SAVE THE BALTIC

Water for Life Our goal is to save the Baltic Sea and its tributaries. By partnering with you, we see opportunities to get our message (or a partnership with you would give us the opportunity to get our message) and to make people aware of life beneath the surface. Thanks to this you could make an active choice to support biodiversity and living water.

PROFESSOR BERNARD L. COHEN GJORDE MÅNGA FEL I RISKDELEN AV SIN STUDIE


Knapp IIKÄRNKRAFTEN knapp 3

VÅRT STÖRSTA

HUVUDPROBLEM!

VAD GÖR VI

OM NÅGOT GÅR FEL?

radyasyon-insana-bunlari-yapiyor-radyasyon-nukleer-1257101

”Av allt, som visheten ger oss, för att vi skall nå det fullkomliga livets välsignelse, är vänskapen utan jämförelse störst.” Epikuros

DEL I av III

Epikuros kommer alltid ha rätt!

Professor Cohen får en negativ trend men gör trots det en positiv slutsats.

Hur kommer det sig?

Är svaret så enkelt att Cohen fick betalt av Amerikanska kärnkraftsindustrin?

RISKER MED KÄRNKRAFTEN!

Att analysera risk för drift av Amerikanska kärnkraftverk via:

Professor Emeritus
Bernard L. Cohen
University of Pittsburgh, paper (studien) published by Plenum Press, 1990

”.., utan kunskap om naturen finner Du ingen glädje i rent välbehag”

halva tes nummer 12 skriven av grekiska filosofen Epikuros

Uggla & bjorn

Risker finns också i naturen. De riskerna är naturliga. Kärnkraften är inte naturlig. Kärnkraften är därför inte hållbar som energikälla

Av Dag Ståhle

spent-fuel-storage

Vattenbassäng i USA där kärnavfall idag ligger

Vad är en risk? Hur får man fram risken? Cohen hittade ett sätt och använde termen förväntad livslängd.

I minst tre artiklar skall vi försöka förstå risken med kärnkraft (KK). Vi utgår från ett mycket långt arbete som skrevs av Bernard L. Cohen. Cohen är amerikan och var mycket positiv inställd till kärnkraft. Han gjorde arbetet 1990. Här verkar det ändå som om han inte riktigt begriper det han fått fram. Han får en negativ trend men drar ändå slutsatsen att kärnkraften är positiv.

Vad är en Amerikansk kärnkraftsreaktor om inte i grunden en varmvattenberedare? Den utvecklar värme från klyvningsprocesser i bränslestavarna. Det värmer det omgivande vattnet. Det varma vattnet används för att producera ånga. Ångan är sedan till för att driva en turbin som kopplas till en generator (kallas ibland en ” dynamo ”).

I USA finns två olika typer av reaktorer. Tryckvattenreaktorer (PWR); kokvattenreaktorer (BWR). I PWR är det uppvärmda vattnet som pumpas ut ur reaktorn till separata enheter som kallas ånggeneratorer. Värmen i detta vatten används för att producera ånga. I BWR reaktorn produceras ånga direkt i reaktorn. Här finns inget behov av en ånggenerator

Cohen fick uppdraget å (via) den Amerikanska Staten. Efter Harrisburgolyckan, led USA brist på energi. Staten ville därför förstå vad risken var att åter sätta ytterligare reaktorer i drift. Kärnkraftsindustrin ligger i träda i USA. Inga nya reaktorer har satts igång efter olyckan i Harrisburg. Året olyckan inträffade var 1979.

Cohen menade att det var en mycket liten risk att det skulle gå åt helvete. Risken formulerade Cohen som:
”Att leva nära kärnkraftverk förkortar ditt liv med 0,4 procent.” Detta menade Cohen går att räkna ut i antal dagar som detta liv förkortades. Det anmärkningsvärda var att Cohen fick fram samma siffra även om personen inte levde i närheten av ett kärnkraftsverk.

Hur är det möjligt?

security-icon

Stressorer vid ett KK i USA för medborgarna

Det måste finnas en rad olika stressorer, underliggande faktorer, som stressar människor som bor i närheten av en verk som Harrisburg. Det måste finns en rad felkällor, bias, som han inte tar med i sina beräkningar. När han får fram siffran omvandlingssiffran 0,4. Alltså om ditt liv skulle från början ha varit 85 år så blir det 85 x 365 (dagar) x 0,4 = antal dagar du förlorar i ditt liv. Det vare sig Du bor i Key West eller Harrisburg.

Kan detta vara riktigt?

Holism betyder att se brett, tolka och sätta i ett brett perspektiv / kontext och sammanhang.  Medan atomism betyder att plocka ner i mindre delar. Cohen har varken tillägnat sig av holism eller atomism. Det är ju märkligt eftersom han ändå är kärnfysiker. Det finns en rad olika faktorer som bestämmer hur länge du får leva. En del är psykosociala andra är ärftligt betingade. Klass och boendestandard gör också sitt till och är faktorer / orsaker. Det är rimligt att ta med om du skall förstå hur länge en människa kan förväntas leva.

Mycket kan påverka med andra ord. Idag skulle många av de variabler jag här sätter upp under gå under termen livskvalité eller grundförutsättningar:

  • Är du gift?
  • Droger, alkohol & rökning
  • Motion
  • Frihetskänsla
  • Graden av självförverkligande
  • Rent vatten
  • Möjlighet till rekreation
  • Arv
  • Miljö
  • Känsla av tillfredställelse /  ”gladlynthet” (euthymia)
  • Depression
  • Graden av mediciner
1236609_523253884426446_1445937828_n

Motsättningar när det kommer till kärnvapen och kärnkraftsindustrin!

Här har vi en fysiker  Cohen, som i sitt resonemang, tar en enskild del (människan) + en enskild del (KK) och skapar en helhet av dessa när så mycket mer saknas för att få hela bilden. En siffra som inte varierar vare sig du bor vid KK eller är bor på andra sidan landet. Han har helt enkelt utgått från två enheter utan att begripa att det finns en mängd faktorer kring dessa två faktorer. Koefficienten (ett konstant tal att omvandla andra tal med här den absoluta livstiden för en människa.). Talet blev för Cohen 0.4. Hur kan han dra slutsatsen att det bara finns två faktorer?

1235429_522073127877855_1607377886_n

Cohen gjorde studien på sitt eget vis. Bakvänt och några nya KK blev det inte i USA

Det måste helt enkelt påverka att bo vid ett kärnkraftverk. Du ser hotet varje dag. Det blir inte begripligt att närheten, lokus / loki – det vill säga var människan är,  i förhållande till hotet inte påverkar hennes liv?

Går det att resonera som Cohen här gjort? Det går naturligtvis att påstå att värdesänkningen är 0,4. Det faller sig dock inte rimligt. Han hade kunnat finna ytterligare variabler som påverkade och som ger effekt av livsförkortningen. Ett är självklart att vara i närheten av ett kärnkraftverk som påminner om Du är dödlig. Här blir det människan och kärnkraften vilkens relation är ett negativt samband. Det är ju en värdesänkning. Detta 0.4. Om han inte hade fått något utslag hade han ju inte fått 0,4. Han hade fått 1. 1 skulle stå för ingen förändring. Under 1 är en säkning över ett är en höjning.

1 är status que detta berättar inte Professor Bernard L. Cohen. Han menar bara att de båda har samma förtroende för KK. Med statisk går detta att påstå vad som helst tydligen. Men här är det absolut så att alla variabler faktorer som påverkar  inte tagits i beaktan. Ett hot är starkare närmare hotet är

Vad han funnit är att kärnkraften har ett negativt förhållande till människan; människan är del i ett större sammanhang. En kontext. Gärna också hitta ett paradigm som kan förklara dina fynd. Paradigm är lika med den syn det är vettigast att förstå dina fynd i…

Det vill säga naturen mot människan där KK är en risk för båda dessa två.

Om vi nu skall försöka vara logiska så måste det ger ytterligare negativa effekter på människans relation till sin natur.

En negativ tendens brukar multipliceras x 7

vautexeliteetlowres

Det han däremot drar som slutsats är att de har lika stort förtroende för kärnkraften. Han talar inte om att förtroendet är negativt.

Människan blir alltså påverkad negativt som i sin tur ger sig på omgivningen och sina medmänniskor x 7. Dessa om det blir människor blir negativt påverkade. Om han ger sig på andra levande ting i sitt sammanhang blir det också x 7 i negativ trend. Detta blir det närmaste vi kommer. Hade han gjort på ett annat sätt räknat med andra variabler, känsla av hot, osäkerhet och oro att bo vid ett kärnkraftsverk.

Här vill han ge sken av KK ger en trygghet. Det finns ju inte på kartan att någon kan känna trygghet för ett KK.  Du känner dig inte trygg till något som kan fela. Vi kommer i vilket fall som helst till den slutsatsen att Cohen måste ansett KK hade en relation av att vara negativ i förhållande till människan. Hans konklusion blir att detta är lika mycket trygghet för de olika människorna i landet. Han nämner återigen inte att sambandet är negativt.

Indexvärdet förhållandet mellan män och kvinnor brukar sägas vara 8 år. Män dör 8 år före sin kvinna. Män får under 1 mot kvinnligt kön medan kvinnor får över mot manligt kön 1.

En logisk kritik blir därför:
Att ta ut en del och räkna på en del är meningslöst. Du bör sätta delen i ett sammanhang. En given kontext. Kontexten är dels här närvaron av ett potentiellt hot – KK.KK är ett hot både för mannen i Key West som mannen vid Harrisburg. Är hotet lika stort? Det är också det verkligt intressanta att begripa. Om det får vi inte veta något.

Vad är den totala kostnaden samt skadeverkningarna i samtliga led i ett globalt perspektiv? Om det får vi inte heller veta något. Där går det att ta Tjernobyl som exempel. Olyckan hade skett 1986. Cohen gör arbetet 1990.

Problemet blir är att naturen går inte att sätta ett pris på.

deathangel4gk

Vad blir slutnotan?

Tänk oss Manhattan. Manhattan köptes av vita män från indianerna. Är det möjligt att sätta ett värde på naturen? Naturen kan inte köpas eller värderas. Hur tänkte indianerna här?
Hur värderas ren luft?
Hur värderas rent vatten?
Hur värderas lycka att vara vid rent vatten och andas ren luft utan föroreningar?
Vad är den totala värdestegringen för naturen som blev förstörd kring Harrisburg, Tjernobyl, och Fukushima?
Hur sätter vi estetiskt, kulturellt och känsla av tillfredställelse / det filosofen Demokritos berättar är den främsta känslan efter kärlek nämligen”gladlynthet” (euthymiavärde / gladhets / gladlynthetsvärdet  kan ställas mot investeringar i fabriker som förstör kulturella, geologiska, miljöarealer eller mänskliga nutida som futuristiska värden? ( Ett sätt är att resonera i värden av positivt x 3 negativ påverkan x7 av konsekvenserna)
Hur värderas fisk i ett vatten?

Hur värderas ett friskt innan hav som Östersjön av sina medborgare? Fritt från radioaktivitet och från miljögifter? Det ligger några potentiella kärnkraftshot kring Östersjön med.

Mar-Báltico-11

Östersjön / Baltic sea. Går det att rädda Östersjön?

Cohens modell har alltså brister. Listan går antagligen att göra hur lång som helst. För att verkligen sätta allt på sin spets. Vad är risken att jorden förstörs i ett kärnvapenkrig alternativt; vad är risken att ett antal olika härdsmältor i KK sker? Detta är negativa effekter. Är en negativ effekt något annat och en katastrof som blir en värdesänkning?
Exempel:
Olycka är x 20 (detta är en påhittad siffra)
Händelse x 10 (detta är en påhittad siffra)
Negativpåverkan x 7

Därefter kommer saker vi inte kan sätta ett givet indexvärde på. Värdet av en hel fungerande jord?

Men okay vi tar bara det sätt som Cohen gjort riskanalysen utifrån. Det vill säga människans värdeminskning i form av antal förkortade levnadsdagar i förhållande till om inget annat händer än just att allt fungerar helt perfekt för KK. För det är ju så han gjort här. Ingenting annat händer än att KK går i sin gilla gång och människan lever sina givna dagar. Sambandet är ändå negativt. Det räcker för att vi måste förstå att Cohen ansåg att KK var inte särskilt lyckat.

Kort tillbaka blick:
Jorden är en helhet. Jorden andas och har ett liv som tidigare är beskriven enligt Gaiya-hypotesen. Gaiyahypotesen där allt är en enhet.  Växters fotosyntes, djurens andning och människans andning i en enda lång oändlig kedja av positiva sammanhang. Symbiotiskt samband.

animals

Detta är att se i ett holistiskt grepp. Det är vad som ytterst brukar kallas ett paradigm. Ett sätt att beakta värden på. Vilka glasögon använder du för att se på din nästa och din omvärld? Gaiya-hypotesen är absolut ett paradigm. För att få ett paradigmskifte krävs att förstå att Cohen som var positiv till kärnkraft fick fram ett negativt samband mellan människan och KK. Detta berättar han inte. Han säger att återigen båda har lika stort förtroende för KK. Vilket är sant. Båda har lika dåligt förtroende för KK. Detta kan inte heller vara sant då hotet måste avta med avståndet till hotet.

Om risken skall kunna värderas måste vi sätta risken mot det totala värdet av om det värsta tänkbara scenariot händer. Kärnvapenkrig. Terrorister spränger ett Amerikanskt KK eller terrorister störtar ner med ett flygplan i ett Amerikanskt KK.Kärnkraftverk 11

Det går inte att sätta ett värde på Jorden eller ens ett hav som Östersjön. Vem skall värdera? Vem skall anse att värdet är riktigt?

Ett exempel: En man som får sina armar och ben amputerade efter ett krig måste ju själv börja fundera kring sitt eget värde. Svaret på hans värde är naturligtvis det samma som det värde du och jag har som han själv. Det är dock inte säkert att mannen själv anser det. Människovärdet är alltså det samma även om både armar och ben är borta. Värdet sätter han själv. Det är personligt. Han har en negativ upplevelse som måste brytas med en rad positiva händelser eller realiteter.

Hur kan man då värdera risken för att sätta upp KK på nytt i Amerika?  Vilken modell använder Cohen. Cohen gör en slags analys av risken om KK felar mot den skada KK ger för alla människor i Amerika. Det innebär flera felkällor som inte kommer med. Så som jag ser det har han inte räknat på annat än att verket faktiskt inte alls felar utan går komplikationsfritt. Inga olyckor eller läckage sker. Okay vi köper det. Människan som då lever i närheten av KK måste se KK ändå som ett närmare hot än andra människor längre bort. Detta måste vara av betydelse. Människan bredvid KK måste känna rädsla, oro och ångest för KK. Det kan kanske inte människan i Key West göra. Det är logiskt att hotet avtar med var du befinner dig geografiskt mot hotet.

Känslan av att sitta i en båt och fiska och se KK måste vara en negativ känsla i förhållande till människan som gör det samma i Key West där inget KK finns.

1. Cohen utgår från att bara människor kan förkorta sina liv (inte ekosystem, atmosfären, djur och eller fauna). Hans värde på allt det är alltså försumbart. Vi får aldrig veta hur han värderar sin omgivning – faktorer där?
2. Cohen utgår från att inget annat än KK kan stå för risken (han räknar alltså inte alls med den mänskliga faktorn som är den främsta risken / primära anledningen till att KK felar)
3. Han räknar inte med hela risken för katastrofer (naturkatastrofer)
4. Han nämner inte Force Major (sådant du inte kan förutse som att en komet slår ner). Detta nämns inte ens – det oförutsedda
5. Terrorism
6. Händelser som kan slå ut elen mer än 4 – 8 timmar och som kommer att leda till en risk att vattnet kokar bort. Det  i sin tur leder till härdsmälta.

Det är inte möjligt att göra en riskanalys på vad värdeminskningar, lidande och död skulle bli om KK får en härdsmälta. Det Cohen möjligen kan ha lyckats med är att hitta ett tal som går att sätta i relation till om bästa tänkbara händer. Det vill säga inga olyckor och eller andra händelser sker.

Det kan ändå inte vara samma omvandlingssiffra eftersom känslan att bo vid KK måste vara negativ och skapa pålagringar på psyket och oro. Känslan att leva med ett hot nära måste ge utslag.

Det är en utopisk uträkning. Utopier går inte att ta på allvar när det handlar om vetenskap.

Går det då alls att begripa hela risken?

Kärnkraftverk

För att begripa risken; är det klokt att se på KK på ett mer brett perspektiv och räkna in andra värdeminskningar än människans livsdagar. Nu är detta ändå en slags riskanalys. Vi tittar på hur Cohen gjort. Vetenskapen utgår från att räkna ut bestämda siffror för olika förhållanden. Det innebär att fysik som är grunden i kärnkraftsindustrin.

Vi måste utgå från experiment. Det spelar ingen roll hur smart du är när du tänker ut din teori. Du måste bevisa teorin med siffror. Det är det mätbara du är ute efter. Detta är vetenskapen.

Jag anser det bevisat och fullt mätbart efter ett antal olyckor att det är 100 procent säkerställt att kärnkraften inte bara har felat och orsakat stor förödelse på djur, natur och människor. KK kommer att göra det igen. Det är 100 procent säkert. Det är den risken vi skall räkna med vid värsta tänkbara scenario. Det vill säga när en eller flera härdsmältor kommer till att ske.

300px-Fukushima_accidents_ov

Spridningen av radioaktivitet av radioaktivitet i Fukushima I och II

Tre stora olyckor har skett genom historien. Det är så det faktiskt förhåller sig. Tre olyckor har skett och det är med 100 procent säkerhet att detta faktiskt skett. Detta menar Bernard L. Cohen inte är en faktor att räkna med (notera att två olyckor hade hänt men det fanns ju också detta med kärnvapnen som redan använts). är lika stor risk för varje enskild amerikan att förkorta sin livslängd med 0.4 procent. Han har då tagit hänsyn menar han till:

logo-nrc-banner

1. ”All el framställd i kärnkraftverk (och som regleras av *NRC – NRC reglerar kommersiella kärnkraftverk som genererar elektricitet. All el som gjordes 1990 via KK med andra ord.
2. ** 0,4 vilket är den riskfaktor (minus koefficient)) som är den minus koefficient som varje Amerikan löper risk att förkorta sitt liv med vare sig de bor i Harrisburg eller Key West, L.A eller Californium.

Det innebär att Cohen trots Harrisburgolyckan, 1979, skyller över risken – den mest uppenbara. Notera att det är bevisat och det upp till 100 procent är så att KK felar. Det är bevisat att risken inte är försumbar som Cohen vill få oss att tro utan i själva verket faktiskt ökat. Det efter den lagen som säger att kunde något ske så kan det ske igen. Det är faktiskt troligt att det kommer att ske just där igen. Det är där det kommer ske. Varför?

Det är verklig sannolikhetslära. Det var ju där och som det redan är bevisat att det hände. Där finns redan bristerna, rädslan och oron.
Den svagaste länken är alltid den som brister. Harrisburg är den svaga länken.

Kort om Universum:
Universum anser vi är komplicerat. Vi kan visserligen idag med rätt kunskap och fordon röra oss genom luften. Vi kan inte däremot röra oss genom fasta väggar. Det kan däremot radioaktivitet om det inte är betongväggar. Solen är den energikälla som värmer jorden och ger liv genom ljuset. Det tar 8 minuter för ljuset från solen att nå jorden. När det kommer till strålning, ljus är ju en form av vågor men också mindre elementarpartiklar, så vet vi att strålning är farligt. Det finns en uppenbar risk med strålningen. Också strålningen är hotet för den person som lever vid ett KK.

Solen den goda källan:
Det kallas fission det solen gör. Det är det som gör energin. Detta genererar strålning. Det är alltid gammastrålningen som är farlig. Gammastrålning finns i processen vid all form av KK. Gammastrålning skadar vårt mänskliga DNA:a. Om vi skall förenkla allt så är solen en god källa – en slags evig rundgång av god energi. Basen i hennes verksamhet är att klyva sig självt.

150px-Leucippe_(portrait)

Enligt Leukippos finns endast atomer och tomrum. Han menade att allt synligt består av atomer, små bitar av materia, osynliga för människan.

Atomers struktur förstod vi redan 1911 – Ruthford. Även om Demokritos får ofta äran för att ha grundat atomläran, trots att det är hans lärare Leukippos som är den egentliga teorins skapare.

Idag finns kunskap om att det i atomerna som betyder oklyvbart (grekiska) finns ännu mindre beståndsdelar. Vi talar idag om Protoner, Quarkar (ett antal olika typer i tre olika generationer – det finns åtminstone 1:a generationen Up & Down, 2:a generationen Charm & Strange samt 3:e generationen Top & Bottom (Leptoner är också del i detta landskap av partiklar. Leptoner & Quarkar bildar gruppen Fermions. Därefter kommer de ännu mindre Preoner som ryms i den förra gruppen Fermions innanmäte.

Detta är basen när det kommer till kärnkraften. Klyvningen av atomer som i sig ger energi. Denna kunskap har visat sig leda till mest elände. Det började med kärnvapen och idag finns risken att även  KK kan gå i luften. Anledningen, den främsta, ligger i att människan inte är perfekt. Det mest förfärliga i allt detta är atomavfallet. Detta är inte alls värderat av Cohen. Det finns väl ett syfte med det. Vad var avfallet negativt eller positivt? Avfallet måste slutlagras i 100. 000 år. Kärnbränsle industrin vill inte göra sig av med det än. De ser att de kan ta ut mer energi ur avfallet. Detta blir ju återigen att hoppa ner i samma galna tunna.

Det sägs förövrigt att en av filosoferna bodde i en tunna på antiken. Enligt anekdotfloran bodde Diogenes på en strand i en tunna, tvättade sig aldrig, luktade illa, kallades hunden (grek. kynos) eller betecknade rentav sig själv som en hund för att framhäva sitt ideal.

Känd är anekdoten om hur Alexander den Store som hört talas om den berömde filosofen, besökte honom och frågade om det fanns något han kunde göra för honom. Diogenes svarade då att Alexander kunde flytta på sig så att han inte skymde ljuset från solen.

Solen är också den källa vi borde lista ut hur vi skall ta energi från. Solen är i människans korta levnadstid oändlig även om solen idag haft halva sin brinntid.

DSC01168

Av Dag Ståhle

Sveriges Författarförbund

pr_01_2815_max

* Epikuros föddes 341 f.Kr som son till en atensk bosättare på ön Samos.

Epikuros trodde visserligen att gudarna existerade, och däri skilde han sig inte från sin samtid, men han hävdade att de inget hade med människorna att göra utan levde sitt eget liv för sin egen skull. Han förnekade också att det fanns ett liv efter döden; straff och belöning i en hinsides tillvaro, så som Platon hade lärt, var endast tankens villfarelser. Vi kan vara lugna, sa den vise, gudarna ingriper inte i vårt liv för att straffa oss, och vi kan inte vinna deras gunst genom att tillbedja dem.

I sin realism vände sig Epikuros mot all religiös vidskepelse. Världens tillblivelse förklarade han på ett naturligt sätt utan gudars verksamhet. Han accepterade Demokritos atomlära: allt är ytterst sammansatt av små delar, atomer, och det år deras beteende som är upphov till världen i ett obrutet orsak-verkansammanhang, där inga gudar har ett finger med i spelet. Aven själen är materiell och upplöses vid döden tillsammans med kroppen.

Epikuros var alltså materialist och – i praktiken – ateist. Men han gör sin materialism till något fint, positivt. Sinnevärlden är för honom en säker värld – i motsats till den idéernas värld, som Platon talat om och som till sist bara är spekulationer, drömmar. Sinnenas verklighet blir utgångspunkt för lyckan. Han gläder sig åt vad han ser av färger, former och rörelser, hör av naturens ljud och inte minst smakar av mat och dryck. ”Roten och upphovet till allt gott ligger i bukens njutningar”, förklarar han. Men det är inte någon kulinarisk förfining eller något överdåd som för honom framstår som idealet, ty därtill levde han i alltför små omständigheter. Nej, det är framför allt den anspråkslösa mättnadskänslan i vissheten att man måste äta för att kunna leva, som han talar om. Det är tillfredsställelsen av livets allra elementäraste behov som är källa till hans glädje.

250px-Hendrik_ter_Brugghen_-_Democritus

All förändring sker slumpvis och beror på orsak och verkan, det som kallas kausalitet. Det som händer måste hända på just det sätt som det händer och är ett resultat av vad som inträffat tidigare.

Demokritos född cirka 460 f.Kr., död cirka 370 f.Kr

*Demokritos etiska teori tyder på att han ansåg att ”gladlynthet” (euthymia) var det högsta goda, och verkar alltså ha försvarat en ”måttfull” form av hedonism. Han är falskeligen fadern till atomismen – läran om atomer.

Vinnaren

”Acti labores jucundi”

 Utfört arbete är behagligt – eupatheiai (‘good feelings’)

 

About swedishauthor

Author - mainly fictions, SFI, Crimestories. Documentarys - mainly and basicly journalism or crimes Lic. Nurse, Bach 2001 Lic. Journalist, Bach 2013 Member of SFF - One Author community for Swedish writers Photographer Spec. environment issues Good contact with Asia - Spec. China / Japan Non politican Other areas of knowledge: Spec. in medicin Care History Communication Art Hobbies: Do swim or gym ex. Reads Non smoker ..,

Thank you for your comment! :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: