SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Skrivelse med anledning av HaV:s pågående arbete med tillstånds- och tillsynsvägledning för svenskt vattenbruk.


Mitt namn är Charlie Fredriksson. Bor på Frösön (Östersund) i Jämtland.

I Norge har föroreningar från en kassodling utretts av det Norska Miljödirektoratet (motvaras av svenska Naturvårdsverket). 2012-10-29 publicerade denna myndighet en utredning som bl a redovisade: Utsläpp från produktion av 780 ton lax, öring eller regnbåge kan jämföras med näringssaltsutsläpp från en befolkning på c:a 7 800 – 11 700 invånare.

 

När kassodlingsverksamheten i Jämtland började expandera, blev flera odlingar och  ökade från  20 – 40 ton till 3 200 tons storlek (100 ggr så stora), började jag fundera på och oroa mig för konsekvenserna för vårt sportfiske och våra rena vatten.                                                                  Därför har jag under två års tid nu grundligt läst in mig på vad expansionen kommer/kan komma att få för konsekvenser. Jämtlands län har pekats ut av kassodlingsförespråkarna som ett utmärkt område för minst 50 000 ton kassodling. Finns de som även ser möjligheter att odla över 100 000  ton i Norrland, sjöar och hav.

Har också under ett års tid deltagit i JV:s arbete avseende handlingsplanen för svenskt vattenbruk. Där jag ingår i den s.k. miljögruppen under ledning av prof. Björn Frostell, KTH. En grupp som hade att ta ställning till:  Ringa miljöpåverkan samt ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.  Gruppens sammansättning var mycket bred. Forskare, handläggare från MPD, miljöfolk från Lst, kassodlare och NGO. (NGO = Naturskyddsföreningen, Föreningen Rädda Höga Kusten samt undertecknad).  Gruppens diskussioner var, av förståeliga skäl, bitvis mycket intensiv. Men som Frostell uttryckte det:  ”Bra att det lyfts fram stora skillnader på synsätt. Handlingsplanen  måste absolut hantera dessa motsättningar för att uppnå ett bra resultat”.   Handlingsplanen är nu i det närmaste klar.                                                                                                                       (Ev frågor runt arbetet med handlingsplanen: Malin Skog JV och Björn Frostell, KTH)

Jag har också tagit del av de problem som uppstått vid Storuman och Höga Kusten.

Med ledning av ovanstående anser jag mig vara ytterst påläst om vad storskalig kassodling innebär. Verksamhet, tillståndshantering, tillsynsverksamhet, jordbruksverkets ambitioner samt omfattande empiriska  kunskaper om miljökonsekvenser som redan uppstått.

Mot bakgrund av inhämtade kunskaper samt att jag med egna ögon ser hur Jämtländska  vatten, redan efter c:a 4 000 tons kassodling, kraftigt påverkas, har jag alltmer kommit att ifrågasätta denna verksamhet och dess omfattande miljöpåverkan.

Jag har deltagit vid lokala politiska partiers gruppmöten, skrivit debattartiklar mm.  Med sakliga argument/fakta och bilder på föroreningar har jag försökt belysa den enorma utmaning för vår vattenmiljö som storskalig kassodling innebär.                                              (Storskalig är ej definierat i branschen men betraktas vanligen som: över 100 ton)

 

HaV-skrivelse (1)

unnamed (15)

 

Bakgrund till kassodlingsexpansion i Sverige

Orsak 1

Regeringen, dvs Centerpartiet/Eskil Erlandsson tillsatte en statlig utredning som leddes av den f.d. jämtländske riksdagsmannen Håkan Larsson.  Med (enligt egen utsago) avundsjuka blickar på Norges laxodlingar publicerades 2009: Sverige-Det växande vattenbrukslandet.              Med ett ur flera synpunkter tveksamt och bristfälligt vetenskapligt underbyggt underlag kom utredningen fram till att regleringsmagasin (”ändå förstörda vatten”) i Norrland var ytterst väl lämpade för kassodling. Vilket bygger på två  obevisade påståenden i utredningen:

  1. Att regleringsmagasinen har blivit oligotrofa (näringsfattiga) pga regleringen.                Vilket är ett obevisat påstående. Dels för att fosforhalter före reglering ej finns uppmätta, dels för att även oreglerade/alla sjöar i Norrlands inland/fjälltrakter är oligotrofa.
  2. Att näringsläckage(foderspill och fekalier) från fiskodling kan ses som ett positivt  näringstillskott i näringsfattiga vatten med  bl a ökad vild fiskproduktion som följd och därför kan ses som en restaurering av regleringsmagasin.                                                                              

I utredningen anfördes Landösjön som ett utmärkt exempel på denna restaurering.                                   Men som enda och högst irrelevanta vetenskapliga bakgrund  för punkt 2 har ett försök 2007 i Stora Mjölkvattnet redovisats. Här tillfördes små mängder konstgödning i reglerings-magasinets strandzoner och fiskens tillväxt gynnades påtagligt.  Denna effekt går ej att jämställa med 1000-tals ton fiskfekalier som dumpas på stora djup. Vilket också forskningsledaren i Mjölkvattnet, Göran Mellbrink,  har fört fram i flera sammanhang.

Trots detta implementerades 1) + 2) sedan kraftfullt av SLU-forskarna Anders Kiessling och Anders Alanära och gäller nu  som  ”sanningar”, trots att de ej är vetenskapligt underbyggda.  Alanära modifierade och skräddarsydde dessutom den ålderstigna  Vollenweiderformeln (avser teoretisk fosforpåverkan) så att den kunde passa in bra i detta sammanhang.  Kiessling framförde också  visioner om nya och inhemska  fiskfoder (Baltic Blend) som skulle revolutionera verksamheten,  t o m skapa ett ekologiskt kretslopp. Vilket ytterligare fick kassodling att framstå som en ekologisk matproduktion.                                                                                                                           För sitt progressiva arbete i utredningen tillträdde sedan de båda forskarna sedan varsin nyinrättad professur i svenskt vattenbruk.

Eskil Erlandsson och Jordbruksverket följde upp utredningen och 2012 publicerades:                        Svenskt vattenbruk – en grön näring på blå åkrar, strategi 2012 – 2020.

Och som en följd av strategin  har nu JBV  sin handlingsplan snart klar.

 

 

Orsak 2

En annan orsak till expansionen i Sverige är den miljömässigt svaga lagstiftning som ligger till grund för tillstånd och tillsyn. Ålderstigna lagar, prejudikat och förordningar som tar liten hänsyn till nyare miljökvalitetsmål  fastställda av riksdagen 1999 och 2005. Tillkommer så EU:s miljömål som vi också måste förhålla oss till.  Men den kanske största bristen är att lagar och myndigheter är tagna på sängen av/ej kan hantera  storskaligheten som dagens tillståndsansökningar uppvisar. Vilket nu utnyttjas av kassodlingsintressenter.

Orsak 3

I huvudsak ägs  de nuvarande kassodlingstillstånden av bolag från/eller kopplade till  Estland, Finland, Norge och Åland.  Varför ?                                                                                                                                                      Estland och Finland har för grunda sjöar och kustvatten att odla laxfiskar i.                                                                            I Norge får fisk ej odlas alls  i sötvatten, vilket den för Norge intressanta fiskarten Röding kräver.                                                                                                                                                            På Åland medförde c:a 13 000 ton kassodling en omfattande nedsmutsning av den turistiskt viktiga skärgården.  Landskapsregeringen införde därför ett totalstopp för nya odlingar samt skärpte miljökraven för de befintliga odlingarna.  Vilket innebar att  kassodlingarna  tvingades till havs/lades ner eller flyttade verksamheten till Sverige(för att få fisk till sin uppbyggda slakterikapacitet).                                                                                                                                                       Nästan alla nya ansökningar som nu ligger hos MPD är inlämnade av åländska, estländska och finska intressenter.                                                                                                                                             Dvs Sveriges mycket ”svagare” miljölagstiftning utnyttjas av våra grannländer.

Tillståndsprocessen

Miljöprövningsdelegationer(MPD) vid Lst har att miljöpröva kassodlingsansökningar och sedan meddela beslut om ev tillstånd.                                                                                       Tillstånd som skall vara villkorade och tidbegränsade(undantag finns).                                                                Som underlag för MPD:s beslut ligger många faktorer, bl a den MKB som medföljer en ansökan. Både MPD och MKB:r fokuserar i mycket hög grad på fosforhalter/utrymme där resonemang/uträkningar i hög utsträckning baseras på teoretisk och/eller odlingsanpassad fosforpåverkan (enligt det ifrågasatta resonemanget enligt ovan, orsak 3).                                  I  MKB:r och MPD-villkor förekommer andra miljöparametrar sparsamt. Som ex.vis rymningsfisk, smittor, sedimentering, nedsmutsning, obalanser i vattenbiotopen, påverkan på vildfisk-bestånd, dricksvattentäkter. Vilka också är avgörande faktorer för  de fastställda  miljömålen ”Levande sjöar och vattendrag” , ”Bilogisk mångfald” , ”God ekologisk status”.

Jag har haft långa diskussioner med Tomas Rydström, handläggare för vattenbruk hos MPD i Västernorrland. Har även läst hans rapport till HaV 2013-09-26 betr. Vattenbrukets näringsämnesbelastning. Tomas är bekymrad över att hans förordningar, regler samt att  bristen på empiriska kunskaper från kassodlingar ej är tillräckliga för bedömningen av miljöpåverkan. Framför allt mot bakgrund av att ansökningar och tillstånd numer omfattar så mycket större odlingar. Eller som han själv så sardoniskt uttrycker det i sin skrivelse till HaV:                                                                                       ”……så kan bara tillståndsmyndigheten bara pröva och se (trail and error)”

Symtomatiskt är att samtliga kassodlingstillstånd under senare år alltid överklagas till Mark- och Miljödomstolen. Av Lst, berörd lokalbefolkning eller av odlingsföretaget. Eller nu som senast, av alla ovan nämnda parter. Vilket med all tydlighet visar på att tillståndsprocessen ej medför acceptabla resultat eller är speciellt väl förankrad hos berörda.

 

Tillsynsverksamheten

Tillsynsverksamheten utövas idag av många myndigheter.                                                                   – Livsmedelsverket har att kontrollera fiskens tjänlighet som människoföda.                                     – Jordbruksverket har att kontrollera fiskhälsan.                                                                                    – Länsstyrelsen har att kontrollera ev miljöpåverkan i omgivningen                                                                – Det som i alldagligt tal benämns tillsyn av odlingen sköts av Lst eller Kommunen.                                                              – (Ev andra myndigheter som Arbetarskyddsstyrelsen, Brandmyndigheter).                                   – Kan även HaV nu komma ifråga ??

Vid ev misstänkt miljöpåverkan i ett odlingsvatten har Lst ytterst små resurser att undersöka saken, vilket gäller såväl personellt  som ekonomiskt.

Den s.k. tillsynen av odlingen innebär: Enbart att granska odlingsföretagets årliga rapport som skall inlämnas senast 31 Mars påföljande år. Dvs att företaget har uppfyllt de villkor som  bifogats odlingstillståndet. Uppgifterna kan ex.vis avse uppgiven foderförbrukning, mängd fisk, fosforhalter, rymningar, kemikalieanvändning mm.

3 olika myndigheter har att, var för sig, ta ställning vid olika typer av problem som odlingen kan orsaka. Vilket hittills har ställt till stora problem när allmänheten ifrågasätter någon del av verksamheten, dvs vart ska man vända sig.

Anmärkningsvärt:                                                                                                                                Miljöinspektören I Strömsunds Kommun, som har tillsynen vid Sveriges största fiskodling 3 200 ton, känner sig f n lite osäker på definitionen av sitt uppdrag.                                            Har nu därför tillskrivit en rad myndigheter och vill ha klarlägganden betr  sitt arbete.

Fiskfekalier och foderspill medför automatiskt stora sedimentlager under kassodlingar och odlingens närområde. Fekalier och foderspill uppblandat med vatten innebär enorma volymer sediment. 1 000 ton odling innebär 400 – 500 ton fekalier. Dvs ett långtradarlass  varannan vecka med fiskbajs som, på samma plats, tillförs under 6 – 7 varma sommar-månader (regnbåge kan ej utfodras vintertid) i regleringsmagsinens då relativt  stillastående  vatten. Jämtländska. Storsjön skall, enl Aquabestprojektets GIS-anlys, kunna medge 9 000 ton kassodling, vilket innebär 4 långtradarlass med fiskbajs/vecka under 7 månader.  (Nuvarande odlingstillstånd i Storsjön f n 100 ton, ansökningar om 5 000 ton ligger hos MPD)                                                                                                                          Sedimentens förruttnelseprocess är mycket syreförbrukande och producerar stora mängder metangas. I sedimenten går också 50 % av, den genom fodret, tillförda fosforn förlorad på stora djup. Dvs 3 – 4 ton fosfor/1000 ton kassodling går till spillo. Av denna ändliga resurs.

Föroreningar, obalanser i vattenbiotopen

Synliga och påtagliga: Flytande fett, fett på stränder, smutsigt vatten, algblomningar, onormal växtlighet, sjuk vildfisk, onormal påväxt på båtar, omfattande strand/vatten-föroreningar av döda vattenväxter, vattenkvalitét ifrågasatt som bad- och dricksvatten.                                         Osynliga, men troliga: Omfattande förändringar/obalanser i planktonvärlden, förändringar i bottenfauna, påverkan av fisk och fiskätande djur, påverkan vattenfågel.

 

 

About HOLY WATER

Honesty and fairness in all instances! fishing is not a right just a duty to care. Imagine what Norrland could deliver! based on Mörrums salmon fishing versus 300 mil living river! this should logically be able to supply 5 billion in tax revenue from live river! Former chef and chef looking for new challenges in life! Do you have a dream job in your pocket, do not hesitate to contact me! Ärlighet och rättvisa på alla instanser! fisket är ingen rättighet bara en skyldighet att vårda. Tänk vad Norrland kunde leverera! räknat på Mörrums lax fiske kontra 300 mil levande älv! detta borde rent logiskt kunna leverera 5 miljarder kr i skatteintäkter från levande älv! Fd Köksmästare och Kock som söker nya utmaningar i livet! har du dröm jobbet i fickan tveka inte att kontakta mig! Är även en utvecklare av hållbart fiske genom min wobbler tillverkning, kika in på sidorna nedan. http://saittarovafishing.wordpress.com/ https://vobblerfabriken.wordpress.com/ https://www.facebook.com/kenneth.h.karlsson https://www.facebook.com/groups/vobblerfabriken/?fref=ts Ring gärna +46730425517 savethebaltic@gmail.com

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: