SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Frågor kring näringsfattiga vatten.


När en fiskodlare vill etablera sin verksamhet i en sjö eller strömmande vattendrag så bör vattenkvalitén vara ren och näringsfattigt.  Därför anser många forskare och experter att vattenkraftens dammbyggnader i Norrlänska vatten är speciellt lämpade för fiskodling.

fiskod[1]

Naturligt näringsfattiga (oligotrofa) sjöar finns vanligen i norra och mellersta Sveriges mer höglänta områden, ofta över den så kallade högsta kustlinjen.

Det finns idag ca 2 200st vattenkraftverk i Sverige som ger näringsfattiga vatten.

576723_3177395715529_876800207_n

Vattenmagasin  får näringsfattigt vatten genom den onaturliga nivåskillnaden mellan hög- och lågvatten får ett stört ekosystem. Detta beror på att den huvudsakliga produktionen av djur och växter normalt sker vid stranden ned till c:a 6 meters djup. De konstanta svängningarna i vattenstånd gör att näringsämnen transporteras bort från den produktiva strandzonen så att vattenmagasinen drabbas av näringsbrist.  Nedströms dammen kommer den gamla strömfåran att vara ömsom torr och ömsom ha högvatten – en förändring i levnadsmiljön som blir svår att anpassa sig till för samtliga arter. I uppströmsdammen får man också en kraftig förändring, där bland annat bottenförhållandena förändras genom sedimentering. De förändrade flödesmönstren har effekter på fisk och bottenlevande djur genom att vattnet som släpps ofta tappas från botten av vattenmagasinen och därför håller en högre temperatur. Den höga temperaturen gör att ämnesomsättningen hos organismerna ökar vilket leder till svält.

Påverkar näringsfattiga vatten Östersjöns miljö? 

Östersjön är ett avrinningsområde där våra sjöar och strömmande vattendrag spelar en viktig roll för Östersjöns marina mångfald. Under senaste årtiondet har det inkommit en mängd med larmrapporter om att bottendöden kryper sig allt närmare kusten och att mångfalden i Östersjön har flera bristsjukdommar  bl a tiaminbrsit ( B1 vitamin). De arter som är särkilt drabbade är  sjöfåglar, fiskar och bottenfaunan. Även rapporter om  landlevande djur så som Älgdöd  beror på tiaminbrist. Kan vattenkraftens näringsfattiga vatten spela en viktig roll för vitaminbristen?

Kisel Ett viktigt ämne
Löst kisel spelar en stor roll i näringsväven genom kiselalgerna.
Dessa behöver löst kisel för att bygga upp sina
skal. Kiselalgerna är en mycket viktig och populär föda
för djurplankton vilka i sin tur fungerar som föda för
fisk. De kiselalger som inte blir uppätna sjunker snabbt
till botten när de dör. Där blir de föda för bottenlevande
djur som i sin tur äts av fiskar.
Löst kisel bildas genom vittring av olika bergarter.
Vatten och organiska syror är en förutsättning för vittring.
De högsta kiselhalterna återfinns i de norrländska
skogsälvarna, där det finns en relativt hög nederbörd och
god tillgång på organiskt material som vid nedbrytning
ger organiska syror.
Förändrad tillförsel
Under det senaste seklet har de flesta av de stora älvarna
reglerats för att utvinna vattenkraft i norra Östersjöns
avrinningsområde. Dessa förändringar har inneburit
minskad transport av kisel till havet. Vid en älvreglering
ökar vattnets uppehållstid i dammarna vilket
gör att många ämnen, som kisel, tas upp av olika organismer
och sedimenterar innan vattnet rinner ut i havet.

Regleringen av Sveriges vattendrag har pågått i ca 100 år. Kiselhalterna är fortfarande höga i de norra delarna av Östersjön där vi har oreglerade älvar. Längre söder ut särskilt i Rigabukten och Finska viken men också egentliga Östersjön, är kiselalgernas möjlighet att växatill begränsad.

Enligt många klimatexperter orsakas övergödningen i Östersjön av ökad tillförsel av näringsämnen, fosfor, kväve och att klimatförändringarna påskyndar övergödningen.

Nu visar EU:s SIBER projekt att det är förhållandet mellan, fosfor, kväve och kisel som avgör övergödningens omfattning. Samt att vattenkraftens dammbyggnader är huvudorsaken till de sjunkande kiselhalterna.

Kiselhalten började minska när man byggde de stora kraftverksdammarna på 1950- och 60-talet. Minskningen av kisel fortsätter sedan under 1900-talets andra hälft och fortgår fortfarande  in på 2000 talet till i dag 2014.

Ger närinsfattiga vatten brist på B1 vitamin/ tiamin? 

Sedan början av 2000-talet har döende och döda sjöfåglar upptäckts längs kusten till Östersjön. De döende fåglarna har ofta uppvisat förlamningssyndrom i det som kommit att kallas fågeldöden. Det saknas entydiga svar på varför fåglarna dör. En förklaring som lanserats på senare år är att brist på ett B-vitamin (tiamin) orsakar fågeldöden på ett liknande sätt som sjukdomen M74 påverkar laxpopulationer i Östersjön.

Förlamad havstrut i Ronneby skärgård. Foto: Le Carlsson/TT bildFörlamad havstrut i Ronneby skärgård. Foto: Le Carlsson/TT bild

Mistra EviEM har på initiativ av Hav- och vattenmyndigheten undersökt förutsättningarna för att genomföra en systematisk utvärdering av huruvida tiaminbrist hos fåglar kan vara en huvudorsak till de omfattande och kraftiga minskningarna av fågelpopulationer i Östersjön under senare år. Av de minskande arterna har forskare konstaterat tiaminbrist hos bland annat gråtrut och ejder.

KISEL – en doldis med stor betydelse

Fågeldöd 

Älgdöd

Fisksjukdomar i Östersjön

 Tiaminbrist/ Metabolism och Beriberi 

Tiamin, eller vitamin B1 som det även kallas, är ett viktigt koenzym vid metabolism avkolhydrater och är viktigt för normal funktion av hjärnan och centrala nervsystemet.

Tiaminbristen leder till nedsatt metabolism av kolhydrater, vilket gör att cellerna drabbas av energibrist. Oavsett om personen får i sig tillräckligt med energi från maten kommer kroppen inte kunna använda den för att producera energi till cellerna.

Sjukdomsmekanismen bakom beriberi är att tiaminet ingår i ämnet tiaminpyrofosfat, som är ett viktigt kosubstrat i pyruvatdehydrogenaskomplexet.

385035_3658824150939_1762488305_n

Läs även:

WWF ger svar på tal

Vattenkraften måste omvärderas

Tiaminbrist kan vara en orsak till fiskdöden

Bilder på Tiamin/ Kisel/ B1 vitamin.

kiselalger

Kisel/ B1 vitamin

diatoms1

diatoms5

           diatoms3

Just nu pågår ett EU-projekt där forskare från Danmark, Finland, Lettland, Polen och Sverige samarbetar.  

Studien ingår i ett EU-finansierat projekt, SIBER som står för Silicate and Baltic Sea Ecosystem Response.

Utförd forskning visar att kiselhalterna i Östersjöns vatten har minskat under perioden 1970-2001 med 50%.

 SIBER projektet  visar att övergödning och vattenkraftens dammbyggnader är de två huvudorsakerna till de sjunkande kiselhalterna.

Läs artikel Här

About Bror Högbom

Är en lugn man i sina bästa dagar. Tycker om allt inom skapande så som konst, uppfinningar och musik. Driver även frågan om Kiselbristen i Östersjön på Save The Baltic-Water for Life:s blogg. Kisel ( tiamin) är en hörnsten för Östersjön. Är producent för Save The Baltics nystartade webb-TV. https://savethebaltic.wordpress.com/2016/07/29/nu-har-svaret-kommit-kiselalger-innehaller-bl-a-kolhydrater-protein-oljor-fett-vitaminer-bland-annat-vitamin-b12-och-thiamin-b1-vitamin/

6 comments on “Frågor kring näringsfattiga vatten.

  1. Pingback: Vattenkraft på hög höjd eller längst upp i älvsträckan är minst skadlig för Östersjön. | SAVE THE BALTIC

  2. Pingback: 75 procent av alla svenska fågelarter är drabbade av tiaminbrist | SAVE THE BALTIC

  3. Pingback: Fiskevård är en konstgjord andning | SAVE THE BALTIC

  4. Pingback: Ocean Drifters | SAVE THE BALTIC

  5. Pingback: Och det visste man redan för nästan 100 år sedan | SAVE THE BALTIC

  6. Pingback: Framtidens vattenkraft. | SAVE THE BALTIC

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on oktober 30, 2014 by in Uncategorized.
%d bloggare gillar detta: