SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Framtidens mat är redan här


räkor

Dagens Nyheter lördagen 24 januari 2015

Nya tekniken ska förhindra brist på mat

Framtidens mat är redan här. Om några veckor är det svensk premiär för industriell odling av jätteräkor. Det är ett exempel på hur mat­produktionen förändras i en värld där befolkningen växer snabbt.

 År 2050 beräknas jordens befolkning ha ökat från dagens drygt sju miljarder till omkring nio miljarder. Ska maten räcka till alla och klimatförändringar bromsas måste välfärdsländer som Sverige ändra matvanorna.

Friterade gräshoppor och maskar dyker ofta upp som framtida föda. Men så drastiskt behöver vi inte ändra middagsmaten, anser forskare.

– Vi kommer nog att äta ungefär samma sak. Men produktionssätten blir annorlunda, säger Anders Kiessling, professor i akvakultur vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Hållbara matvanor handlar om att äta mindre och bättre kött, mer proteiner från växtriket som bönor och mer från hållbara odlingar i vatten, och då kanske inte bara fisk och skaldjur.

– Jag tror att alger är potentiellt jätteintressant för framtiden, säger Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden.

Enligt FN:s matorgan FAO måste produktionen av livsmedel öka med minst 60 procent till 2050. Men prognosen är ett trubbigt verktyg.

– Siffran förutsätter att vi uppför oss som i dag. Att öka produktionen i stället för att minska svinnet är mindre smart, säger Anna Richert.

I dag bor över hälften av världens befolkning i städer. Den siffran ökar hela tiden. Världens jordbruks­marker är utnyttjade till bristningsgränsen.

Klimatförändringar kan ytterligare förvärra situationen.

– Vi måste fundera på hur vi kan få in matproduktionen i staden, undvika transporter och hur vi ska återanvända resterna, säger Anders Kiessling på projektet Urban matförsörjning i en globaliserad värld som stöds av statliga innovationsmyndigheten Vinnova.

Han anser att odlingar som inte är bundna till åkerjord behövs för att avlasta markerna.

Det handlar om slutna system i växthus eller bassänger där man har full kontroll över allt som kommer in och ut.

Odling i vatten, akvatisk odling, har pekats ut av bland andra FAO som en av vägarna till att lösa framtidens proteinbehov. Hälften av all fisk som äts i dag är odlad.

– I dag odlas 600 arter i vatten. I princip allt du äter av vattenprodukter kan också odlas, säger Anders Kiessling.

I Sverige skulle exempelvis gös och piggvar kunna odlas.

Slutna system är oberoende av väder och därmed både lättare att planera och mer effektiva. På grund av vädret skördas bara drygt hälften, 60 procent, av det som odlas i Norrland.

Stadsodling i bassänger och växthus kan ske i stor skala på gamla industriområden eller hustak. Uppvärmningen ska komma från överskottsvärme från stad och industrier som i dag bara går upp i rök.

– Vi tycker det är intressant att man vill använda spillprodukter från städerna. Men man ska se upp med vad det egentligen kostar energi- och pengamässigt. Det är viktigt att få fram nyckeltal så att man kan jämföra hur resurseffektiva olika system är, säger Jan Eksvärd, expert på hållbar utveckling med uppdrag för Lantbrukarnas riksförbund.

Om några veckor startar odling av jätteräkor i slutet system i ett industriområde i Uppsala. I sommar utvidgas den med odling i kommersiell skala i skånska Bjuv i samarbete med Findus.

Anna Richert tycker att en hel del positivt händer i Sverige, även om det finns globala utmaningar. Svenska köttkonsumtionen planar ut, kändiskockar lagar vegetariska rätter och trenden att äta upp hela djuret, inte bara filén, pekar åt rätt håll.

– Mat är lust och glädje. Det är inte svårt, hemskt och jobbigt, utan enkelt med förvånansvärt små förändringar, menar Anna Richert.

Jannike Kihlberg

jannike.kihlberg@dn.se

About tipota15

Jag heter Lena Hjärpne, född och uppvuxen i Stockholm. Är gift och har vuxna barn. Vi har sommarhus vid Höga Kusten där vi bor stor del av sommaren. Jag är engagerad i föreningen Rädda Höga Kusten som arbetar för att fiskodlingar i öppna kassar, med den miljöförstöring det innebär, ska upphöra och att modernare teknik, slutna system på land, ska användas.

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on januari 24, 2015 by in Fiskodling, Kommande generationer, Nils-Erik Vigren.
%d bloggare gillar detta: