SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Valspecial: Den bortglömda fiskepolitiken


Vilka partier satsar på fiskepolitiken? Johan Bohlin vid Uppsala universitet har undersökt saken. Slutsatsen är att miljöpartiet, vänsterpartiet och folkpartiet för den tydligaste och mest seriösa fiskepolitiken, medan moderaterna och socialdemokraterna utan tvekan har ”fokus på annat håll”.

http://supermiljobloggen.se/kolumn/2014/09/valspecial-den-bortglomda-fiskepolitiken

Vad är Fiskepolitik?

I politiska sammanhang faller jordens alla hav, dess invånare, och vår politiska hållning gentemot dem under banderollen fiskepolitik. Detta inkluderar alltså inte bara själva fiskeindustrin, som det något vaga namnet antyder, utan också klimatpolitik och hållbar utveckling som berör marina miljöer i sin helhet. Att människans inverkan på klimatet är enorm har bevisats. Den hos allmänheten bristande medvetenheten om marina miljöer och det nästintill obefintliga utrymme som ges i media till fiskepolitiken gör att de flesta inte vet hur allvarlig situationen är. Medan det idag är väl känt, och talas flitigt om, att köttindustrin är en stor miljöbov, eller att genmodifierade och hårt besprutade grödor konkurrerar ut ekologiska och närproducerade alternativ; så är det jämförelsevis sällan man hör någon höja rösten om regelvidrigt överfiske, total förstörelse av korallrev och andra marina ekosystem vid bottentrålning, eller de redan långt gångna konsekvenserna av eutrofiering (övergödning). Istället råder en farlig missuppfattning om att hav och fisk skulle vara en fritt tillgänglig naturresurs som löper risk att brukas av alla men vårdas av ingen.

Med anledning av denna situation och det stundande riksdagsvalet åtog jag mig att dyka ner under ytan för att se hur det egentligen ligger till med riksdagspartiernas, och feministiskt initiativs, fiskepolitik. Jag ställde följande tre frågor till samtliga partier:

  • Vilken fiskepolitik för ni under kommande mandatperiod?
  • Hur ser budgetanslag och motioner inom fiskepolitik ut från ert håll inför kommande mandatperiod?
  • Övriga kommentarer?

Under den utsatta tidsramen hann jag få svar från vänsterpartiet, miljöpartiet, kristdemokraterna, folkpartiet, feministiskt initiativ och sverigedemokraterna, och för de partier vars svar uteblev hämtade jag svar på mina frågor från respektive partis hemsida. Genom denna undersökning stod det klart att samtliga partier för någon form av fiskepolitik, även om de fiskepolitiska frågornas prioritering varierar kraftigt. Kategoriseringen varierar också mellan partierna på deras hemsidor; Vänsterpartiet och samtliga allianspartier samlar sin fiskepolitik under rubriken ”fiske” (undantaget folkpartiet, som har både ”fiske” och ”havsmiljö”), (Mp) väljer rubriken ”hav, vatten och fiske”, (S) lägger in fiskepolitiken under ”jordbruk och fiske”, (F!) under ”skog och hav”, och (Sd) under rubriken som sammanfattar hela deras miljöpolitik ”Partiet för en seriös miljöpolitik”. Glädjande nog stod det klart att det finns seriös och genomtänkt fiskepolitik på båda sidor av det politiska spektrumet.

Det verkar råda blocköverskridande konsensus kring att fiskepolitiken är en viktig fråga som behöver lyftas fram, och att det är ett område där mycket har gjorts, men där mycket också kvarstår att göra. Det bör också nämnas att fiskepolitiken naturligtvis aldrig är fristående från övrig politik, och att de olika ideologiska grunderna också ger olika förutsättningar för vilka frågor partierna i slutändan kan driva igenom. Med detta i åtanke följer här en genomgång, parti för parti, av svensk fiskepolitik inför valdagen den 14:e september.

Moderaterna

Från statsminister Reinfeldts partikansli fick jag inget svar på mina frågor, och kan därför enbart utgå från vad som skrivs på partiets hemsida. Under rubriken ”fiske” förklarar (M) att fiskepolitiken främst ligger på EU-nivå, där den tidigare har haft brister, som (M) har drivit en hård linje mot. De sätter också ned foten mot överfiske, att kasta ”skräpfisk” överbord och avslutar med att ”skattebetalare inte ska betala för EU:s stödköp av fisk för att upprätthålla högre priser”.

De poänger som görs är viktiga, då exempelvis överfisket är ett av de största problemen inom fiskindustrin, men av Sveriges (enligt senaste mätningarna) näst största parti måste medborgarna kunna förvänta sig mer. Detta med reservation för att (M) inom alliansens samarbete eventuellt kan ha överlämnat huvudansvaret för dessa frågor till andra partier.

Centerpartiet

Centerpartiet framhäver sin roll som småföretagens parti så ofta de kan, och gör så även under rubriken ”fiske” på sin hemsida. Jag vill hävda att (C) gör två huvudsakliga poänger i presentationen av sin fiskepolitik. Den första är att bevara och utveckla fiskebestånden, och den andra är att underlätta för alla former av företagande inom fiskeindustrin. (C) vill också utveckla fisketurismen, men går inte in på den frågan närmare. Vid sidan av huvudpoängerna presenteras också en punktlista med mer konkreta förslag, där de vill främja hållbar fiskodling och småskalig fiskeföretagsamhet, forskning kring insjöfiske och vattenbruk, samt en ”ny gemensam fiskepolitik i EU för ett långsiktigt hållbart och lönsamt fiske”.

Liksom (M) är också (C:s) fiskepolitik sparsmakat beskriven på deras hemsida. De bibehåller genom sina ställningstaganden sin självbild som småföretagens parti. Att fiskebeståndens överlevnad och utveckling är av stor vikt råder det inget tvivel om, och det är positivt att (C) understryker detta, liksom de understryker att ”levande hav och vatten är en av våra viktigaste frågor”, även om deras fiskepolitik verkar gå ut på att främja småföretagaren i lika stor utsträckning som fisken och havsmiljön.

Kristdemokraterna

På partiets hemsida stod inte mer än följande tre meningar under rubriken ”fiske”:

”Kristdemokraterna anser att fisk i första hand ska fiskas för människoföda, Fiske ska ske i hållbara mängder för respektive art/bestånd. Fiskenäringen ska bedrivas inom systemet med utbytbara fiskerättigheter. Det kustnära fisket ska värnas.” (kristdemokraterna.se)

Denna sammanfattning utgör en god syn på läget men en relativt intetsägande fiskepolitik på egen hand. Natasa Ristic Davidson besvarade mina frågor utförligt och gav en tydligare bild av vad (Kd) vill göra. För kommande mandatperiod har de utarbetat 9 förslag som de vill genomföra. Dessa syftar bland annat till: att hindra fortsatt överfiske / fjärrfiske (fiske utanför Europeiska vatten), att fiskarnas lekområden skall fredas under lekperioderna samt att redskap och metoder regleras och utvecklas mot mer långsiktigt hållbara och lönsamma alternativ, för att nämna några. Davidson påpekade också att alliansen är ett samarbete fyra partier emellan och därför kan inga svar ges gällande de enskilda partiernas budgetanslag till fiskepolitiken. Under ”övriga kommentarer” gjorde hon också ett viktigt ställningstagande:

Fiskeripolitiken kan inte utformas frikopplad från havsmiljöpolitiken. Haven utgör känsliga ekosystem, där de olika arterna har viktiga roller. Om en art försvinner eller minskar kraftigt rubbas balansen i havens känsliga ekosystem.

Sammanfattningsvis så har (Kd) en långt mer genomtänkt fiskepolitik än de tre textraderna på deras hemsida. Detta är bra, men som en av alliansens, sett till röstantal, mindre partier kvarstår frågan om vilken förmåga de har att driva igenom sin fiskepolitik.

Folkpartiet

Här är ett av få partier som utan tvekan har lagt mycket ”krut” på sin fiskepolitik. På deras hemsida finner man de två rubrikerna ”fiske” och ”havsmiljö”, som presenterar inte mindre än 18 konkreta förslag inför framtiden, kombinerat med 6 punkter titulerade ”det här har vi gjort”, som visar hur partiet bland annat har bidragit till att skapa en hållbarhetskommission och till att inrätta Sveriges första marina nationalpark.

De 18 förslagen visar att (Fp) har tagit sig tid att se över den rådande situationen för fisk och hav och förslagen genomsyras därtill av långsiktighet och hållbarhet, snarare än av vinstintresse. Utöver den väl presenterade fiskepolitiken kom också svar på mina frågor från Therése Quiding. Förutom att understryka vikten av långsiktighet och hållbarhet i frågorna om fiske och havsmiljö gav hon också ett konkret svar gällande regeringens budgetanslag till fiskepolitiken:

”I år satsar regeringen 673 miljoner kr på havs-och vattenmiljö, vilket bl.a. kan användas för fiskevårdsprojekt. […]FP utesluter inte att anslaget kan komma att höjas framöver.”.

Man ska dock komma ihåg att precis som för (C) och (Kd) spelar alliansfaktorn en roll också för (Fp:s) fiskepolitik. Det är dock likafullt glädjande att se (Fp:s) ordentligt genomarbetade förslag till fiskepolitik.

Sverigedemokraterna

På sverigedemokraternas hemsida ägnas totalt fyra kortare textstycken åt att sammanfatta deras miljöpolitik. Två av dessa berör hav och fiske, och partiet tar upp situationen i Östersjön som den fiskepolitiska fråga som för dem är viktigast, och vill därför införa skärpta straff för ballastdumpning från fartyg och föreslår ett större samarbete mellan Östersjöländerna. (Sd) gör också ett tänkvärt ställningstagande:

”Trots att vatten är källan till allt liv är respekten för det livsviktiga vattnet i många fall undermålig.”

Josef Fransson vidhåller partiets EU-kritik även inom fiskepolitiken, och anser att ”EU:s subventioner till fiskeflottan måste snarast avvecklas.” Liksom (Kd) vill de också se fredade lekområden för fisk och påvisar också behovet av områden med trålningsförbud. På frågan om budgetanslag och motioner svarar Fransson:

”Vi har satsat medel för att utveckla framför allt vattenbruket. Sverige har en stor potential att odla t.ex. röding och regnbåge.”

Mer information än så finns inte att tillgå när det gäller (Sd:s) fiskepolitik. Deras fokus ligger uppenbarligen på annat håll, men för framtiden kan de behöva arbeta ut ett bredare underlag för sin fiskepolitik.

Feministiskt Initiativ

För (F!) ligger med största sannolikhet allt fokus på att ta sig in i riksdagen. Detta har inte hindrat dem från att arbeta fram ett politiskt program där fiskepolitiken får plats. De visar sig uppmärksamma på konsekvenserna av eutrofiering, behovet av internationellt samarbete och jordbrukets roll i det hela och presenterar under rubriken ”skog och hav” tre konkreta förslag som de vill verka för i riksdagen.

I dessa förslag ger (F!) exempel på genomtänkt och riktad EU-kritik, där de anser att den svenska regeringen måste bli ”mycket mer offensiv” gentemot EU i fiskepolitiska frågor. Detta kombineras med förslag om importförbud för jätteräkor och trålförbud i Natura 2000-områden, vilka tillkom för att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. Marita Strand besvarade mina frågor med följande:

”Världens och Europas hav håller på att tömmas. En alltför generös fiskepolitik har tillåtit de gemensamma resurserna i haven att överutnyttjas. Fi vill se en fiskepolitik där hänsyn tas till hotade bestånd och fler marina områden skyddas. EU:s fiskekvoter måste skärpas.”

Detta är ett bra, om än förhållandevis smalt, fiskepolitiskt underlag för (F!) att bygga vidare på i riksdagen.

Vänsterpartiet

Under rubriken ”fiske” befäster (V) sin roll som EU-kritiskt parti, bland annat genom att ta ställning mot EU:s handelsavtal med länder utanför EU. I övrigt är rubriken kortfattad, men (V) länkar som enda parti vidare till riksdagsmotioner de har lagt för sin fiskepolitik, där en omfattande, långsiktig och ekosystembaserad fiskepolitik presenteras (vansterpartiet.se). (V) är det enda av partierna som ger klara besked om vad de är villiga att arbeta för i riksdagen. Partiet tar på det sättet steget från politisk retorik till att visa hur de för den politik de talar om. Inkomna svar från Peter Ekelund hänvisar dessutom till två riksdagsmotioner och två budgetmotioner där anslagen till relaterat miljöarbete redovisas i förhållande till den sittande regeringens motsvarighet. (Se appendix, Peter Ekelund)

Trots att de är ett av de mindre oppositionspartierna (enligt senaste mätningar) så är det på sin plats att ställa frågan om hur realistiskt det är att (V:s) fiskepolitik i slutändan kommer att genomföras. Men en väl genomtänkt och tydligt presenterad fiskepolitik behövs utan tvivel vid en eventuell ny regeringsbildning, och en sådan har (V) av allt att döma, att erbjuda.

Socialdemokraterna

Inte heller från Sveriges i nuläget största parti kom några svar. På deras hemsida ägnas två textstycken under rubriken ”jordbruk och fiske” åt fiskepolitik. I likhet med flera andra partier vill även (S) sätta stopp för överfisket. De ser möjligheterna till fler jobb, större vinster och mindre miljöpåverkan genom ansvarsfullt och hållbart fiske.

”Vi är också emot slöseri som till exempel så kallat utkast. Utkast innebär att man kastar fisk, även matfisk, överbord för att det till exempel är fel art för den aktuella kvoten. Fisken överlever sällan en sådan behandling. Vi anser att sådant slöseri är oacceptabelt.” (socialdemokraterna.se)

Några konkreta förslag presenteras inte på hemsidan, och fokus ligger under denna rubrik till större delen på jordbruket. (S) gör ett antal ställningstaganden som inte är särskilt nytänkande eller radikala, och precis som för (M), så måste medborgarna kunna förvänta sig mer av den sittande regeringens främsta utmanare.

Miljöpartiet

Från ett parti som presenterar sig som grönt i både färg och namn förväntar man sig en gedigen fiskepolitik, och (Mp) levererar just detta.

Under ”Hav, vatten och fiske” följer underrubriken:

”Hittills har världens ledare blundat för överfiske och utsläpp. Vi ska öppna deras ögon och genom internationellt samarbete göra haven friska igen.”

Som enda parti har (Mp) också gjort en video där EU-parlamentarikern Isabella Lövin förklarar kopplingen mellan fiskepolitik och klimatpolitik. Tillsammans med de färgstarka broschyrerna ”10 gröna krav i fiskepolitiken”, ”Seger för ett hållbart fiske”, och en överlag estetiskt tilltalande presentation av sin fiskepolitik är (Mp) utan tvivel det parti som lagt mest resurser på marknadsföring, och på att göra denna fråga förståelig och lättillgänglig för allmänheten, vilket måste betraktas som ett hedervärt uppdrag. Genom att filma och citera Lövin sätter de också ett ansikte på sin fiskepolitik, för att på så vis göra den än mer lättillgänglig. Smart retorik i kombination med en genomtänkt fiskepolitik gör (Mp) till ett av relativt få glädjande inslag i fiskepolitiska sammanhang. (miljopartiet.se)

Charles Berkow besvarade mitt mail, men presenterade inte mycket mer än vad som redan stod att läsa på partiets hemsida. Den information som tillkom var följande:

”Vi har ingen särskild satsning på fiske. En del satsningar som tidigare funnits för t.ex. fiskevård ingår nu i budgetanslagen för åtgärder för hav och vatten.[…] Vi kommer att fortsätta ha ett nära samarbete med våra kollegor i Bryssel.”

Slutsats

Slutligen kan man konstatera att miljöpartiet, vänsterpartiet och folkpartiet som enskilda partier för den tydligaste och mest seriösa fiskepolitiken. Moderaterna och socialdemokraterna har utan tvekan fokus på annat håll och behöver utvärdera sina prioriteringar gällande en så stor miljöfråga som fiskepolitiken är. Kristdemokraterna har ett bra underlag som de bör kunna presentera bättre för allmänheten. Centerpartiet behöver se över hur de presenterar sin fiskepolitik då de i nuläget behandlar den lika mycket som en företagsekonomisk fråga som en miljömässig. Varken sverigedemokraterna eller feministiskt initiativ har gjort sig kända som miljö- eller fiskepartier, men de har allt att vinna på att utveckla sin fiskepolitik.

Men innan vi ser att någon i praktiken lyfter fram frågorna och tar debatterna kan ingen vinnare utropas. Med makt kommer ansvar , och oavsett vilka som regerar efter den 14:e september så är det hög tid för Sveriges makthavare att ta sitt ansvar även till sjöss, såväl i Östersjön och Västerhavet som i internationella vatten.

About HOLY WATER

Honesty and fairness in all instances! fishing is not a right just a duty to care. Imagine what Norrland could deliver! based on Mörrums salmon fishing versus 300 mil living river! this should logically be able to supply 5 billion in tax revenue from live river! Former chef and chef looking for new challenges in life! Do you have a dream job in your pocket, do not hesitate to contact me! Ärlighet och rättvisa på alla instanser! fisket är ingen rättighet bara en skyldighet att vårda. Tänk vad Norrland kunde leverera! räknat på Mörrums lax fiske kontra 300 mil levande älv! detta borde rent logiskt kunna leverera 5 miljarder kr i skatteintäkter från levande älv! Fd Köksmästare och Kock som söker nya utmaningar i livet! har du dröm jobbet i fickan tveka inte att kontakta mig! Är även en utvecklare av hållbart fiske genom min wobbler tillverkning, kika in på sidorna nedan. http://saittarovafishing.wordpress.com/ https://vobblerfabriken.wordpress.com/ https://www.facebook.com/kenneth.h.karlsson https://www.facebook.com/groups/vobblerfabriken/?fref=ts Ring gärna +46730425517 savethebaltic@gmail.com

One comment on “Valspecial: Den bortglömda fiskepolitiken

  1. akkomp
    september 12, 2014

    Reblogga detta på Akkomp's Blog och kommenterade:
    Angeläget !

    Gilla

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: