SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

Vår själ finns i markerna


 

 

Samerna har aldrig skapat stater.

De har aldrig styrts av kungar eller presidenter.

Aldrig har de fört krig.

De har inte samlat rikedomar i kistor och lador.

Ej heller byggt städer och monument efter sig själva.

Ej heller har de stiftat lagar” (Håkansson, 1996).

Markku

 

 

 

 

 

”Vår själ finns i markerna”

Om nödvändigheten att ratificera ILO-konvention 169 och Satyagraha; möjliggörandet av fria olydiga medborgare

Carl Larsson

SA11a

Wargentinskolan

Gymnasiearbete

VT 2014

Michael Ahlgren och Désirée Andersson – Kuivala


 

Abstract

This paper aims to contribute to a better understanding of the mining exploration conflict in Gállok, how and why the situation is formed as it is and how it may develop in a future. The situation is discussed and described from varied viewpoints, such as from literature in the area, interviews with local activists and through mass media.

 

The study is conducted using a qualitative approach. The most important findings consist of characterising the relation between Sámi people as a group and the state in terms of colonialism and racism. This was made possible through the use of obstacles as an umbrella term for varied sorts of oppression.

 

Finally is the government suggested to ratify the ILO-convention 169, which is found necessary for future generations opportunities to live good and sustainable lives in Sápmi. When issues linked to sustainability are based in “common sense” ideas, the underlying dynamism and complexity related to power become subtle and concealed. Tools are needed to facilitate scrutiny and reflexivity concerning the future of Sápmi, so that slightly different decisions are made visible.

 

Sammanfattning

Huvudsyftet med gymnasiearbetet är att bidra till bättre förståelse om konflikten kring planerad gruvdrift i Gállok, hur och varför den formas som den gör idag och hur detta kan utvecklas i ett framtidsperspektiv. Detta beskrivs och diskuteras med utgångspunkt från dels litteratur på området, dels intervjuer med lokala aktivister och dels massmedias rapportering.

 

En kvalitativ ansats ligger till grund för studiens genomförande. De viktigaste fynden som studien leder fram till är karaktäriserandet av relationen mellan gruppen samer och staten i termer av kolonialism och rasism. Detta blev möjligt genom tillämpandet av hinder som ett samlingsord för olika sorters förtryck.

 

Avslutningsvis föreslås den svenska regeringen ratificeraILO-konventionen 169, vilket ses som en nödvändighet för att framtida generationer ska kunna leva goda och hållbara liv i Sápmi. När frågor som angränsar till hållbarhet tillåts bottna i sunda förnuftet tänkande blir dess egentliga funktion att dölja bakomliggande maktrelationer. Det behövs kunskapsutveckling på området. På kort sikt behöver verktyg utvecklas som kan underlätta en djupgående granskning och reflektion av det sunda förnuftet så attlite annorlunda beslut utformas. På lång sikt behövs teknisk forskning och utveckling så att framtida gruvbrytning inte äventyrar livsvillkoren i Sápmi och planetens hållbarhet i stort.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. Inledning……………………………………………………………………………………………………………… 5

1.1 Bakgrund……………………………………………………………………………………………………………………………………………….. 5

1.1 Teoretisk referensram………………………………………………………………………………………………………………………… 6

2. Syfte…………………………………………………………………………………………………………………….. 7

2.1 Huvudsyfte och delsyfte…………………………………………………………………………………………………………………… 7

2.2 Frågeställningar:…………………………………………………………………………………………………………………………………… 7

3. Metod…………………………………………………………………………………………………………………… 7

3.1 Urval………………………………………………………………………………………………………………………………………………………. 8

3.2 Datainsamling………………………………………………………………………………………………………………………………………. 8

3.3 Dataanalys…………………………………………………………………………………………………………………………………………….. 8

3.4 Etiskt förhållningssätt…………………………………………………………………………………………………………………………. 9

3.5 Material/Källkritik……………………………………………………………………………………………………………………………….. 9

4. Vår själ finns i markerna –  om nödvändigheten av att ratificera ILO-konventionen 169 och om Satyagraha; möjliggörandet av fria olydiga medborgare………………………………….. 10

4.1 Samers historiska kamp för erkännande och sociala rättigheter…………………………………….. 10

4.1.1 Skatt betalas till andra länder (1500-tal)……………………………………………………………………………… 11

4.1.2 Sápmi koloniseras (1600-tal)…………………………………………………………………………………………………. 11

4.1.3 Nya gränser dras, samernas område krymper (1700-tal)………………………………………………… 11

4.1.4 Rasismen (1800-tal)…………………………………………………………………………………………………………………. 12

4.1.5 Familjeland – en historisk idé (1900-tal)……………………………………………………………………………… 13

4.2 Kamp för erkännande och sociala rättigheter………………………………………………………………………. 13

4.2.1 Händelserna i Gállok (2013)………………………………………………………………………………………………….. 13

4.2.2 Gruvdrift – hot eller möjlighet?…………………………………………………………………………………………….. 14

4.2.3 Kulturell förhandling om tillgång till mark, värdighet och själ………………………………………. 15

4.2.4 Kampen i Gállok, en ingående del i något större………………………………………………………………. 18

5. Diskussion……………………………………………………………………………………………………….. 19

6. Slutsats…………………………………………………………………………………………………………….. 22

7. Källförteckning…………………………………………………………………………………………………. 23

Otryckta källor………………………………………………………………………………………………………………………………………….. 23

TV- och radioprogram………………………………………………………………………………………………………………………… 23

Tryckta källor……………………………………………………………………………………………………………………………………………. 23

Litteratur………………………………………………………………………………………………………………………………………………… 23

Tidningar och tidskrifter…………………………………………………………………………………………………………………….. 23

8. Bilagor………………………………………………………………………………………………………………. 24

 

 

 

Vi sitter på en stor svart hingst i full fart, rakt på väg mot en stenmur. Ingen ser något, ingen vaknar utan alla fortsätter att rida i full fart”.

1. Inledning

1.1 Bakgrund

I juli 2013 genomfördes kollektiva protester iGállok[1]varmed missnöje riktades mot en planerad gruvbrytning i området. Aktivisternas protester tolkar jag som en uppmaning till eftertanke och reflektion.Det behövs en djupgående granskning angående framtida beslut rörande svensk gruvnäring.

 

I arbetet med den här uppsatsen har det blivit uppenbart för mig att protesterna i Gállok måste hörsammas. I en döende glesbygd med ökad ungdomsarbetslöshet blir varje arbetstillfälle eftertraktat. Faktum är att när det sunda förnuftet tillåts råda finns en risk att förenklade resonemang kan ligga till grund för mänsklig handling och beslutsfattande.Då sätts kortsiktiga lösningar framför mer hållbara och långsiktiga alternativ. Detta leder det till att den här sortens arbetstillfällen prioriteras.Protesterna kan ses som en ingående del i en omfattande kamp för att förmå den svenska regeringen att ratificera ILO-konvention (1989:169) om ursprungsfolk och stamfolk.

 

ILO-konvention 169 syftar till att hindra diskriminering av urfolk och stamfolk. Grundprincipen är att FNs rättighetsdeklarationer även ska tillämpas på ursprungs-befolkningar.

 

I ILO 169 betonas urfolkens koppling till sina traditionella landområden, vilket kan exemplifieras av gruppen samers näringar där jakt, fiske och renskötsel ingår(Samiskt informationscentrum, 2014). Även den samiska naturreligionen är strakt knuten till land och vattenområden som gruppen samer traditionellt brukade.

 

Konventionen avser att främja urfolks självbestämmande. Självbestämmandet ska gälla alla frågor, även språk, utbildning, äldrevård, rennäring, jakt, fiske och markförvaltning i de traditionellt samiska markerna. Samerna hävdar att självbestämmandet även ska omfatta beslutsrätt över land, vatten och naturresurser i samiska områden. Med andra ord bör gruppen samer nå inflytande i beslut som fattas rörande deras traditionella marker. Ett ratificerande av ILO-konventionen skulle kunna innebära att aktiviteter där samiska områden utnyttjas, kan behöva flytta lite på sig (ibid).

 

Norge och Finland har redan ratificerat konventionen. Även om Sverige är känt för att respektera mänskliga rättigheter och har ratificerat nästan alla konventioner om mänskliga rättigheter som FN antagit gäller det inte ILO 169. Genom att ratificera konventionen även i Sverige kommer gruppen samer bli delaktiga i beslutsfattande kring gruvplanerna i Sápmi[2] (jfr, Lind, 2013).

 

Gruvnäring i norra Norrlands inland är inte ett omöjligt projekt. Många samer är positivt inställda till gruvnäring (ibid). Vad som måste utvecklas är teknisk kunskap, vilken behövs för att en hållbar gruvdrift ska kunna genomföras. Att realisera gruvplanerna utan kunskapsutveckling riskerar att slå ut ekologisk mångfald i stort. Arter, av alla de slag, har dött ut förr och kommer troligen göra det igen. Människan kan snart stå på tur om inte mer hållbara lösningar eftersträvas. Det är detta som protestyttringarna handlar om (Samiskt informationscentrum, 2014).

 

Under flera tusen år har gruppen samer levt och verkat i Sápmi, ett omfattande markområde som sträcker sig över Ryssland, Finland, Sverige och Norge (Carlsson, 2006, sid. 30). I praktiken saknar Sápmi givna gränser. Sedan instiftandet av nationalstater har samer förhandlat och omförhandlat gränsdragningar i olika frågor som rör marker, skatte-förhållanden, arbetsförhållanden och lönevillkor. Så som relationen mellan samer och den svenska staten utvecklats kan flera paralleller dras till kolonialism i västvärlden. Så som erövrandet av naturresurser och slavliknande utnyttjande av folkgrupper (Lind, 2013).

 

Carlsson (2006 sid. 31) visar på att problematiken kring Sápmi kan liknas vid den i Kurdistan, vars landområde ännu inte erkänts som nation av FN. Istället har området delats upp mellan Irak, Syrien, Iran och Turkiet. Till skillnad från kurderna och ursprungsbefolkningen i Nord- och Sydamerika har samerna aldrig använt sig av vapen för att hävda sina rättigheter (ibid).

 

En lösning ska inte nödvändigtvis sökas i upprättandet av en egen nation. I och genom händelserna i Gállok är det snarare krav på sociala rättigheter och erkännande av värden som mark, själ och vattensom aktivisterna riktar fokus på.

1.1 Teoretisk referensram

Satyagraha kallas den filosofi som Gandhi (1869-1948) lade grunden till, vilken praktiseras genom aktivt icke-våldsmotstånd. ”Satya” betyder sanning och kommer från ”sat” som i sin tur betyder vara eller varande. Med ”agraha”[3] avses hålla fast eller ta tag (O´Yeah, 2009).

 

I Indien tillämpade Gandhi icke-våldsprotester gentemot det Brittiska imperiet, vilket fick den största kolonialmakten att vittra sönder. ”Saltmarschen” utgör ett exempel på detta, där Gandhi 1930 gick 40 mil för att producera salt. Den Brittiska staten hade monopol på salttillverkning i Indien, ur vilken en så kallad saltskatt utvanns. När medborgarna köpte salt betalades indirekt också skatt. Detta kan tyckas absurt då salt är lätt att producera på egen hand i Indien, men då var det förbjudet (ibid).

 

Saltmarschen ska förstås som en protest- och symbolhandling riktad mot det Brittiska saltmonopolet varmed Gandhi genom icke-våld utmanade den Brittiska hegemonin. Hegemoni är Antonio Gramscis (1971) begrepp för att benämna herravälde, ett makttillstånd där den dominerande klassens/gruppens intressen sammanfaller med de dominerades. Oppositionella idéer görs helt enkelt till sina egna, med viss modifikation, så att de dominerade upplever de dominerandes ideologi mer som sin egen.Hegemoni kan kopplas till ideologi, kultur och medvetande.

 

Maktrelationer utageras bland annat i och genom social policy, där hegemoni avser att legitimera ett visst handlande. ”By manipulating ideology and culture the hegemonic domain acts as a link between social institutions (structural domain), their organizational practices (disciplinary domain), and the level of everyday social interaction (interpersonal domain)” (Hill Collins, 2000 sid. 286).

 

För att upprätthålla och legitimera rådande maktrelationer och positioner skapas och återskapas system av ”common sense”, det vill säga sunt förnuft. Detta får till följd att idéer som stödjer den dominerande elitens rätt att härska framstår som de ”rätta” och eftersträvansvärda. När vi människor tänker med det sunda förnuftet blir dess egentliga betydelse att sprida dimridåer genom vilka bakomliggande maktrelationer osynliggörs (ibid).

 

Hegemoniska idéer som angränsar till ras[4] och nation ses ofta som så självklara att det blir svårt att formulera alternativ till dessa. Detsamma gäller synliggörandet av motståndshandlingar till de sociala praktiker som hegemonin legitimerar (ibid). Detta resonemang ligger nära Stuart Halls (1980, sid. 338) definition av rasism: ”a set of economic, political and ideological practises where by a dominant group exercises hegemony over subordinate groups”.

 

Vid sökningar om Gandhi och ”Icke-våld” återfanns en webbplats som behandlade Erich Fromms bok Flykten från friheten. I boken analyseras hur kultur påverkar individer och hur individer påverkar kultur. Genom att knyta an till Fromm i gymnasiearbetet inkluderas en socialpsykologisk ansats, vilket lämpar sig utifrån en inriktning mot beteendevetenskap, psykologi och kommunikation.

 

I Fromms undersökning utforskas förståelse av den moderna människans livsställning i relation till både psykologiska- och sociologiska faktorer. I det sociala skeendet inkluderas individers önskningar, farhågor, lidelser och tankeliv; goda och onda böjelser. Individers handlande ska med andra ord förstås som svar på den kulturmiljö som formar hen.

 

Fromm (1945, sid. 8) riktar kritik mot idén om den moderna människan och att hon ska förstås som ”befriad från banden i det förindividualistiska samhället, vilka både betydde trygghet och begränsning, inte har hunnit fram till friheten i den positiva betydelsen av personlighetens förverkligande, d.v.s det fulla uttrycket för sina intellektuella, känslomässiga och sinnliga anlag” (ibid). Även om frihet skänker individer självständighet och intellekt görs hen också ensam, ängslig och maktlös, hävdar han.

 

Ensamheten är omöjlig att bära, vilket kan förklara etablerandet av relationer varigenom beroende och underkastelse återskapas, resonerar Fromm (1945). Alternativet så som Fromm antyder det, står att finna i det fulla förverkligandet av positiv frihet.

 

Fromm delar upp begreppet frihet i dels en positiv och dels en negativ del. Den negativa friheten handlar om ”frihet-från” de yttre band som hindrar människor att handla och tänka så som hen anser bäst (Fromm, 1945, sid. 196). När den moderna människan frigjort sig från de band som en gång gav livet mening och trygghet riskerar friheten att leda till isolering och otrygghetskänslor (Fromm, 1945, sid. 197). Den positiva friheten

utgörs av ”frihet-till” aktiv solidaritet med andra och därmed återförening med världen.

2. Syfte

2.1 Huvudsyfte och delsyfte

Huvudsyftet med gymnasiearbetet är att bidra till bättre förståelse om konflikten kring planerad gruvdrift i Gállok, hur och varför den formas som den gör idag och hur detta kan utvecklas i ett framtidsperspektiv. Detta kommer att beskrivas och diskuteras med utgångspunkt dels från litteraturgenomgång, dels från intervjuer med lokala aktivister och dels från massmedias rapportering. Ett delsyfte är att tolka konflikten utifrån Fromm och Gramscis teoriutveckling.

2.2 Frågeställningar:

Ska gruvdriften förstås som ett hot eller en möjlighet?

Vilka hinder/möjligheter kan identifieras i samband med händelserna i Gállok?

Kan alternativa framtidsscenarier identifieras och hur ser i så fall aktivisterna på dessa?

3. Metod

Fokus i detta arbete utgörs av psykosociala processer, vilket bäst beskrivs med hjälp av en kvalitativ ansats (Kvale, 1997).

3.1 Urval

Urval av litteratur till den historiska genomgången gjordes på Wargentin skolans skolbibliotek i hyllan för samisk litteratur samt på Jämtlands läns bibliotek, i arkivet. En bibliotekarie vid skolbiblioteket hjälpte till. Artikelsökningar till presentation av massmedias raportering gjordes via databaserna ”Artikelsök” och”Libris”. För mer lokala artiklar användes databaserna ”Newsline” och ”Retriever”. Sökorden som användes var ”Kallak”, ”Samer juridik” och ”Samer rättigheter”.

 

Urvalsgruppen inför intervjuundersökningen består av lokala medborgare, boende i Jokkmokk som engagerat sig i gruvstriden. Den princip för urval som tillämpats vid val av deltagare till studien utgörs av maximum variation (Patton, 2002, p.172). Även om kön, ålder och etniskt ursprung – same/icke same – varierar i urvalsgruppen var detta inte högprioriterat. Att tycka om att prata och berätta om sina erfarenheter utgjorde ett kriterium som också eftersträvades bland deltagarna.

 

Urvalet genomfördes fortlöpande. Den fösta informanten var medelålders och därpå söktes därför en yngre informant till nästa intervju. Då både den första och den andra informanten var män valdes därför en kvinna som tredje informant. Den första informanten var lokalt förankrad men saknade samiskt ursprung. Han var dock så pass intressant att han inkluderades i urvalsgruppen. De två senare informanterna hade samiskt ursprung.

3.2 Datainsamling

Tre halvstrukturerade intervjuer har genomförts med hjälp av en tematisk intervjuguide med temana; ”Händelserna i Gállok”, ”Gruvdrift – hot eller möjlighet”, ”Hinder”, ”Möjligheter” och ”Framtidstro”, se bilaga 1. Enligt Kvale (1997) stärks förmågan att skapa ett tryggt och stimulerande samspel genom utförandet av pilotintervju. Därför genomfördes en pilotintervju. Pilotintervjun ledde dessutom till att några frågor skrevs om och ett fåtal frågor ströks. I stort uppfyllde pilotintervjun ändamålet med datainsamlingen och inkluderades därför som en av tre intervjuer.

 

Då informanterna befann sig i Jokkmokk passade det bäst att utföra intervjuerna över telefon. Efter att informanterna godkänt proceduren, spelades intervjuerna in med hjälp av dator. Intervjuerna pågick mellan 30-50 minuter. I samband med utskrivningen av de inspelade intervjuerna avidentifierades informanterna genom att tilldelas de fiktiva namnen Per, Roger och Mari. Inspiration till namnen hämtades från kända personer med samiskt ursprung, det vill säga från Roger Pontare, Mari Boyne och Per Morberg.

3.3 Dataanalys

Kvalitativa analyser bidrar till att skapa förståelse för centrala teman och mönster som identifieras och analyseras i det insamlade materialet (Patton, 2002). Dataanalys genomfördes dels i relation till litteratur och massmedialt material och dels utifrån utskrifterna.

 

Intervjuutskrifterna analyserades med hjälp av tematisk analysmetod i sex steg. Nedan följer en stegvis summarisk redogörelse över tillvägagångssättet.

 

Steg 1: Bekanta dig med data. Intervjuerna skrevs ut och lästes igenom vid ett flertal tillfällen för att hitta mönster som gick att koppla till syfte och frågeställningar.

 

Steg 2: Inled genererandet av koder. Koder är några enstaka ord som säger något betydelsefullt, som till exempel: ”förtryck”, ”rättighet”, ”mark”, ”själ”, ”miljö” och ”olydnad”. Efter att koder identifierats antecknades dessa i utskriftens högermarginal.
Steg 3: Identifiera teman: Sedan klipptes utskrifterna isär i mindre delar, och sorterades så att de textbitar som påminde om varandra lades i samma högar.
Steg 4: Se över temana: Högarna kontrollerades så att dessa skulle fungera som delar i ”byggandet” av resultatkapitlet.
Steg 5: Sätt nämn på dina teman: Sedan sattes namn på temana. De fick heta ”Gruvdrift – hot eller möjlighet”, ”Kulturell förhandling om tillgång till mark, själ och värdighet” och ”Protester i Gállok – Ingående delar i en större kamp om urfolks rättigheter”.

 

Steg 6: Skriv fram texten: Sedan skrevs resultatkapitlet ihop med temana som underrubriker. Där varvades citat med beskrivande text. Citaten var framförallt från intervjuerna men ibland även från tidningsartiklar och anteckningar från radioprogram.

3.4 Etiskt förhållningssätt

Inledningsvis kontaktades informanterna som fick ta del information om syfte med gymnasiearbetet och dess upplägg i stort. Därefter tillfrågades informanterna om att delta i studien. Därmed bedöms informerat samtycke vara uppfyllt.

 

I samband med utskrift av de inspelade intervjuerna avkodades informanternas identiteter genom att tillskriva dem fiktiva namn. Efter att gymnasiearbetet är avslutat kommer alla inspelade data att förstöras. På så vis bedöms konfidentialitet kravet vara uppfyllt. Insamlade data kommer uteslutande att användas i gymnasiearbetet, vilket betyder att nyttjande kravet uppfylls (Vetenskapsrådet, 2002).

3.5 Material/Källkritik

Vid sidan av intervjuer har även tryckt litteratur, tidskrifter, lokaltidningar och internationella tidskrifter använts i detta arbete. Ursprungskällan har så, gott som alltid, använts.

 

För att kunna återge samisk historia har följande litteratur använts: Samernas historia, Same och lapp och Så länge vi har marker. Samerna och staten under sexhundra år. Då en detaljerad bild av historiskt händelseförlopp redogörs för i dessa böcker tillämpades dessa källor.

 

Att använda lokaltidningar framför artiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har varit ett medvetet val. Lokala journalister har i större utsträckning besökt platsen i fråga och skrivit artiklar och reportage utifrån eget insamlat material medan rikstäckande tidningar istället förlitat sig på TTs material.

 

I Sveriges Radios reportage belyses flera sätt att se på konflikten i Gállok, så som aktivisters, lokalbefolkningens, tillrestas, politikers och gruvnäringens representanters. I samband med att källförteckningen skrevs fram återfanns dock inte intervjun med en aktivist som tidigare tagits del av. Programmet hade producerats av Sveriges Radio Gotland.

 

Internationell massmedia så som Washington Post och Al Jazeera har båda rapporterat från platsen med eget material det vill säga egna intervjuer. Även om lokalpress med sin närhet och lokalkännedom antas ha större förutsättningar att sätta sig in i och presentera händelserna i Gállok, bedöms dock Washington Posts och Al Jazeeras insatts som prisvärd. Båda är exempel på internationellt erkänd massmedia. Den rikstäckande dagstidningen Dagens Nyheter saknade motsvarande prestation. Skribenten på Washington Post nämns inte vid namn i artikeln och har således utelämnats från källförteckningen.

 

Internationalen har använts för att återge sametingets Håkan Jonssons uttalanden samt till att kommentera Sveriges svar på FNs kritik av svenska riksdagens hanterande av problematiken. Internationalen är en partipolitisk tidning för Socialistiska partiet och kan därför inte ses som objektiv när målet med tidningen är att framhålla ett socialistiskt budskap. Dock har Internationalen rapporterat mer frekvent om konfliktens utveckling än många andra medier vilket har motiverat inkluderandet av Internationalen i de tidningsartiklar som valts ut.

 

Ordfront magasin är Föreningen Ordfronts tidskrift. Magasinet beskrivs av ”tidningskungen.se” som en motvikt mot likriktningen och maktkoncentrationen i övrig media. Den ska därför ses som mycket kritiskt granskande och målet med tidningen är att sprida budskap om demokrati, yttrandefrihet och ”den lilla människan”. Ordfronts intervju med sametingsledamoten Sara Larsson överensstämde med mitt behov av tidningsartiklar. Ordfronts obundna och kritiska inställning bidrar till att innehållet i artikeln bedöms trovärdigt.

 

Zac O´Yeahs bok om Mahatma Gandhi eller konsten att vända världen upp och ner bidrar med en uttömmande beskrivning om Gandhis liv och gärningar. Hans bok blev nominerad till Augustpriset 2008, vilket talar för dess trovärdighet.

 

Erich Fromms bok Flykten från friheten (1945), som är mer än dubbelt så gammal som jag själv, är troligtvis mer aktuell nu än någonsin, då nutida händelser kan rymma likheter med 1930-talets Europa. Erich Fromm var utbildad psykolog, dock är texten filosofiskt skriven. Hans tankegångar är stimulerande men också krävande. Språket håller en vetenskaplig ton.

4. Vår själ finns i markerna –
om nödvändigheten av att ratificera ILO-konventionen 169 och om Satyagraha; möjliggörandet av fria olydiga medborgare.

 

Resultatkapitlet är grovt indelat i två delar. I den första delen beskrivs, med utgångspunkt från litteratur på området, samers historiska kamp för erkännande och sociala rättigheter. I kapitlets andra del beskrivs händelserna i Gállok med utgångspunkt från de insamlade intervjuerna med lokala aktivister samt från massmedias rapportering.

4.1 Samers historiska kamp för erkännande och sociala rättigheter

Samisk historia sträcker sig femtontusen år tillbaka i tiden (Carlsson, 2006, sid. 32). I Alta i Norge har lämningar från tidig samisk kultur, drygt elvatusen år gammal, påträffats (Guttorm, 1996, sid. 11). Under medeltiden eftertraktade de unga nationalstaterna i norden Sápmis rikedomar. Detta ledde till att samerna betalade skatt för sitt land. Då landgränser inte var riktigt satta tvingades ibland samefamiljer betala skatt till tre stater samtidigt för samma område.

4.1.1 Skatt betalas till andra länder (1500-tal)

På 1500-talet fanns något som kallades familjeland, vilket utgjordes av stora områden som samiska familjer använde för rennäring. För att behålla dessa områden krävde den svenske kungen att en lappskatt inbetalades. I de svenska områdena bestod skatten av olika skinn. Även en del byteshandel mellan staten och samer förekom, där staten bytte till sig skinn mot smör och mjöl. Skinnen såldes vidare i Europa och samerna erhöll i sin tur det smör och mjöl de behövde för att överleva under vinter halvåret (Carlsson, 2006).

4.1.2 Sápmi koloniseras (1600-tal)

Under 1600-talet minskade tillgången på vilt i Sápmi samtidigt som skinnpriset i Europa föll. Sverige låg i krig och soldaterna behövde mat, vilket bidrog till att renkött och torrfisk ersatte tidigare lappskatt med skinn. Detta begränsade gruppen samers tillgång till föda, varmed en omfattande svält utbröt bland samerna i Sápmi. År 1634 hittade en same silver i Nasa, nordväst om Arjeplog (Carlsson, 2006, sid. 44).

 

Med den svenska stormaktstiden som inleddes under 1600-talet trappades krigsföring upp, med följd att den svenska statskassan i princip tömdes (Carlsson, 2006, sid. 45). Naturtillgångar i de centrala delarav Sápmierövrades, med följd att gruppen samers framtida juridiska möjligheter att äga mark i området hindrades. Gruvbrytning öppnades och silverfyndigheterna utvanns. Med den ekonomiska vinsten från silvergruvan finansierades krigsföringen ute i Europa (ibid).

 

Svenska män befann sig på krigsfälten vilket försvårade tillgång till arbetskraft i silvergruvan. Genom att staten krävde att samer, som var befriade från krigstjänst, skulle ansvara för gruvtransporter från gruvan som saknade väg-anslutning och därmed krävde renslädar, hindrades de från aktivitet med rennäring i stort. Tre åriga kontrakt tecknades. Arbetsförhållandena var miserabla och lönevillkoren urusla(Guttorm, 1996, sid. 43). För att kunna försörja sina familjer tvingades många samer att tigga, varigenom upprinnelsen till uttrycket fattiglapp kan förstås (Lundmark, 1999, sid. 44). För att undslippa tvångsarbete med gruvtransporterna flydde många samer till de icke-svenska delarna av Sápmi (Carlsson, 2006, sid.45).

 

Missförhållandena i gruvnäringen uppmärksammades, vilket ledde till att arbetsvillkoren förbättrades, men endast obetydligt. Det formella tvångsarbetet avskaffades, vilket bidrog till att många som flytt till Norge för att undslippa tvångsarbete, gradvis återvände (ibid).

 

År 1671 genomfördes en kartläggning av Umeå lappmarkers landområden och befolkningsmängden antecknades noga med hjälp av en karta över familje landen, det vill säga lappskattelanden. Kartan kallades Lappmarksplakatet. Lappmarksplakatet förklarade att lappskattelanden sträckte sig från kusten och upptill fjällkedjan. Lappmarksplakatet uppmanade folk att flytta till lappskatteland och odla jorden, vilket på sikt blev ett hinder för rennäringens möjligheter att utvecklas. Lappmarksplakatet var avsett att leda och till större skatteintäkterna och stärka statens gruvintressen (Carlsson, 2006, s.46).

4.1.3 Nya gränser dras, samernas område krymper (1700-tal)

Vid 1700-talets början ökade Sveriges befolkning samtidigt som tillgången till mark var begränsad. Intresset för Norrland ökade. Ett stort antal nybyggen började ta plats i Norrland. De regler och lagar som kontrollerade nybyggarnas verksamhet i Norrland genomgick en granskning och skrevs om till nybyggarnas fördel, med följd att gruppen samers möjligheter hindrades då de blev rejält missgynnade (Carlsson, 2006, sid. 47).

 

Nybyggarnas jordbruk åtskildes starkt från varandra för att undvika konflikt och konkurrensförhållanden mellan dem. Detta medförde att samerstillgång till inflytande över marken i Sápmi hindrades.Även arvsrätten på familjelanden avskaffades, vilket kan förstås som ett omfattande hinder med långtgående efterverkningar. Lappmarksgränsen, en gräns mellan Sverige och familjelanden, blev också mycket mer exakt. Rennäringen skulle äga rum norr om gränsen för att undvika att störas av nybyggare som hade sina odlingar på södra sidan om gränsen. Gränsen var dock i praktiken verkningslös, och nybyggen etablerades även på samernas mark (ibid). Detta blev ytterligare ett hinder för gruppen samers framtida utvecklingsmöjligheter.

 

Under 1700- och 1800-talen inledde många samer, parallellt med renskötseln, jordbruk på motsvarande sätt som nybyggare, med inslag av jakt och fiske. Detta föranleddes av att möjligheterna att leva gott på renskötsel över tid hindrades och därmed kraftigt begränsades. Under samma period flyttade många samer ut frånSveriges gränser för att på så vis undkomma tvångsarbete i form av gruvtransporter i Sápmi. Allt detta bidrog till att antalet samer, statistiskt sett, minskade rejält. Jordbrukande samer räknades inte längre som samer, utan som nybyggare, det vill säga svenskar (Carlsson, 2006).

4.1.4 Rasismen (1800-tal)

Vid mitten av 1800-talet fanns en stark opinion för samers rättigheter och samevänner argumenterade för samernas rätt till eget land (Lundmark, 1999, sid. 76). Mer eller mindre samtidigt introducerade antropologen Anders Retzius ett så kallat skallindex, en mätmetod som avsåg att åtskilja ”långskalliga” från ”bredskalliga”, där det förra ansågs överlägset det senare (Svanberg, Tydén, 2005 sid. 258-259).

 

Skallmätningarna och den debatt som följde på detta bidrog till att den svenska samepolitiken i slutet av 1800-talet utformades i en alltmer rasistisk inriktning (Lundmark, 1999, sid. 76). Vid denna tidpunkt var rasistiska tankar och idéer så pass dominerande att statens övertagande av samers familjeland framstod som legitimt och ”riktigt” (Lundmark, 1999, sid. 86).

 

Medeltidshistorikern Karl Gustaf Styffe beskrev 1864 samer som ”löst kringströvande grupper”. Denna och liknande fraser blev allt vanligare under de följande decennierna, vilket bidrog till att befästa åtskillnaden mellan ”oss” från ”de andra” och den diskriminering som därmed följde.

 

Statliga kommissioner och kommittéer påstod att familjeland/lappskatteland var historiskt sena och tillfälliga påhitt. Krav på återgång till ”den ursprungliga ordningen” återfanns ofta i texter. Idén om en ursprunglig ordning byggde på antaganden som att samer var ett kringströvande- och oorganiserat folk. Att uppfattningar om samer som kringströvande, oorganiserade och ombytliga florerade bidrog till att legitimera statens erövring av samers familjeland (Lundmark, 1999, sid. 86).

 

Vid sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet underkastade sig européer allt fler marktillgångar som tidigare tillhört urbefolkningar.

4.1.5 Familjeland – en historisk idé (1900-tal)

I början av 1900-talet genomfördes avmätning av statsägd skog i Norrland, genom vilken denna avskildes från nybyggares mark. Denna avmätning kom att kallas avvittring. Tidigare saknades regler för skogsköp, vilket skogsbolagen utnyttjade genom att köpa avverkningsrätter som kunde gälla upp till 50 år. Under avvittringen lurade staten nybyggare på stora mängder skog, en företeelse som ofta refereras i termer av baggböleri.

 

Nybyggande samer, finnar och även svenskar blev härmed bestulna på den mark de hade rätt till. Enligt nuvarande förhållanden bryter detta tillvägagångssätt mot svensk lag och EU:s regelverk (Carlsson, 2006, sid. 51).

 

1886 godkände staten en lagändring i renbeteslagen varmed samer, en gång för alla, förlorade sina lappskatteland. Ett avslut på en process som lokala myndigheter och domstolar arbetat för under flera decenniers tid. Istället för lappskatte land delades samefamiljerna in i samebyar varifrån de bedrev renskötsel på statlig mark (Lundmark, 1999, sid. 94). Dock finns det renskötande samer som vittnar om att deras förfäder betalat lappskatt fram till 1920-talet (Carlsson, 2006 sid. 51).

4.2 Kamp för erkännande och sociala rättigheter

Härmed övergår resultatkapitlet från litteraturgenomgång till att presentera informanternas berättelser om händelserna i Gállok med inslag av massmedias rapportering.

4.2.1 Händelserna i Gállok (2013)

Måndagen den 1 juli 2013 reser fyra aktivister till Gállok, ett landområde i Jokkmokks kommun beläget mellan byarna Björkholmen och Randijaur, 4 mil västnordväst om Jokkmokk. Deras avsikt är att protestera mot det Brittiska bolaget ”Jokkmokk Iron Mines” planer på att etablera gruvdrift i området.

 

Roger berättar att aktivisterna tog sig ut till Gállok, satte sig i en grävskopa och vägrade flytta på sig. Polis kallades till platsen, med följd att tre aktivister greps för civil olydnad. Den fjärde aktivisten klättrade upp i skopan och kedjade fast sig. Polisen kunde inte gripa aktivisten i grävmaskinen. Aktivisterna förhindrade med andra ord första dagens provsprängningar.

 

Flera av informanterna berättar om de två månader som följde, varmed en omfattande blockad introducerades. Det var många personer, både tillresta och lokalbefolkning i Jokkmokk som strömmade till platsen och ville delta i protesterna.

 

På initiativ av flera samebyar mobiliserades vid ett tillfälle ungefär 500 personer i Gállok för att demonstrera mot svensk minerallagstiftning ”… och det ska man komma ihåg är ganska mycket människor i en liten kommun som Jokkmokk”, säger Roger. I lokaltidningen Norrbottens Kuriren (2013) gick det att läsa om manifestationen som den största mot gruvor i Jokkmokk.

 

I en ansats att häva blockaden tog gruvbolaget hjälp av polisen. Sveriges Radio Gotland rapporterade från platsen om hur polisen agerade våldsamt och otrevligt, utan att visa några försök till dialog och samtal. En av aktivisterna som intervjuades berättade att poliser skrek åt människor och släpade iväg dem. Hela situationen utmynnade i ett totalt kaos.

 

Sametinget slöt upp i protesterna och krävde avgörande beslutsrätt om gruvnäring på samiska marker. De krävde även att pågående prospekteringar stoppas tills Sverige kan upprätthålla internationell urfolksrätt (Samefolket, 2013)

 

Sommarens händelser i området uppstod inte i ett vakuum, utan ska ses som ”… crescendot på en kamp som pågått sedan 2011” när fyndigheterna i Gállok blev kändasäger Roger.

4.2.2 Gruvdrift – hot eller möjlighet?

Det är allmänt känt att tillgången till arbete i norra Norrlands inland är ytterst begränsad. Sedan 1950-talet har stora grupper av människor flyttat från regionen, framför allt till stora städer i de sydligare delarna av landet. Avflyttningstrenden, som varit mer eller mindre påtaglig under olika tidsperioder, står återigen på agendan. Befolkningen i Norrland minskar och om denna trend håller i sig antas hela samhällen tömmas på invånare inom några decennier.

 

Inom ramen för den planerade gruvdriften i Gállok kan 200-300 arbetstillfällen skapas under en tio års period, säger Roger. I en döende glesbygd med brist på jobb ser många möjligheter i gruvetableringen som därmed skulle bringa arbetstillfällen till Jokkmokk. Ur ett långsiktigt perspektiv framstår gruvdriften i Gállok däremot som en ”quick-fix”, fortsätterRoger. Även om ett antal arbetstillfällen under en begränsad tid skulle skapas så hotas samtidigt ”… en näring som gett jobb i kommunen under 200-300 år och kommer fortsätta generera arbete”.

 

När utgångspunkt tas i ekonomiska vinstintressen ökar därmed exploateringsrisken av markvärden. För närvarande finns inga gruvor i Jokkmokk. Det kommer att krävas omfattande infrastruktur i form av vägar till och från gruvan. Roger berättar om en kalkyl, där sammanlagda investeringsbehov är beräknade att uppgå till 2 miljarder kronor. Detta talar för att Jokkmokks kommun i framtiden kommer att välkomna ännu fler gruvor i närliggande områden för att så stora investeringsbelopp ska löna sig, säger Roger.

 

Utifrån ett historiskt perspektiv är gruppen samer i Jokkmokk redan hårt drabbade av exploatering. Jokkmokk är Sveriges störta vattenkraftskommun och även storskaligt skogsbruk har bedrivits inom kommunen. Roger använder Aitikgruvan[5] som exempel för att illustrera vad exploateringen i Gállok kan leda till. I närområdet kring Aitikgruvan där koppar tidigare bröts med hacka, spett och dynamit är marken fortfarande starkt förorenad. Med dagens metoder förväntas konsekvenserna av storskalig gruvnäring i fjällvärlden bli än mer förödande. Det finns ett stort behov av kunskapsutveckling, betonar Roger, då det knappt bedrivs någon forskning inom det här området. Per hävdar att det kan ta upp emot två hundra år innan framtida konsekvenser blir tydligt framträdande.

 

Informanterna antyder att Sverige bedriver en alldeles för liberal gruvpolitik. Vid en internationell jämförelse framstår den svenska gruvskatten som minimal, då den endast uppgår till fem promille. Detta innebär att gruvbolagens vinst garanterat blir större än vad den hade blivit i andra länder. Därutöver tillkommer den svenska startens subventioner, varmed infrastrukturkostnader finansieras vilket indirekt höjer etableringens mervärde ytterligare.

 

Roger hävdar att internationella gruvbolag som etablerat sig i Sverige inte nödvändigtvis väljer invånare i Jokkmokk när de ska anställa 200-300 personer under en tio årsperiod. Personal kan lika gärna rekryteras från andra delar av Sverige eller från låglöneländer som Bolivia, Sydafrika eller Filipinerna. Samtliga informanter betonar betydelsen av långsiktiga lösningar framför kortsiktiga, ekonomiska, vinstintressen:

 

Vi har ansvar för de sju kommande generationerna. Det innefattar ju inte bara mina barn utan mina barns barns barns barns barns barn också. Vi måste inse allvaret för såhär viktigt är det”, säger Per.

 

När utgångspunkten för beslutsfattande tas i idén om hållbarhet krävs att betydelser av värden som ansvar för kommande generationer, deras tillgång till friska mark-, vatten-, och lufttillgångar vägs in i beslutsunderlagen, säger Per. Jag föreställer mig att detta blir särskilt viktigt för beslut som får omfattande konsekvenser för stora grupper av människor.

 

När så inte sker tvingas stora grupper av människor att brottas med begränsad tillgång till markresurser. Istället förorenas marktillgångar och kulturarvet ifrågasätts (Norran, 2013). Det här får Roger att fråga sig varför naturtillgångar ska ”reas ut”? I Sverige föreligger inte den ekonomiska nöd som skulle kunna motivera ett sådant ställningstagande, hävdar han:

 

”Vi ger ifrån oss våra naturtillgångar till nästan inget pris, trotts att vi inte har ett desperat behov av pengarna … Rent logiskt behöver vi ju inte rea ut allt för att få in snabba pengar” .

 

Informanterna säger att gruvnäringen medför en mycket stor kulturell kostnad som inte på långa vägar kompenseras av den vinst som kanske inte ens kommer Sverige till del. Informanterna förhåller sig kritiska till det faktum att ”sanna värden” viktiga i livet, så som levande mångfald, samiskt kultur arv och samiska traditioner, går förlorade.

4.2.3 Kulturell förhandling om tillgång till mark, värdighet och själ

Gállok har sedan lång historisk tid tillbaka använts som ett renbetesområde vilket gör platsen till en unik och ovärderlig del i samisk kultur. För gruppen samer betyder området ”så mycket mer än bara ett sätt att mata renarna”, säger Roger och fortsätter upprört att Gállok innebär kultur, arv och religion.

 

”Det handlar om att se på ett område som värdefullt på ett sätt som man inte kan mäta i pengar. Det är inte bara berggrunden som man står på som har ett ekonomiskt värde utan det finns också ett värde i ett område som är oförstört. Det här är ju ett gammalt kulturlandskap som brukats och befolkats i tusentals år. Där människor har hämtat sitt dricksvatten, där människor har jagat, fiskat och så vidare som ska förstöras för all evighet för femton års gruvdrift!”

 

För att förstå vad som händer i Gállok idag underlättar det att känna till det historiska förloppet, genom vilket nationalstaten Sverige under en period av drygt 500 år koloniserat Sápmi. Roger antyder att marktillgångar gradvis har förskjutits från att ha uppfattats som ett samiskt arvegods till att ses som en självklar del i ett statligt ägande.

 

Att den planerade gruvnäringen på sikt riskerar att utarma hållbarheten inte bara i Gállok utan i stort, har regeringen ännu inte hörsammat, hävdar informanterna. Förenta Nationens (FN) rasdiskrimineringskommitté har granskat Sveriges hantering av samers markanvändning. FN har kommit fram till att samerna bör ha beslutsrätt. Sverige uppmanas av FN att omgående ratificera ILO konventionen 169 om urfolksrättigheter rätt till mark, bevarande av identitet, kultur och delaktighet i beslutandeprocesser (Lind, 2013).

 

Sveriges regering har i ett svar till FNs diskrimineringskommitté behandlat FNs kritik. I en utarbetad mineralstrategi har regeringen klargjort vilket riksintresse som väger tyngst, rennäring eller gruvnäring. Den svenska regeringen har valt att prioritera mineralerna. Med regeringens mineralstrategi prioriteras kortsiktiga vinstintressen framför långsiktiga mål kopplade till värden som stärkta livsbetingelser och hållbarhet (Lundström, 2014).

 

”Det är fortfarande ett väldigt oklart rättsläge vems marker det egentligen är. Vem som är markinnehavare är väldigt oklart. Har Sverige som stat mandat att göra på det här sättet innan man har rätt ut rättsläget, kring dessa markområden? Det är inte helt enkelt, juridiskt”, säger Roger.

 

I mineralstrategin krävs att dialog ska etableras mellan gruv- och rennäring. Även om det finns exempel på samebyar som kommer överens med gruvbolagen tenderar de allra flesta dialogtillfällena att fungera som informationsmöten där gruvledningen förklarar vad som ska genomföras; ”Vi kommer alltid i sista hand när allting redan är klappat och klart… Vi får gå på så kallade ”samråd” där man egentligen bara blir informerad om vad som ska flyttas hit eller vad som kommer dit”, säger Mari.

 

Ur en historisk utgångspunkt kan händelserna tolkas som ingående delar i ett återkommande mönster:

 

”Det är ju så att rennäringen utsätts hela tiden för exploateringar … Det är ju ett utslag på en politik där man diskriminerar samerna som urfolk. Sverige har varit med och betecknat FNs urfolksdeklaration. Sverige har också erkänt samerna som urfolk sedan 1977. Sedan 2011 eller 2012 står det med i Sveriges grundlag att samerna är ett eget folk. Sverige har då folkrättsligt ett ansvar gentemot sitt urfolk, samerna” hävdar Roger.

 

Ett ratificerande av ILO konventionen om urfolksrättigheter att själva bestämma över sina traditionella marker och vatten skulle vara ett steg i rätt riktning för den svenska politiken, hävdar informanterna:

 

”Det skulle ju förändra en massa saker. Norge har skrivit på den. Men här händer det ingenting, här bara utreder man. Utreder, utreder och utreder och samtidigt fortgår exploateringar undertiden … Om Sverige skrev på ILO konventionen skulle vi faktiskt ha något att säga till om när det gäller våra marker och vatten”, berättar Mari.

 

Att gruppen samer missgynnas, att omfattande naturresurser i norra Norrlands inland exploateras och att ett mångtusenårigt kulturarv riskerar att förloras ska förstås som resultat av mänsklig handling. Alltså kan vi göra annorlunda. Det finns alternativa sätt att gå tillväga hävdar informanterna och förespråkar en mineral politik som tar sin utgångspunkt ur lokalbefolkningens perspektiv:

 

”Det är trots allt vi som lever närmast gruvorna som drabbas av dem. Därför måste politiken ta hänsyn på riktigt till urbefolkningen! På riktigt! Det sker på samisk mark, eller i alla fall på landområden där det är lite oklart vem markägaren är. Det ska kosta mer att öppna gruvor. Det ska inte kosta fem promille i en symbolisk avgift. Är man beredd att betala mer så driver man sitt företag på ett seriösare sätt. Med vår [nuvarande] politik så öppnar vi upp marknaden för oseriösa företagare. Det är väldigt låga finansiella risker”, säger Roger.

 

Informanterna återkommer till att det saknas respekt på hög nivå när såsom informanterna berättar att lokalbefolkningen blir informerade först när besluten är fattade, alltså i sista hand. Roger antyder att utvecklingen måste drivas i en något annorlunda riktning:

 

”Att vår kultur skyddas mot exploateringar på ett bättre sätt än som det gör idag. Vi har trots allt en folkrättslig rätt att leva som vi gör idag. Det är en av paragraferna i de mänskliga rättigheterna att vi har rätt att leva på vårt sätt”, förklarar Roger.

 

Juridiskt sätt är gruvprospekteringen varken självklar eller given. Händelserna i Gállok uppmärksammades i Washington Post (21 augusti 2013) och Al Jazeera (27 november 2013), men i Dagens Nyheter rådde tystnad. I Sveriges Radio P1 diskuterades tystnaden i programmet ”Medieskugga över Norrland” (31 augusti 2013). Peter Wolodarski uttalade sig i en radio intervju: ”Vi borde ha gjort mer… stort fokus… på Egypten och Syrien… 

Reporter: Betraktar ni Norrland som en del av utrikesbevakningen?

Peter: Självklart inte men…”. Händelserna i Gállok borde fått mer uppmärksamhet såväl före som efter augusti 2013.

Håkan Jonsson, sametingets ordförande uttalade sig om markanvändningsfrågan på en konferens, i januari 2014, arrangerad av gruvindustrin. Även om det kan tyckas att gruvorna ligger långt ifrån varandra måste fokus riktas mot de kumulativa effekter som exploatering av flera samtida resurser resulterar i (Lundström, 2014).

 

Vid sidan av gruvnäringen berörs skogsbruk, vindkraftverk, vattenkraft, turism, bebyggelse, vägar och annan infrastruktur, säger Per. Gruvnäring i området skulle därför medföra omfattande konsekvenser för möjligheten att bedriva renskötsel och för formandet av levnadsvillkor.

 

Under tusentals år har samer levt och verkat i markerna. Varenda kvadratmeter har använts till renbete, att samla skohö, fiske och jakt. Allt detta är kopplat till samisk tradition. ”Det är det som är vår själ”, säger Håkan Jonsson. Det är kunskapen och kännedomen om markerna, stigar, träd och stenrös. Han gör en liknelse med gemene mans/kvinnas vardagsrum: ”Allting har en plats, allting har en historia” (Lundström, 2014). Även Roger antyder betydelser av hur samiska kroppar växelverkar med omgivande marker:

 

”I ett område där ens förfäder har verkat i hundratals, tusentals år så det är klart man har en annan kontakt till markerna. Det är klart att det är något speciellt att gå i en skog där man vet att ens farfars far eller mormors mor har gått och brukat eller man vet att det här är jaktmarker som de har använt och bärmarker som ens mormor mor har använt det är klart man får en helt annan relation till markerna. Miljön får ett annat värde. Miljön blir en del av en själv. Det är svårt att förklara men det är som ett gammalt arvegods, som en del av en själv och ens historia”.

 

Informanterna berättar att det idag finns exempel på samebyar som själva finansierar advokatarvoden för att bevisa att de håller till i områden som i tusentals år, innan kolonisationen, var deras. Bevisbördan borde inte ligga på samerna utan tvärtom på den svenska staten, eller varför inte på gruvbolagen? Det är gruvindustrins hemvist i samiska områden som ska ifrågasättas.

 

Intervjuare: Skulle man kunna använda ord som olydnad på aktiviteterna som ägde rum i Gállok och Stockholm[6]?

 

Roger: ”Det som händer i Stockholm har ju vart regelrätta demonstrationer med plakat och upprop. Men det som ägt rum i Gállok med väg-blockader och så vidare det är ju en form av civil olydnad. Protesterna innehåller ju hela skalan från kommersiella demonstrationer till och med mer okontroversiella metoder. Men i vissa fall, om man tittar historiskt, så har det krävt en civilolydnad för att få till en förändring. Man ska se hela svenska arbetarrörelsens historia byggde ju en gång i tiden på civil olydnad. Sen finns det internationella exempel som Mahatma Gandhi och Rosa Parks.”

 

Precis som för Gandhi och Rosa Parks har kampen i Gállok stött på motstånd från myndigheter och omvärld. Mari berättar om en episod där hon ifrågasätter polisens agerande:

 

”Något som tog personligt, i själen, var ju när polisen flyttade bort min pappa, 85 år, från vägen och flyttade ned honom i diket. Då tänkte jag – Liksom herre gud, han är 85 år och har kämpat för de här markerna hela sitt liv. Först var det Vattenfall sedan var det skogsbruket och nu de här gruvorna. Det tog väldigt hårt. Jag tänkte men han är ju 85 år! Ska han behöva uppleva det här också!?”

 

Mari och hennes pappa deltog i en väg blockad för att förhindra grävskopor att transporteras till prospekteringsplatsen. Det var då hennes pappa knuffades ned i ett dike.  Detta fick först Mari att tappa hoppet:

 

”Då tänkte man ju men det här kommer aldrig ta slut! Vi kommer aldrig att överleva! Renskötsel kommer inte ha någon framtid.”

 

Att brottas med återkommande begränsningar som i exemplen med Vattenfall, skogsbruket och nu gruvnäringen kan tolkas som uttryck för förtryck. Känslor av vanmakt kan ligga nära till hands, så som Mari uttrycker det, samtidigt som just detta skapar frön som växer till motmakt:

 

 ”Men sen blir man ju också stark i och med att det händer en del saker vid den politiska fronten även om det går trögt. Man får väl försöka se det positiva”, säger Mari.

 

Förtryck kan ta sig många uttryck. I informanternas berättelser beskrivs hur sociala medier ibland används lokalt. Det är mörka och kränkande inlägg som nämns, där ”lappar” beskrivs som bidragsberoende individer. Roger berättar om en episod där en tidigare klasskamrat skrivit något xenofobiskt[7] som tio personer i bekantskapskretsen ”likeat”.

4.2.4 Kampen i Gállok, en ingående del i något större

Att lokalbefolkningen är en mycket viktig allierad i kampen mot gruvnäringen betonas av informanterna:

 

Vi på orten är ju dem som berörs. Ju fler som lyfter handen ur fickan [i protest] desto bättre”, säger Roger.

 

Utgångspunkten ska tas i lokalbefolkningens behov inte i internationella, kommersiella gruvintressenters önskningar och viljor. Det här sättet att tänka återkommer informanterna till vid flera tillfällen under intervjuerna.

 

Händelserna i Gállok rymmer ett symbolvärde. Mari betonar betydelsen av att kampen ska leda till social förändring: ”inte bara här i Jokkmokk utan i hela Sápmi och att frågorna lyfts”. Målet är att Sverige, med flera länder, ska skriva under ILO-konventionen om ursprungsbefolkningars rättigheter.

 

Sara Larsson, politiker i sametinget, hoppas att gruvkonflikten ska bidra till att lyfta frågan om samernas rätt till sina marker. Hon drar en parallell till Alta-konflikten i Norge under 1970- och 1980-talen. Då gällde konflikten ett planerat vattenkraftverksbygge där Kaotokeinoälven möter Altaälven. En fördämning planerades som skulle lägga en hel by under vatten och även påverka renbetesland. I de protester som riktades mot genomförandet anslöt sig så småningom även gruppen samer. En grupp reste till Oslo och hungerstrejkade. Händelsen bidrog till att skapa debatt och letade sig in i varje norskt hems vardagsrum. Dammbygget genomfördes. Samtidigt bidrog händelsen till att det norska sametinget bildades (Lind, 2013).

 

De flesta samer är inte emot gruvor, vad som krävs är en hållbar utvinning där rovdrift och exploatering till största del kan undvikas, säger Roger. Gruppen samer ser sig som ägare av markerna och med detta följer ett ansvar och en skyldighet att förvalta dem klokt.

 

Roger framhåller att ett alternativt framtidsscenario skulle kunna rikta fokus mot kunskapsutveckling och forskning på området. ”Det sker ju teknikutvecklingar inom alla grenar … Det sätt vi bryter på idag är inte så miljövänligt. Men om 150-200 år kanske det finns bättre sätt miljömässigt att bryta på. Då är det ju bättre att Sverige väntar till dess”, säger han och förespråkar därmed långsiktiga hållbara lösningar framför kortsiktiga ekonomiska vinstintressen. I och genom informanternas berättelser färdas jag mellan hopp och förtvivlan. Händelserna från Gállok avslutas med några väl valda ord av Sara Larsson, politiker i sametinget.

 

Sara Larsson antyder ett framtidsscenario där synen på samer förändras: ”… nu är vi kända som de som bråkar och hatar vargar. Tänk om vi skulle bli kända som ett folk som kämpar för själbestämande och rätten att vara delaktiga i beslut kring gruvplaner i Sápmi” (Lind 2013).

5. Diskussion

5.1 Sunt förnufttänkandet behöver ifrågasättas

Händelserna i Gállok har jag tolkat som svar på att beslut, regelverk och handlingsplaner i anslutning till gruvetableringen bottnar i sunt förnuft[8] tänkande. Det är just för att tankar och idéer kring gruvetableringen inte granskas mer än vad som görs idag som samer och lokalbefolkningenprotesterar mot begränsad tillgång till möjligheter att leva goda liv i en hållbar framtid. När antaganden om nation, etnicitet och makt inte granskas utan byggs in i meningsskapande där de görs osynliga för oss, då tar vi de för givna. Det är dolda och subtila processer det handlar om där maktförskjutningar blir så gradvisa att de blir svåra att få syn på.

 

Först när enskilda händelser, som nu i Gállok, kopplas till historiska sammanhang blir det lite mer begripligt hur det går till i praktiken när gruppen samer (och befolkningen i norra Norrlands inland) missgynnas. Vad jag menar är att den planerade gruvbrytningen i norra Norrlands inland ska förstås som en ingående del i en kapitalistisk imperialism på global nivå.

 

I det här arbetet har jag använt hinder som ett samlingsord för flera typer av förtryck (Young, 1990), så som rasism[9], kolonialism och xenofobi. Förutsatt att händelser har med frågor om nation och etnisk bakgrund att göra, har jag tolkat hindren som informanterna berättar om och hindren som återkommer i litteraturgenomgången samt i massmedia som uttryck för rasism. Samtidigt som idén med ras måste ifrågasättas, för vetenskapligt sett tillhör vi alla samma ras – homo sapiens (Dominelli, 2008), så blir det påtagligt att återkommande hinder blir begränsande för samers och lokalbefolkningens möjligheter att leva goda liv i Sápmi.

 

I informanternas berättelser benämns händelserna i Gállok i termer av civil olydnad. Människor som protesterar mot vad de anser vara orättvisa lagar motsvarar enligt Thomas Mathiesen (1989) av civil olydnad (Mathiesen, 1989). Mahatma Gandhi i Indien agerade för självständighet från det Brittiska imperiet. Civil olydnad har används i många ickevålds- och motståndsrörelser världen över.

 

Mänskligt beteende formas med utgångspunkt i våra tolkningar om vad som anses ”rätt” och ”fel”. Att lyda lagar och inte bidra till skadegörelse är allmänt vedertagna principer. När informanten Mari och hennes pappa deltar i en blockad konfronteras principerna. Juridiskt sett har Jokkmokk Iron Mines lagen på sin sida samtidigt som aktivisterna, genom sitt agerande, hänvisar till större moraliska värden, kopplade till liv och hållbarhet i ett framtids perspektiv.

 

Civil olydnad ska ses som politisk handling (Herngren, 1999). Genom att konfrontera lagar och hävda större värden eller högre rätt öppnas möjligheter upp för omförhandling av värden och idéer relaterade till betydelser av mark, själv och vatten. Historiskt finns flera lyckade exempel på civil olydnad i och genom arbetarrörelsen och kvinnorörelsen. Vad den civila olydnaden resulterar i har att göra med om den fungerar som en moralisk utmaning även för andra. Civil olydnad rymmer ett stort mått av etik (ibid).

 

En förutsättning för civil olydnad är ickevåld. I gymnasiearbetets inledande dikt nämns att gruppen samer aldrig skapat stater. Varken styrts av kungar eller fört krig, ej heller samlat rikedomar, byggt städer eller stiftat lagar.  Jag är osäker på om det mellan diktens rader ryms tendenser till icke våld. Däremot har jag uppfattat att satyagraha innebär tålamod och sympati. Tålamod i sin tur innebär att själv ta lidande. Civil olydnad är därför en nödvändig del av satyagraha (O´Yeah, 2009).

 

För att aktioner och dess konsekvenser ska vara moraliska utmaningar krävs att förtroenden etableras. Att hota med våld skulle då göra situationen omöjlig. Rädsla skulle kunna uppstå, vilket i sin tur skulle kunna blockera möjligheterna till fortsatt omförhandling av betydelsen av värden och idéer.

 

5.2 Flykten från friheten

Fromm (1945) undersöker hur relationer mellan socioekonomiska, psykologiska och ideologiska faktorer kan förstås. Västerländsk historia har kantats av en frihetssträvan, hävdar Fromm, vars kamp drivits av förtryckta grupper mot de som haft privilegier att försvara. ”…under kampen för frihet sällade sig sällade sig klasser, som på ett visst stadium hade stritt mot förtrycket, till frihetens fiender, sedan segern väl var vunnen och det fanns nya privilegier att försvara” (Fromm. 1945, sid. 9). Längtan efter frihet har underbyggts av tankegångar som angränsat till liberalism, demokrati och religionsfrihet. Dessa principer har varit på god väg att förverkligas, den ena bojan efter den andra har sprängts.

 

Samtidigt som den moderna människan befriat sig från naturens välde har hon intagit rollen att dominera och kontrollera naturen (ibid), och gruvbrytning kan förstås som ett exempel på detta. Med gruvbrytningens omfattande konsekvenser följer risken att undergräva framtida möjligheter till mänskligt liv, ekologisk mångfald och hållbarhet både i och utanför Sápmi.

 

Markerna i Sápmi har ett värde som inte uteslutande ska mätas i pengar. Jag har tolkat informanternas berättelser, dagspress och litteratur på området så att en plats värde ska förstås som något större än att uteslutande mätas med ekonomiska mått. Det tycks finnas något mycket viktigare än pengar, knutet till socialpsykologi. Visst är pengar viktigt, särskilt i tider då klyftor som de mellan fattiga och rika vidgas, men för att förändra livsvillkor är det något ytterligare som krävs.

 

5.3 Rökridåer – fakta frikopplade ur sitt sammanhang

Den moderna människan lever i en illusion, hävdar Fromm. Hon tror sig veta vad hon vill, fast hon egentligen ”vill” vad omvärlden väntar sig av henne. Enligt Fromm är den moderna människan beredd att ta stora risker för att nå de mål hon satt upp för sig i tron om att dessa är hennes ”egna”.

 

”… med hänsyn till psykologiska, ekonomiska och moraliska problem finns det en stor sektor i vår kultur, som har en enda uppgift – att skapa dimbildningar” (Fromm, 1945, sid.91).  De rökridåer eller dimbildningar som följerpå kortsiktiga lösningar med fokus på ekonomisk vinning på Norrlands problematik måste granskas kritiskt.

 

Planer på etablerad gruvdrift i Sápmi bottnar i västerländska kapitalintressen.  Sametingets representanter har i olika sammanhang synliggjort kopplingar mellan händelserna i Gállok och framtida förutsättningar för mänskligt liv. Hållbarhet, långsiktighet och mark, i dess vidast tänkbara betydelse, hålls fram som viktiga värden att värna om (Lind, 2013, Lundström, 2013). När kortsiktiga vinstintressen prioriteras framför långsiktiga hållbarhetsvärden riskerar mänskligt liv, arbete och kultur att utarmas. Tyvärr kan främst kortsiktiga ekonomiska vinstintressen spåras i gruvetablering. Utifrån ett långsiktigt perspektiv framstår gruvnäringen som totalt otänkbar. Problematiken belyses sällan i sin fulla komplexitet. Istället fokuseras ofta enskilda delar frikopplade från sammanhanget. På så vis osynliggörs hur kopplingarna mellan makt, inflytande och mark/själ kan förstås.

 

Fromms resonemang leder fram till ett alternativt frihetsbegrepp som inte nödvändigtvis sammanfaller med isolering, utan blir kritiskt utan att fyllas av tvivel, oberoende och samtidigt integrerad i mänskligheten. Denna beskrivning passar mer eller mindre in på informanternas strävan tycker jag.

 

En positiv frihet innebär att individer existerar som oberoende jag, inte isolerade från, utan i gemenskap med världen, medmänniskorna och naturen (Fromm, 1945, sid. 197). På ett mer övergripande plan vill jag med bestämdhet hävda att händelserna i Gállok ska tolkas som uttryck för civil olydnad. Aktivisterna protesterar och utmanar därmed västvärldens hegemoni. Enligt Fromm ligger civil olydnad mycket nära befrielse, vilket blir möjligt först genom självförverkligande.

 

Självförverkligande ska inte förstås som ett resultat av enbart något intellektuellt, säger Fromm. Nej, ensidiga synsätt bottnar i föreställningar om delade personligheter där antingen förnuft eller känsla betonas. En sådan splittring hämmar inte bara känslolivet utan även tankelivet, hävdar Fromm. Förverkligande av personligheten kräveratt båda sidor inkluderas, att materiella markfrågor och själsliga mentala processer kombineras (jfr Fromm, 1945, sid. 198). Detta förutsätter att vi människor agerar fria olydiga medborgare, vilket motsvarar vad Gandhi avser med Satyagraha. Sanningsvärdet i ”satya” överensstämmer med de högre värden som gruppen samer och lokalbefolkningen i Jokkmokk lyfter i protesterna. ”Sat” ska förstås som innebörden av att vara människa, det vill säga ett ständigt pågående projekt. ”Agraha” visar gruppen samer via tålamod – att inte ge upp.

6. Slutsats

Den svenska regeringenmåste ratificeraILO-konventionen 169, vilket ses som en nödvändighet för att framtida generationer ska kunna leva goda och hållbara liv i Sápmi. När frågor som angränsar till hållbarhet tillåts bottna i sunda förnuftet tänkande blir dess egentliga funktion att dölja bakomliggande maktrelationer. Det behövs kunskapsutveckling på området. På kort sikt behöver verktyg utvecklas som kan underlätta en djupgående granskning och reflektion av det sunda förnuftet så attlite annorlunda beslut utformas. På lång sikt behövs teknisk forskning och utveckling så att framtida gruvbrytning inte äventyrar livsvillkoren i Sápmi och/eller planetens hållbarhet i stort.

 

 

7.Källförteckning

Otryckta källor

Sveriges Radio P4 Gottland.

Hundratals krävde stopp för gruvor, 2013-10-27, Sveriges Radio P4 Norrbotten.

Medieskugga över norrland, 2013-08-31, Sveriges Radio P1.

Under Northern Lights, 2013-11-27, Al Jazeera.

Samiskt Informationscentrum, 2014.
http://www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1126

Tryckta källor

Litteratur

Carlsson, Helena (2006). Same och lapp. I tid och otid. Skellefteå: Ord & visor förlag.

Dominelli, Lena (2008). Anti-racist social work. New York: Palgrave Macmillan.

Fromm, Erich (1945). Flykten från friheten. Stockholm: Natur och kultur.

Gramsci, Antonio (1971). Selection from the prison notebooks of Antonio Gramsci. London: Lawrence and Wishart.

Guttorm, Per (1996). Samernas historia. Stad: förlag

Hall, Stuart (1980). Race, articulation and societies structured in dominance. I: UNESCO (ed.) Sociological theories: Race and colonialism. New York: UNESCO, s. 305-345.

Hill Collins, Patricia (2000). Black Feminist Thought – Knowledge, Consciousness, and the Politics of Empowerment. London: Routledge.

Håkansson, Maith (1996). Samerna, Vårt land heter Sápmi. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lind, Katarina (2013). Hoppas på en svensk Alta-konflikt. Ordfront, 5, s.23.

Lundmark, Lennart (1999). Så länge vi har marker. Samerna och staten under sexhundra år. Falun: AiT Scanbook.

O´Yeah, Zac (2009). Mahatma! Eller konsten att vända världen upp och ner. Stockholm: Ordfront förlag.

Mathiesen, Thomas (1989). Den dolda disciplineringen – Makt och motmakt. Göteborg: Bokförlaget Korpen.

Svanberg, Ingvar, Tydén, Mattias (2005) Tusen år av invandring. En svensk kulturhistoria. Stockholm: Dialogos.

Young, Iris, Marion (1990). Justice and the Politics of Difference. Princeton, NJ: Princeton University Press.

Tidningar och tidskrifter

Lundström, Emma, Sametinget om gruvboomen – ”Vår själ finns i markerna”, Internationalen 2014-02-7.

Madon, Sakine, Skärp kraven på gruvbolagen, Norran, Skellefteå 2013-08-29.

Sweden’s indigenous Sami fightfor way of life as miners enter ancient reindeer grounds, Washington Post 2013-07-21.

Tano, Fredrik, Stor uppslutning i Kallak, Norrbottens Kuriren 2013-08-24.

Tuorda, Tor, Dagen gruvpolitik är ovärdig Sverige, Samefolket 2013-09-22.

 

 

8. Bilagor

Bilaga 1. Intervjuguide

 

Händelserna i Gallok

Berätta om händelserna i Gallok, hur det hela började?

Vad handlar det här egentligen om? (värden och idéer)

Är du med i Urbergsgruppen? Vad är urbergsgruppen? Vad betyder Urbergsgruppen för dig? Hur ser du på urbergsgruppen?

Skulle man kunna använda ord som olydnad på aktiviteterna som ägde rum i Gallok och Stockholm?

Händelserna i Gallok ledde till aktiviteter i Stockholm, berätta?

(Vad hände? Vad har dessa lätt till konsekvenser, resultat?)

När jag försökt läsa in mig på det här området har jag tänkt att frågor som rör mark, inflytande och värdighet har på något sett omförhandlats under en lång historiska period på över 500 år. Det har gått så gradvis att det är svårt att få syn på. Kan du hjälpa mig att utveckla det här och knyta det som händer i Gallok till historien?

Skulle man kunna använda ord som diskriminering, förtryck på det här?

Sametingets ordförande Håkan Jonsson säger i en artikel att ”Vår själ finns i marken”. Hur förstår du det?

 

Gruvdrift – hot eller möjlighet

Jag har försökt kolla hur ungdomsarbetslösheten här uppe ser och den är förhållandevis ganska hög. Skulle inte en gruva vara en möjlighet för unga att få jobb?

Jag hörde på radion om en ledandefigur i Sydafrika som sade att Sverige gör ett dåligt val som anlitar utländska gruvbolag istället för att utvinna naturresurserna på egenhand. Hur ser du på det?

Är gruvdrift egentligen ett hållbart alternativ?

 

Hinder

Kan du berätta om en episod kring händelserna i Gallok då ni brottades med ett hinder?

(Något som på nått sätt kan kopplas till förtryck, motgångar)

Hur kändes det?

Kan du komma på fler hinder?

 

Möjligheter

Berätta, vad ser du för möjligheter med situationen i Gallok?

Kan du komma på fler möjligheter?

Kan du berätta om en episod i anslutning till händelserna i Gallok som du ser som en möjlighet?

Kan du komma på någon mer sådan episod?

 

Framtidstro

Kan du berätta om ett framtidsscenario där ni lyckats nå de mål som eftersträvas, hur skulle det se ut?

Om vi förutsätter att det händer. Vad skulle det innebära för gruppen samer på längre sikt?

Vilka är era viktigaste allierade för att möjliggöra detta?

Är det någon fråga jag inte har ställt? Har du något att tillägga?

 

[1]Gállok är samernas benämning på den plats som på svenska heter ”Kallak”. Då platsen är belägen i Sápmi används det samiska ortnamnet.

[2] Samernas land (Carlsson, 2006).

[3]Gandhis använder ”agraha” i betydelsen kraft, med följd att betydelsen av satyagraha blir sanningskraft (Herngren, 1990).

[4] Dominelli (2008, sid. 2) definierar ras som ”a social construct based on the politicisation of traits that vary over time and range from biological features such as skin colour, hair texture and eye colour, to social attributes that cover cultural elements like languages and religion that are associated with a person´s sense of being and belonging”.

[5]Aitikgruvan är belägen 15 km östsydöst om Gällivare, Lappland.

[6] 26 oktober 2013 samlades omkring 900 demonstranter i Stockholm för att protestera mot gruvetableringar i renskötselområden (P4 Norrbotten, 2013).

[7] Med xenofobi avses intensiv och irrationell rädsla för främlingar som kan bidra till etniska fördomar och invandrarfientlighet (NE 2014).

 

[8] För att synliggöra den bakomliggande dominansen eller hegemonin som Gramsci (1971) skulle ha kallat det, ifrågasatte han ”sunt förnuft”.

[9] Rasism ska ses som ett socialt konstruerat fenomen vars uttrycksformer kan variera på flera sätt (Dominelli, 2008).

About HOLY WATER

Honesty and fairness in all instances! fishing is not a right just a duty to care. Imagine what Norrland could deliver! based on Mörrums salmon fishing versus 300 mil living river! this should logically be able to supply 5 billion in tax revenue from live river! Former chef and chef looking for new challenges in life! Do you have a dream job in your pocket, do not hesitate to contact me! Ärlighet och rättvisa på alla instanser! fisket är ingen rättighet bara en skyldighet att vårda. Tänk vad Norrland kunde leverera! räknat på Mörrums lax fiske kontra 300 mil levande älv! detta borde rent logiskt kunna leverera 5 miljarder kr i skatteintäkter från levande älv! Fd Köksmästare och Kock som söker nya utmaningar i livet! har du dröm jobbet i fickan tveka inte att kontakta mig! Är även en utvecklare av hållbart fiske genom min wobbler tillverkning, kika in på sidorna nedan. http://saittarovafishing.wordpress.com/ https://vobblerfabriken.wordpress.com/ https://www.facebook.com/kenneth.h.karlsson https://www.facebook.com/groups/vobblerfabriken/?fref=ts Ring gärna +46730425517 savethebaltic@gmail.com

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on juni 9, 2014 by in Uncategorized.
%d bloggare gillar detta: