SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Önskemål om hjälp från Nils-Erik Vigren, ordförande i föreningen Rädda Höga Kusten


fiskod[1]

Nils-Erik:
”Vi har ihärdigt fört ut uppgifterna om utsläppet av fosfor när fisk odlas i öppna kassar. Våra uppgifter har inte ifrågasatts av odlarna, de har varit i överensstämmelse med uppgifter från både Sverige och Norge, men nu är det flera instanser som börjat skilja på vattenlöslig och partikulär fosfor. För tillfället lutar jag mig mot de siffror som Länsstyrelsen i Västernorrland använder. De anger utsläppet från 600 ton odlad fisk till c:a 4 ton fosfor. De har stöd av marinbiologen Hans Kautsky, marinbiolog och docent vid Stockholms Universitet, som menar att det inte finns någon internationell vetenskaplig forskning som stödjer påståendet att skilja de två typerna av fosfor åt.

Men det gör Nordiska Rådet i sitt 400 sidor långa BAT-dokument, (BAT = Best AvailableTechnique) .Det gör också professor Anders Alanärä vid SLU i Umeå, det gör Tina Hedlund, fil mag. i biologi och det gör de som skriver miljökonsekvensbeskrivningarna.

Men de två första gör det med olika förklaringar. Genomgående är att de trollar bort det mesta av fosforn!

De som tillverkar foder anger fosforinnehållet i sitt fiskfoder. Det som nu är gångbart är att fodret innehåller 0,81 % fosfor, men med tillägget att 0,70 % är inom räckhåll.

Det förefaller, som om detta är den vattenlösliga delen av foderinnehållet. Själv har jag aldrig sett en fiskfodersäck. Men min ambition är att få innehållet analyserat i förhållande till innehållsförteckningen. Av någon fick jag namnet på en rysk kvinna, forskare vid Uppsala Universitet.

Men det måste finnas flera institutioner med kapacitet att analysera foder utifrån dess innehåll av fosfor?

Kan någon av er bistå mig med tips?! Om ifall, försöker jag via företag i Höga Kustens kommuner få ekonomisk hjälp för analysen. I första hand är det information om kontakter in mot forskarvärlden och kostnadskalkyl.

Närmast på agendan för Rädda Höga Kusten är ett överklagande gällande 8 års fortsatt odling i Mjältösundet av 1 200 ton regnbåge och ett överklagande i Mark- och Miljödomstolen för ett beviljat tillstånd av MPD att utöka i Omnefjärden.

För att i full utsträckning kunna utnyttja information från SMHI angående näringstransporten av fosfor från odlingar i Jämtland och Västerbotten via våra stora älvar till Bottenhavet, är det nödvändigt att få ett vetenskapligt belagt svar om den mängd fosfor som genereras från vattenbruk både på kort och lång sikt.

Den informationen har RHK både genom ideella och kommersiella rapporter från SMHI.

Får jag samarbeta med er är det min förhoppning att någon/några hör av er!

Min mejladress: nilserikvigren@hotmail.com

Telefon 070-3805527

Med vänlig hälsning!

Nils-Erik Vigren”

About tipota15

Jag heter Lena Hjärpne, född och uppvuxen i Stockholm. Är gift och har vuxna barn. Vi har sommarhus vid Höga Kusten där vi bor stor del av sommaren. Jag är engagerad i föreningen Rädda Höga Kusten som arbetar för att fiskodlingar i öppna kassar, med den miljöförstöring det innebär, ska upphöra och att modernare teknik, slutna system på land, ska användas.

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on december 28, 2014 by in Bevara Världsarvet Höga Kusten, Fiskodling, Lena Hjärpne.
%d bloggare gillar detta: