt), 2 stycken nära hotade (Havsnejonöga, tånglake) och 1 stycken sårbar (vitling). Trots att provfisken bara utförts på 2 lokaler förekommer flera av dessa i provfiskeprotokollen och både vitling och torsk anges dessutom som vanliga eller dominerande inom området.

 

Vad gäller arter listade i EU:s Art- och Habitatdirektiv förekommer med all säkerhet både tumlare (lista 2 och 4), knubbsäl (lista och 5), lax (lista 2 och 5) och flodnejonöga (lista 5) inom området. Därutöver finns flera Natura 2000-områden som kan beröras av utsläppen. Ökade försurande utsläpp till luft påverkar dessutom minst 5 av de listade sötvattensfiskarna på listan.

 

Vi vidhåller att hotet mot dessa arter och områden måste utredas mera noggrant. I de fall där det finns befogad anledning anta att någon eller några av dessa arter kan förekomma i området bör en särskild bedömning göras. Detta gäller inte minst tumlare som gärna födosöker på grunda områden och är skyddad också genom ett särskilt internationell avtal bildat på svenskt initiativ (ASCOBANS).

 

2.3.3 Transport av närsalter och ev. gifter från Viskan

De totala effekterna av utsläppen från tuben är omöjliga att bedöma innan man åtminstone ungefärligt definierat det område inom vilket utsläppen kan antas ha någon märkbar påverkan. Detta område är avsevärt större än det område som definieras av den s.k. ”plymen”, men också avsevärt mindre än hela Kattegatt. Vi menar att detta f.n. odefinierade område måste preciseras och vi anser, tills motsatsen visats, att området inkluderar Kungsbacka-fjordens yttre vattenförekomst och Nidingen i norr och sträcker sig söderut mot Varberg och utåt begränsas av kustströmmens yttre del. Inom detta område innebär tillskottet från tuben en avgörande faktor för ekosystemets struktur och funktion.

 

Vår förmodan att utsläppen från tuben sommartid har en avgörande inverkan på ekosystemen bekräftas av den studie som Bolaget låtit utföra. Tillförsel av närsalter (liksom upptag av gifter) är starkt positivt temperaturkorrelerade, varför förhållanden under sommarperioden och då speciellt juli-augusti är väsentliga. Det är också under denna period som den helt övervägande tillväxten av biologisk substans äger rum och förhållandena under denna period styr tillväxtens omfattning. Vi har efterlyst en bedömning av varmvattensutsläppens från Ringhals förstärkning av utsläppen från Bolaget, vad gäller effekten på primärproduktionen och ekosystemet som helhet.

 

Vi noterar att utsläppen från tuben kommer att utgöra omkring 5 % av de totala utsläppen till Kattegatt, vilket i och för sig är en icke obetydlig del. Vi är också medvetna om att tillflödet från framförallt Östersjön också spelar en viktig roll i sammanhanget.

Som påpekats ovan är det emellertid under perioden juli till augusti som den dominerande produktionen sker.

 

Under denna period är f.n. tillskottet från tuben vad gäller fosfor och organiskt kol ungefär lika stort som från Viskan (och under torrsomrar avsevärt större) medan tillskottet av totalkväve är ungefär hälften (och under torrsomrar ungefär lika stort). I övrigt kan noteras att tillskottet från tuben av Zink, Kadmium och kvicksilver är avsevärt större än från Viskan. Dubblerade utsläpp från tuben skulle därför få en helt avgörande betydelse och under sommarperioden i väsentlig grad bidra till områdets övergödning.

 

Detta är enligt vår mening inte acceptabelt och utgör ett fullgott skäl för kravet på oförändrade utsläpp vid ökad produktion.

 

2.3.4 Miljökvalitetsnormer och giftiga ämnen inkl. del av 2.3.2.

Samtliga enligt vår mening potentiell berörda vattenförekomster (Yttre Kungsbacka-fjorden, Klosterfjorden, Balgö-området och Norra Hallands Kustvatten) uppnår inte uppsatta miljökvalitetsmål p.g.a. övergödning (Oorganiskt kväve och bottenfauna) och för höga halter av kvicksilver. Vi noterar Bolagets synpunkter på detta och känner till problemen med nationellt höga kvicksilverhalter generellt sett men hävdar att ytterligare utsläpp av både närsalter och kvicksilver inte är tillåtet. Vi delar de synpunkter beträffande detta som framgår av Mark- och Miljödomstolens deldom av den 15 september 2015.

 

Därutöver tillkommer till följd av EU-beslut under 2013 ytterligare ämnen och ytterligare s.k. matriser (dvs gränsvärden i fisk och sediment) med början under 2015, vilka ska vara uppfyllda 2021 eller 2027. Det saknas f.n. såvitt vi kunnat utröna efter kontakter med berörda myndigheter en sammanställning av dessa tillkommande MKN liksom mätningar av dessa ämnen i relevanta matriser som visar huruvida kommande MKN uppnår eller inte.

 

Vi önskar att Bolaget eller kanske ännu hellre ansvarig myndighet redovisar en sådan sammanställning utifrån Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i HaV:s föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten inkl. bilagor och att mätningar utförs som visar om uppställda MKN uppfylls eller inte. Till detta bör fogas de mätningar med eventuella kompletteringar av utsläppen från Bolaget som nu redovisats. Först därefter är det möjligt att bedöma om befintliga och tillkommande MKN uppfylls eller inte. Av Bilaga D 2 framgår att överskridanden av uppsatta gränsvärden sker i avloppsvattnet och att detektionsgränserna i vissa fall är för högt satta.

 

2.3.5. Dioxiner och dioxinliknande ämnen

Vi tackar för mätningarna av utsläpp av klorerade dioxiner enligt Bilaga D.8 och bedömer att ev. utsläpp på den nivån inte kan anses påverka gifthalten i fisk på ett avgörande sätt. Vi kräver för att säkerställa att detta verkligen blir fallet att kontinuerliga mätningar sker i området utifrån kommande MKN och andra relevanta ämnen.

 

2.3.6  Fördelning av närsalter och gifter under olika strömförhållanden

Vi tackar för redovisningen. Vi saknar emellertid uppgifter om effekter på primärproduktion utifrån våra synpunkter under punkt 2.3.4.  Bolagets slutsats att ”Utifrån genomförda utredningar följer att avloppsutsläppet inte har någon effekt på primärproduktionen eller någon giftanrikning” är inte korrekt och visar på problemen med att utgå från enbart koncentrationsmätningar. De utsläpp Bolaget gör skapar en betydande biomassa av växtplankton, djurplankton och andra djur som måste adderas och relateras till de mängder som idag produceras. Vi efterlyser också en analys av var de utsläpp av giftiga ämnen som Bolaget redovisar kommer att slutligen hamna. Dessa bedömningar har inte ägt rum.

 

2.3.7 Fisksamhälle och provfisken

Bolaget hänvisar till de utredningar som vi redan kommenterat. Vi vidhåller vår synpunkt att de utförda och pågående mätningarna till följd av provtrålningarnas upplägg enbart visar skillnaden mellan tuben och en godtyckligt utvald referenspunkt, som dessutom inte kan anses vara opåverkad av utsläppen. De ger därmed ingen kunskap om fisksamhällets relativa storlek och fördelning inom övriga delar av berörda områden. Om tveksamheter föreligger om detta bör domstolen uppdra åt SLU:s Vattenenhet att förklara situationen.

 

Vi vidhåller vår tidigare tolkning att de utförda provtrålningarna visar att förekomsten av de två dominerande arterna sandskädda och vitling minskat mer vid tuben än vid ”referenspunkten”. Om detta beror på utsläpp från tuben eller på andra faktorer relaterade till samma område går inte att bedöma med det upplägg undersökningar har.

 

2.3.8 Luftutsläppens försurande och gödande effekt

Vi vidhåller att de svavel- och kväveutsläpp Bolaget redovisar innebär en påverkan på berörda skogsmarker i Halland som inte kan anses vara försumbara. Dessa utsläpps andel kommer dessutom att öka med tiden eftersom framförallt sjöfartens nu dominerande bidrag kommer att väsentligt minska. När ytterligare rening av utsläppsgaserna inte är rimlig, menar vi att markkalkning inom avgränsade områden i den omfattning som utsläppen motiverar utgör ett godtagbart alternativ för att åtgärda resterande problem.

 

 

2.3.9 Påverkan på Natura 2000 områden

Den utredning som nu redovisas av SMHI visar enligt bilagan att de södergående strömmarna är mer omfattande/vanligare än man tidigare antagit. Man redovisar också påverkan på Natura 2000 områden söder om tuben.

 

Som vi tidigare redovisat menar vi också enligt 2.3.4 att påverkansområdet är avsevärt större än det område som definieras av den s.k. plymen. Detta innebär att även Natura 2000 områden upp till Kungsbacka-fjorden påverkas. Vi vidhåller våra yrkanden i dessa avseende.

 

2.3.10 Risk- och Sårbarhetsanalys

Vi vidhåller att Bolaget, inte minst i sitt eget intresse, utifrån IPCC-5 (sept. 2013) och senare artiklar av bl.a. Prof. Levermann (Ordf. i IPCC-5 Havskommitté) bör bedöma havsytans stigningstakt för att säkerställa en riskfri drift vid stigande vattenstånd. IPCC-5 bedömer att den övre sannolika nivån år 2100 är ungefär 1, 5 m högre än för närvarande inkl. effekter på Väst-Antarktis och regional avvikelse (SMHI:s bedömningar exkluderar dessa 2 senare processer). För närvarande stiger havet vid Värö med ungefär 2 mm/år inkl. landhöjning och om 80 år kan hastigheten överstiga 10 mm/år samtidigt som risken och amplituden för extremt höga vattennivåer ökar.

 

2.3.11 Internationella avtal

Eftersom utsläppen kommer att påverka internationellt vatten (omkring 5 % av Kattegatts totala belastning av närsalter) anser vi att en bedömning bör ske av effekten på Nationella Miljömål och internationella avtal.

 

2.3.12 Samhällsnytta

Även om utsläppen av dioxiner utifrån nuvarande kunskap kan anses försumbar menar vi att högre halter av kvicksilver och andra gifter ingående i AOX inte kan utsläppas. Även om halterna inte överstiger gällande gränsvärden kan ytterligare belastning på fisk i området innebära sänkt kvalité och försämrad försäljning av både färsk och beredd fisk och skaldjur. Den fisk-baserade livsmedelsindustrin i Halland är betydande och har fler anställda än Värö Bruk och är en viktig näring för regionen. Ökade gifthalter kan dessutom påverka sportfiske och turism negativt.

 

2.3.13.  7 Kap 28 a § Miljöbalken

Vi vill inlednings betona att vi fortfarande saknar en rättvisande karta över det potentiellt påverkbara området. Den redovisade kartan omfattar en begränsad del vilket inte ger en rättvisande bild av situationen. En korrekt karta borde sträcka sig upp t.o.m. Onsalahalvön och Nidingen och ner till i höjd med Varberg. Vi begär att en sådan karta redovisas.

 

Det bör i detta sammanhang påpekas att den provpunkt N 13 som ska representerar tuben vad gäller stömmätningar i själva verket ligger 5 km söder om tuben och t.o.m. något söder om Balgö, som man samtidigt hävdar inte påverkas av utsläppen från tuben.

Det förhållandet att ”utsläppspunkten” vid strömberäkningarna i själva verket ligger 5 km ”fel” innebär också att resultatet av strömmätningarna som helhet måste bedömas med försiktighet. Vi efterlyser en analys av konsekvenserna av denna differens.

 

Bolagets bedömning utgår, som tidigare påpekats, från det område som avgränsas av den s.k. utsläppsplymen. Detta område definieras utifrån möjligheten att särskilja plymens koncentrationer av ingående ämnen från koncentrationen av samma ämnen i omgivande vatten. Den mängd ämnen som finns i avloppsplymen och som alltid ska adderas till mängden ämnen i omgivande vatten fortsätter att distribueras med strömmar och som en del av det ekologiska systemet i sig till betydligt större områden. Mängden i plymen ingående ämnen försvinner aldrig utan blir en del av ekosystemet och bidrar till dess tillväxt, struktur och funktion, vilket hittills inte beskrivits och analyserats.

 

Detta är sedan lång tid utgångspunkten vid all ekologisk bedömning (jmf gällande Åtgärdsplaner) och framgår av Bilaga  D 2 (sid. 2 , stycke 1, mening 2) ”Detta innebär att ämnen som följer med utsläppet kan färdas långt och nå även andra vattenförekomster, om än i mycket utspädda halter”. Detta får en avgörande inverkan på ”andra vattenförekomster” eftersom det är en process som pågår kontinuerligt under decennier i motsats till en situation där utsläppen varit tillfälliga. Bolagets bedömning tycks i realiteten utgå från det senare förhållandet. I stycke 4  står vidare att ”Många ämnen  binder till partiklar vilka förr eller senare sedimenterar”. De partiklar som sedimenterar ”senare” kommer att hamna långt utanför den s.k. plymen och där bidra till en annan ekologisk situation än vad som annars blivit fallet.

 

Vidare framgår av stycke 2, efter konstaterandet att ytskiktets vatten vanligen är nordgående, att ”Djupare vatten rör sig vanligtvis söderut och genom att vattnet oftast är skiktat kommer huvuddelen av utsläppen att förekomma under 10 m djup och följa sydliga strömmar”.  Detta är i praktiken ett helt nytt konstaterande. Tidigare bedömning utgick från att den helt dominerande delen av utsläppen färdades norrut. Denna nya bedömning innebär motsatsen d.v.s. att huvuddelen av utsläppen färdas söderut. Som också påpekas styrs detta av skiktning, strömmar och väderförhållanden och innebär i praktiken att utsläppen under olika perioder nästan fullständigt färdas antingen norrut eller söderut och antingen som en ytström eller som en bottenström, som förr eller senare kommer att nå ytvatten. Inget vatten kommer inom detta område att permanent  ”fastna” vid bottnen, vilket däremot sker i ex. Östersjön till följd av permanent skiktning.

 

Vi hävdar därför fortsatt att sannolikheten att Natura 2000-områden från Kungsbacka-fjorden i norr och söderöver inkluderar Baljö-området och skärgården ner till Varberg är tillräckligt stor för att möjliga effekter måste bedömas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.3.14 Miljökonsekvensbeskrivning

Vi noterar de kompletteringar som gjorts men anser fortfarande att MKBn inte är fullständig och hemställer att Bolaget kompletterar ansökan med

 

– redovisning av de aktuella del-ekosystemens huvudsakliga struktur och funktion från utsläppstuben till Onsalahalvön (hav-kust och pelagial-benthos) samt söderut så långt bedöms rimligt,

 

– påverkan av utsläppta närsalter och gifter under olika strömförhållanden från själva utsläppet inom området från Onsala-halvön inkl. Kungsbacka-fjorden och söderut till Varberg inkl. en bedömning av effekten av provpunkten N 13:s avvikelse från tubens position.

 

– bedömningar av utsläppens effekter på primär-produktion och giftanrikning inom området från Onsala-halvön och söderut. Härvid ska hänsyn också tas till effekten av den temperaturhöjning som orsakas av utsläppen från Ringhals kärnkraftverk.

 

– bentiska och pelagiska provfisken/provtrålningar utifrån de principer som tillämpas av tidigare Fiskeriverket-Sötvattenslaboratoriet (nuvarande SLU) för att skapa bästa möjliga bedömning av fisksamhällets struktur i påverkade och opåverkade områden (slumpvis eller stratifierad fördelning av provfiskepunkter).

 

– kvantifiering av utsläppens av svavel och kväve försurande effekter på skogsmark och vatten inom det påverkade området inkl. åtgärdsplaner för att neutralisera dessa effekter och minska påverkan på havet,

 

– sammanställning av 1) gällande och tillkommande Miljökvalitetsnormer eller andra bindande regler för Vattenförekomsterna från Kungsbacka-fjorden till Varberg beträffande utsläpp av  övergödande eller giftiga ämnen, 2) beräknade utsläpp av dessa ämnen samt 3) de fall då överskridande förekommer eller kan tänkas förekomma framgent.

 

– redovisning av förväntade effekterna enligt ovan på vattenanknutna Naturreservats och Natura 2000-områdens skyddsvärden och skyddsvärda arter. Därutöver bör effekten på skyddsvärda arter utifrån EU:s Art- och habitatdirektiv och Rödlistan inom det berörda området som helhet redovisas,

 

– utökning av sökandens Risk- och Sårbarhetsanalys vad avser en höjning av havsytan vid Värö bruk med 1,2 m till år 2100 (jmf IPCC-5). RoS-analysen bör utgå från de riktlinjer som redovisats av Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap (MSB; tidigare Räddningsverket).

 

– redovisning av de utökade avloppsvattenutsläppens överensstämmelse med mål och måldatum vad gäller Hav i  balans och levande kust och skärgård och Bara naturlig försurning, EU:s Vattendirektiv och Marina direktiv samt Stockholms-konventionen (PoPs) och Östersjökonventionen (hotade arter och miljöer).

 

– redovisning av potentiella effekter på miljö, fiske, livsmedelsindustri och turism vid de angivna utsläppen utifrån för bedömning utifrån Miljöbalkens krav på samhällsnytta).

2.6. HaV

Vi stödjer HaV:s krav på förhandsgodkännande från EU beträffande icke-försämringskravet vad gäller övergödning och kvicksilver.

 

Vi hävdar som tidigare att utsläppen av närsalter kommer att bidra till ökad övergödning och att de utsläppta mängderna ovedersägligt bidrar till detta. Detta är speciellt fallet under sommarperioden och vid lågvatten i Viskan då utsläppen överstiger utsläppen från Viskan. Dessa utsläpp har av Vattenmyndigheten ansetts som betydelsefulla i sammanhanget och ska genom gällande ”Åtgärdsprogram” reduceras.

 

2.7 Naturvårdsverket

Vi stödjer Naturvårdsverkets krav beträffande utsläpp till luft och avvaktar verkets synpunkter. Vi hävdar vidare att de utsläpp av försurande ämnen som kommer att fastställas kompenseras genom markkalkning i sådan omfattning att ingen ytterligare försurning av mark och därav följande påverkan på vatten kommer att ske.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 kap. Verksamheter som orsakar miljöskador.

Verksamhetsutövares ansvar för avhjälpande

 

2 § Den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller

vidtagit en åtgärd som har bidragit till en föroreningsskada

eller allvarlig miljöskada (verksamhetsutövaren) är ansvarig

för det avhjälpande som skall ske enligt bestämmelserna i detta

kapitel. Lag (2007:660).

 

Avhjälpandeansvarets innebörd

4 § Den som är ansvarig för att avhjälpa en föroreningsskada

skall i skälig omfattning utföra eller bekosta det avhjälpande

som på grund av föroreningen behövs för att förebygga, hindra

eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors

hälsa eller miljön.

 

När ansvarets omfattning bestäms skall det beaktas hur lång tid

som har förflutit sedan föroreningen ägde rum, vilken

skyldighet den ansvarige hade att förhindra framtida

skadeverkningar och omständigheterna i övrigt. Om en

verksamhetsutövare visar att den har bidragit till föroreningen

endast i begränsad mån, skall även detta beaktas vid

bedömningen av ansvarets omfattning.

 

Om föroreningsskadan är en allvarlig miljöskada, får första och

andra styckena inte tillämpas på ett sätt som gör att ansvarets

omfattning blir mindre än vad som följer av 5 §.

Lag (2007:660).

 

5 § Den som är ansvarig för att avhjälpa en allvarlig

miljöskada skall utföra eller bekosta det avhjälpande som

behövs för att

 

  1. omedelbart förebygga ytterligare skada på miljön och risk

för människors hälsa,

  1. om skadan är en sådan skada som avses i 1 § andra stycket 1,

den förorenade marken inte längre skall utgöra någon betydande

risk för människors hälsa, och

  1. om skadan är en sådan skada som avses i 1 § andra stycket 2

eller 3,

  1. a) återställa miljön till det skick som den skulle ha varit i

om skadan inte hade uppstått,

  1. b) kompensera för förlorade miljövärden i avvaktan på

återställande, och

  1. c) kompensera för förlorade miljövärden på annat sätt, om ett

återställande inte är möjligt.

 

När omfattningen av ansvaret enligt första stycket bestäms

skall det beaktas om skadan har orsakats av utsläpp eller andra

åtgärder som, när de ägde rum, var uttryckligen tillåtna enligt

föreskrifter i lag eller annan författning eller enligt en

myndighets beslut, eller inte ansågs skadliga enligt den

vetenskapliga och tekniska kunskap som fanns då.

Lag (2007:660).

 

11 kap. Vattenverksamhet

 

2 § Med vattenverksamhet avses

  1. uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller

andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning i

vattenområden, bortledande av vatten från eller grävning,

sprängning och rensning i vattenområden samt andra åtgärder i

vattenområden om åtgärden syftar till att förändra vattnets

djup eller läge,

 

5 § Med vattentäkt avses bortledande av yt- eller grundvatten

för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning.

Med vattenreglering avses ändring av vattenföringen i ett

vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet.

Med vattenöverledning avses vattenreglering genom överföring av

ytvatten från ett vattenområde till ett annat.

 

32 kap. Skadestånd för vissa miljöskador och andra enskilda

anspråk.

 

1 § Skadestånd enligt detta kapitel ska betalas för

personskada och sakskada samt ren förmögenhetsskada som

verksamhet på en fastighet har orsakat i sin omgivning.

 

En skada, som inte har orsakats med uppsåt eller genom

vårdslöshet, ersätts bara om den störning som har orsakat

skadan inte skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena

på orten eller till dess allmänna förekomst under jämförliga

förhållanden. Lag (2010:815).

 

En skada, som inte har orsakats med uppsåt eller genom

vårdslöshet, ersätts bara om den störning som har orsakat

skadan inte skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena

på orten eller till dess allmänna förekomst under jämförliga

förhållanden. Lag (2010:815).

 

3 § Skadestånd enligt detta kapitel betalas för skador genom

  1. förorening av vattenområden
  2. luftförorening,

En skada skall anses ha orsakats genom en störning som avses i

första stycket, om det med hänsyn till störningens och

skadeverkningarnas art, andra möjliga skadeorsaker samt

omständigheterna i övrigt föreligger övervägande sannolikhet

för ett sådant orsakssamband.

 

6 § Skyldig att betala skadestånd enligt detta kapitel är den

som bedriver eller låter bedriva den skadegörande verksamheten

i egenskap av fastighetsägare eller tomträttshavare. Samma

skadeståndsskyldighet har andra som bedriver eller låter

bedriva den skadegörande verksamheten och som brukar

fastigheten i sin näringsverksamhet eller i offentlig

verksamhet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Klaganden hemställer att Sökanden kompletterar ansökan med

 

– redovisning av de aktuella del-ekosystemens huvudsakliga struktur och funktion från utsläppstuben till Onsalahalvön (hav-kust och pelagial-benthos) samt söderut så långt bedöms rimligt,

 

– fördelning under maj t.o.m september av utsläppta närsalter och gifter under olika strömförhållanden från själva utsläppet inom området från Onsala-halvön inkl. Kungsbacka-fjorden och söderut så långt sökanden bedömer rimligt. Beräkningarna ska baseras på modellering (BAT) utifrån aktuella strömmätningar.

 

– bestämning utifrån ovanstående bedömningar av utsläppens effekter på primär-produktion och giftanrikning inom området från Onsala-halvön och söderut. Härvid ska hänsyn också tas till effekten av den temperaturhöjning som orsakas av utsläppen från Ringhals kärnkraftverk och ev. också från Värö bruk,

 

– bentiska och pelagiska provfisken/provtrålningar utifrån de principer som tillämpas av tidigare Fiskeriverket-Sötvattenslaboratoriet (nuvarande SLU) för att skapa bästa möjliga bedömning av fisksamhällets struktur i påverkade och opåverkade områden (slumpvis eller stratifierad fördelning av provfiskepunkter).

 

– kvantifiering av utsläppens av svavel och kväve försurande effekter på skogsmark och vatten inom det påverkade området inkl. åtgärdsplaner för att neutralisera dessa effekter och minska påverkan på havet,

 

– redovisning av förväntade effekterna enligt ovan på vattenanknutna Naturreservats och Natura 2000-områdens skyddsvärden och skyddsvärda arter. Därutöver bör effekten på skyddsvärda arter utifrån EU:s Art- och habitatdirektiv inom det berörda området som helhet redovisas,

 

– utökning av sökandens Risk- och Sårbarhetsanalys vad avser en höjning av havsytan vid Värö bruk med 1,2 m till år 2100 (jmf IPCC-5). RoS-analysen bör utgå från de riktlinjer som redovisats av Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap (MSB; tidigare Räddningsverket).

 

– redovisning av de utökade avloppsvattenutsläppens överensstämmelse med mål och måldatum vad gäller Hav i  balans och levande kust och skärgård och Bara naturlig försurning, EU:s Vattendirektiv och Marina direktiv samt Stockholms-konventionen (PoPs) och Östersjökonventionen (hotade arter och miljöer).

 

(  – redovisning av skador på miljö, fiske, livsmedelsindustri och turism vid de angivna utsläppen utifrån för bedömning utifrån Miljöbalkens krav på samhällsnytta,)

 

 

Klaganden yrkar att tillstånd krävs enligt 7 Kap 28 § vad gäller de Natura 2000 områden som kan påverkas av utsläppen.

 

Klaganden yrkar därutöver att sökandens MKB inte godkänns innan klagandens synpunkter tillgodosetts.

 

Klaganden avser återkomma beträffande ställningstagande i själva sakfrågan.

About HOLY WATER

Honesty and fairness in all instances! fishing is not a right just a duty to care. Imagine what Norrland could deliver! based on Mörrums salmon fishing versus 300 mil living river! this should logically be able to supply 5 billion in tax revenue from live river! Former chef and chef looking for new challenges in life! Do you have a dream job in your pocket, do not hesitate to contact me! Ärlighet och rättvisa på alla instanser! fisket är ingen rättighet bara en skyldighet att vårda. Tänk vad Norrland kunde leverera! räknat på Mörrums lax fiske kontra 300 mil levande älv! detta borde rent logiskt kunna leverera 5 miljarder kr i skatteintäkter från levande älv! Fd Köksmästare och Kock som söker nya utmaningar i livet! har du dröm jobbet i fickan tveka inte att kontakta mig! Är även en utvecklare av hållbart fiske genom min wobbler tillverkning, kika in på sidorna nedan. http://saittarovafishing.wordpress.com/ https://vobblerfabriken.wordpress.com/ https://www.facebook.com/kenneth.h.karlsson https://www.facebook.com/groups/vobblerfabriken/?fref=ts Ring gärna +46730425517 savethebaltic@gmail.com

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on mars 8, 2015 by in Dioxin, Väröbruk.
%d bloggare gillar detta: